Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet: “Riksbanken kan skapa svenska kronor och det är vi de enda som kan göra”

Det kommer massor av läsvärda kommenterar om de olika typer av “pengar” som vi använder och diskussionen om centralbankspengar och vem som verkligen kan skapa riktiga svenska kronor är kanske extra intressant. Först kommer vi då länka till en artikel från Svd där Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet helt enkelt säger följande angående skapandet av Riksbankscertifikat som ökade enormt under hösten 2008, så att den diskussionen kan få ett slut med fakta bakom sig:

” Pengarna som Riksbanken lånar ut är inte skattepengar eller någon annan form av egendom som redan finns i samhället.

–Det hela bygger på att Riksbanken kan skapa svenska kronor och det är vi de enda som kan göra.”

Tydligare än så kan det inte bli.

Vi kommer också använda ett av de tips vi fick in för ganska längesedan av en läsare, bloggaren Superzeke, där en person vid namn Mike Black gör en av de bästa genomgångarna för hur de olika “skulderna” bollas mellan olika instanser men aldrig “blandas”. Som sagt, svårt att förklara bättre än vad Mike gör så titta på dessa tre videos och kommentera. Grundfrågan i denna föreäsning är “Förstörs pengar när lån betalas tillbaka?”. Som superzeke också påpekar så är det en förenkling som mest är till för att förklara skillnaden mellan “centralbankspengar” och “bankkrediter”.

Del 1

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=8oJG0janREg[/youtube]

Del 2

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=gLuoINB7WJk&feature=relmfu[/youtube]

Del 3

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=JCuMAoHpM_4&feature=relmfu[/youtube]

Mängden Centralbankspengar är detsamma som den monetära basen i en pappersmyntfot, I Sverige utgörs den monetära basen av Riksbankens sedlar och mynt, bankernas tillgodohavanden hos Riksbanken samt fordringar på riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat. För mer förklaringar om ändringar i hur den monetära redovisa och förändras, se pdf från Riksbanken, nedan är ett utdrag från den angående den nya definitionen:

“Ny definition av monetär bas

  1. Utelöpande sedlar och mynt, enligt den definition som i dag används för den monetära basen.
  2. Bankernas inlåning i riksbanken med en löptid på två år eller lägre
  3. Fordringar på riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat med en löptid på två år eller lägre.”

Andra citat som är intressant i denna pdf:

“Det ökade intresset för monetära analyser och internationella jämförelser, gör det nödvändigt att anpassa definitionen av den monetära basen så att den bättre återspeglar dess avsedda innebörd och internationell praxis.

Denna nya definition innebär, till följd av de likviditetstillskott som riksbanken lämnat till bankerna hösten 2008, en kraftig förändring av storleken på den monetära basen. Under åren 1992-1997 kan man se en kraftig förändring, då Riksbanken dessa år emitterade riksbankscertifikat.”

 

37 thoughts on “Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet: “Riksbanken kan skapa svenska kronor och det är vi de enda som kan göra”

  1. Jan Örsell sa:

    IN! Det ser ju ut att vara helt okej. Om jag förstår det rätt. “En kraftig förändring av storleken på den monetära basen” men det är ju under en begränsad tid. Det kan ju driva på inflation och spekulation men bara under en begränsad tid och det borde jämna ut sig i längden särskilt om alla är medvetna om hur systemet fungerar och sprider ut sitt lånande istället för att drabbas av masshysteri och gör som alla andra. Att inte alla lånar samtidigt och alla betalar tillbaka samtidigt. Eller har jag missförstått något?

  2. Lincoln sa:

    Fan! Du är en guldgruva, IN! Shit vad jag har skrivit många gånger att endast riksbanken kan skapa svenska kronor och nu hittar du ett citat som jag kan köra upp i ……. 🙂 på typ Corny och Bullion.

    Han förklarar det väldigt bra snubben på videon!

