Intressanta Nyheter

En intressant krönika som går igenom de händelser som hände när FRA-lagen under stora problem till slut röstades igenom 2008. Här skrivs det som många nu tycker att Uppdrag Granskning har fått bevis för; det var storebror USA som krävde att lagen skulle gå igenom. Kanske mest intressant är att han som skriver den, Peter Sunde, tidigare är mest känd för sin delaktighet i Pirate Bay.

Så nog vet han hur det är att vara jagad av hemliga underrättelsetjänster och han har verkligen en del mycket märkliga domar emot sig från det svenska rättsväsendet. Ur artikeln:

“Vi kände medvind när vi förstått att några personer i alliansen skulle rösta emot och därmed fälla förslaget. Fredrik Federley (C), Annie Lööf (C), Birgitta Ohlsson (FP) och Karl Sigfrid (M)…partipiskan ven..I fallet om FRA har två av fyra som bytte sida istället blivit belönade med ministerposter i regeringen!”

Dessa två är för er som inte vet:

Näringsminister Annie Lööf

EU-minister Birgitta Ohlsson

Det kan ibland vara bra att påminnas om hur det fungerar när storebror kräver sin rätt till dominans. Det är nämligen en sak som detta land har och som vi inte kan klara oss utan:

Världens Reservvaluta, den s.k Petrodollarn.

Utan tillgång till den faller våra banker på en dag. Bokstavligen talat. Men Birgitta Ohlsson gick ju så tidigt som 2001 ut med artikeln “Avskaffa Sverige”, där följande rader kan läsas:

“Det är dags för oss som kallar oss för världsmedborgare att damma av världsfederalismen som vision för en mer rättfärdig värld genom att sträva efter en global union med federalistiskt statsskick. Varje land ska avstå delar av sin nationella suveränitet. Genom en global rättsordning kan mellanfolkliga konflikter lösas fredligt. En världslag ska stiftas av ett demokratiskt valt världsparlament och hävdas genom världspolis.”

Självklart passar det perfekt att tycka så för en EU-minister.

Peter Sunde Kolmisoppi: Vi måste riva upp FRA-lagen | Debatt | Aftonbladet.

En oerhört intressant dokumentär om konstnären Mark Lombardi som dog under mystiska omständigheter i sin ateljé strax innan 9/11. Han var en person som försökte få ihop storfinansen med internationell brottslighet genom att grundligt gå igenom fakta som fanns om respektive personers nätverk. Därefter gjorde han konst av sina slutsatser i form av mönster med pilar över de olika nätverken som fanns. Från SVT:

“Strax efter 11 september kontaktas Whitneymuseet i New York av den federala polisen. FBI begär att få granska ett verk av konstnären Mark Lombardi. Kort därefter försvinner teckningen från museets utställning. Bara några månader tidigare hade Lombardi hittats död i sin ateljé. Med bara en blyertspenna och ett stort ark papper hade konstnären skapat ett intrikat mönster av linjer och bågar för att illustrera sambanden mellan familjen bin Ladin och den amerikanska storfinansen. Hur kunde Mark Lombardi ha kunskap om detta? Och var hans död verkligen självmord?”

Mark Lobardi är en person som sällan får sina tankar publicerade i ett nationellt TV-program, därför är det nästan en “Must see”.

K special – Mark Lombardi – konsten som skakade FBI | SVT Play.

Den tidigare näringsministern, och starka euromotståndaren, Leif Pagrotsky har skrivt en intressant debattartikel i Expressen. Han sammanfattar den senaste tidens märkliga skillnader mellan de företag som gör något(Industrier) och de som hittar på saker från luften(Banker).

– De som hittar på saker rakt ur tomma luften tjänar självklart mycket mer pengar än de som måste köpa in material för att förädla något.

Att de som hittar på saker dessutom skyddas av skattebetalare genom såväl politiker som Riksbank, minskar ju inte deras riskbeteende direkt. Ur artikeln:

Bankerna är inte ensamma utan del av ett större sammanhang. Även andra branscher har det gott i hägnet av statliga regelverk som ger trygg efterfrågan och bekvämt skydd mot hotet om verklig konkurrens.

Längre ner i artikeln sätter han fingret på det som håller på att hända i Sverige, nämligen frågan om hur framtiden kommer att se ut och vad vi skapa jobb inom då:

“Det är svårt att se en framtid för Sverige där vi lever på att byta bostadsrätter med varandra, förvalta varandras sparmedel eller renovera varandras kök.”

Slutsatsen är att det kan liknas vid denna bild, som visserligen visar dagens USA, men som med några ordbyten lika gärna kunde varit Sverige:

Denna bild gör att man kan ställa sig frågan:

Om man nu måste hålla på att trycka pengar, varför måste de då först ges till de som redan har det bäst, och som dessutom är ansvariga för alla “finanskriser”?

Börskometer i en skyddad verkstad | Debatt.

En läsare tipsade om en nyhet på den utmärkta hemsidan Positiva Pengar. Det är två miljöpartister som har lagt in en motion till Riksdagen om att utreda en penningreform helt förutsättningslöst. De anser att penningsystemet behöver återdemokratiseras, och beskriver mycket kortfattat och väl utvecklingen mot det vi har idag:

“Under 1800-talets första decennier gav privata banker ut sedlar i en rad länder, vilket skapade ett tilltagande kaos på penningmarknaden. Vid århundradets mitt infördes i land efter land lagstiftning som gav centralbanken monopol på att trycka sedlar. Idag har alltjämt Sveriges Riksbank, och motsvarande institutioner i andra länder och valutaområden, monopol på utgivningen av mynt och sedlar, men då dessa bara omfattar några få procent av den totala penningmängden i en modern ekonomi, så har i praktiken privata banker och kreditinstitut återtagit makten över penningutgivningen – när de beviljar sina kunder lån så ”skapas” i praktiken nya pengar, som väsentligen figurerar som elektroniska pengar i form av siffror i bankernas datorer.

Den som har makt över kreditflödena i ett samhälle bestämmer i hög grad vilka idéer som får möjlighet att förverkligas och vilka typer av företag som får chans att växa, och har på så vis ett avgörande inflytande över hela samhällsutvecklingen. Är det rimligt – eller förenligt med de bärande principerna i en demokrati – att denna enorma makt läggs i händerna på ett litet antal aktörer i finanssektorn?”

De hänvisar sedan till Kumhof/Benes och “The Chicago Plan Revisited” samt Joseph Stiglitz(har fått Ekonomipriset till Alfred Nobels Minne) vars frågor om dagens centralbanker verkligen är självständiga från storbankerna är centrala.

Det är helt oväsentligt vilket håll dessa förslag kommer ifrån, de länder som kan komma ifrån dagens privata penningsystem kommer tillsammans få en fördel långt mycket viktigare än dagens ofta ganska semantiska skillnader mellan många partier/länder. Kan man förändra penningsystemet först, så kan man förbättra och diskutera alla andra samhällsfrågor utan samma extrema koppling till “Tillväxtguden”.

Positiva Pengar – Positiva Pengar – Penningreform – Blogg.