  3. Jan Örsell sa:

    Efter att ha tänkt igenom det hela noga så ska jag försöka förklara en gång till. Problemet ligger inte i betalsystemet. Problemet ligger i det kapitalistiska systemet med privat ägande. Ett feltänk från början till slutet. Att pengar skapar nya pengar, välstånd och utveckling. Utveckling och välstånd kan bara skapas av mänskligt arbete och tankeförmåga. Det finns inga genvägar. Det handlar om värderingar, prioriteringar och effektivitet. Ett systemfel alltså. Att alltför många inte utför ett konstruktivt arbete som bidrar till välstånd och utveckling. När villfarelsen att pengar skapar välstånd och utveckling blir den förhärskande tanken i samhället så blir prioriteringarna helt fel. Massvis av konstruktiva, nödvändiga arbeten blir inte gjorda och prioriteras bort som olönsamma medan andra “arbeten” eller sysselsättningar som inte skapar någonting värderas högre. Exempelvis att det är värt miljoner att sparka boll men nästan inget att producera mat. Visst kan vi ha och behöver ha nöjen men det är just nöjen och kan inte värderas högre än konstruktivt arbete. Sådant som inte bidrar till produktionen såsom onödig byråkrati, lek och spekulation kan inte värderas högre än att vårda varandra och våra naturresurser. Med tanke på “energikrisen” kommer också mer arbete att behöva göras för hand då vi inte kan fortsätta att slösa med vår energi som vi gör idag. Vi behöver ett helt nytt samhällssystem som gynnar och prioriterar det kollektiva och en långsiktig samhällsutveckling och inte bara kortsiktig personlig utveckling, lek och underhållning.

  4. Lincoln sa:

    @Jan Örsell
    Hur och av vem pengar är skapade påverkar utformningen av samhället. Jag skrev om det här:
    https://parasitstopp.wordpress.com/2011/01/04/7/

    Pengar är ett värdeförmedlingssystem men bara ett av många. Att låta privata parasiter få ha på sig guldbyxorna och ha makten över penningskapandet är det mest förslavande och minst sociala sättet att förmedla värden på.
    Jag fattar inte ditt behov av att förminska detta faktum.

    Det vi behöver är mer direktdemokrati. Kollektiva lösningar utan direktdemokrati leder till mer centralstyrning med medföljande maktelit och i princip samma centralbanksstyre som idag (t.ex Bakunin men även Marx påpekade att kommunism och centralbanksstyret som råder idag i princip är byggt på samma grund – centralplanering).

    Jag skrev ett förslag om representativ demokrati som jag ser som ett första steg och ett sätt att vitalisera den representativa demokratin genom att få in direktdemokratiska riksdagsledamöter som ska vara valboskap åt folket och inte åt den centrala partiledningen:
    https://parasitstopp.wordpress.com/2011/08/04/kan-representativ-direktdemokrati-vara-nagot/

  5. intressantanyheter sa:

    Jan.

    Du tänker inte på att mellanhänderna, dvs bankerna, tjänar pengar på räntan genom att öka skuldsättningen. Det är räntan som är viktig, se detta inlägg:

    https://intressantanyheter.blog.se/det-handlar-om-rantan-idiot-dissident-voice/

    Förenklat gäller att när skuldsättningen egentligen ökat för mycket gör de inte konkurs som andra företag, eller stoppar sin verksamhet i god tid, utan de får hjälp och fortsätter tjäna pengar på räntan, men med Riksbankens hjälp.

    Hela det globala systemet bygger på ökad skuldsättning (finare ord: tillväxt) pga av att räntan på skapade lån måste betalas med nya lån hela tiden. Om alla bestämmer sig att betala tillbaka sina lån så försvinner ”pengarna” och det blir total depression. Inlägget var bara ett bevis för att Riksbanker/Centralbanker världen över måste hjälpa till för att systemet inte ska implodera. Precis som det står i ”The Chicago Plan Revisited”. Bankerna utökar utlåningen utan att bry sig om reserver, och när de sedan behövs och är svåra att få tag på, tvingas centralbanker att hjälpa till.

    Denna intjäning de gör genom att vara ”mellanhänder”, eller som Steve Keen sade i Vetenskapens Värld, Parasiter, innebär att de kan omvandla detta till riktigt rikedom. Det som du och jag anser vara riktigt rikedom, dvs tillverkande företag(Ex, varför tror du Wallenberg som storägare av SEB lyckas ha stort inflytande och ägande i massor av företag under så många år?), råvaror, land, hus, byggnader etc.

    De äger allt mer av de riktiga sakerna genom att tjäna pengar på penningmängdsökning som underlättas av Riksbanker. Det är ju låntagare som betalar in även den kostnaden i slutändan. Och vid recessioner som på 90-talet gick massor av vanliga producerande företag i konkurs medans vissa ”parasiterande” banker räddades.

    Ju längre detta fortgår desto rikare blir de och till slut har du en elit som äger allt, alt. en socialisering av allt på ett sätt som du inte förespråkar.

    Eller som Thomas Jefferson sade:

    “If the American people ever allow private banks to control the issuance of their currencies, first by inflation and then by deflation, the banks and corporations that will grow up around them will deprive the people of all their prosperity until their children will wake up homeless on the continent their fathers conquered.”
    ~President Thomas Jefferson, letter to Treasury Secretary Albert Gallatin (1802)

    Läs även Lincolns inlägg som han länkar till.

    Dessutom ser jag det som bättre om all ränta återinvesterades till det svenska folket om “Staten” gav ut lånen direkt till de som ville investera och inte via dagens ”mellanhänder” (Som dessutom blåser upp redan färdiga tillgångars värde, såsom hus, aktier etc). Denna ränta skulle ju kunna användas till sjukhus, vägar etc.

    Som jag ser det kan man länka ihop skuldfri valuta som utges av ”staten” med någon form av “råvarufot” för att stävja vissa politikers vilja att trycka mer. En enkel förklaring som naturligtvis kan utvecklas men jag ser inte “måstet” med dagens mellanhänder.

    (Sedan är det stor skillnad mellan ex FED och Riksbanken rent ägande- och styrandemässigt. Men det är en annan historia som du kan se under ”Dokumentärer och Klipp”.)

    Tillägg, info från DI:s artikel om den rapport som ett forskarlag gjort för att undersöka allokeringen av rikedom. En av medförfattarna intervjuades också i Vetenskapens Värld:

    “Kapitalistnätverket som styr världen

    147 bolag styr världsekonomin. I alla fall nästan. Det menar ett schweiziskt forskarlag.
    Det är tre forskare vid det tekniska institutet ETH i Zürich som har granskat hur världsekonomin är sammansatt. Deras modell omfattar 43.000 multinationella företag och kopplingen mellan dessa i form av ägande och intäktsströmmar.

    Kontentan i studien är att en liten klick företag styr över det kapitalistiska nätverket. I själva verket är det i blott 147 bolag, med kraftigt inbördes korsägande, som makten över världsekonomin koncentreras. Merparten av dessa är givetvis finansjättar, bland annat Barclays, JP Morgan Chase och Goldman Sachs.
    “Mindre än 1 procent av bolagen kontrollerar över 40 procent av de sammanlagda värdena i nätverket”, säger James Glattfelder, en av forskarna, till New Scientist.
    Världens största kapitalister:
    1. Barclays
    2. Capital Group Companies
    3. FMR Corporation
    4. AXA
    5. State Street Corporation
    6. JP Morgan Chase & Co
    7. Legal & General Group
    8. Vanguard Group
    9. UBS
    10. Merrill Lynch & Co
    11. Wellington Management Co
    12. Deutsche Bank
    13. Franklin Resources
    14. Credit Suisse
    15. Walton Enterprises
    16. Bank of New York Mellon Corp
    17. Natixis
    18. Goldman Sachs
    19. T Rowe Price Group
    20. Legg Mason
    Källa: New Scientist
    Fotnot: För att få rådata till studien utgick forskarna från databasen Orbis 2007, där 37 miljoner bolag världen över och dess investerare ingår. Grundanalysen utgår från kalenderåret 2007.”

  6. Jan Örsell sa:

    Då är vi ju överens i princip. I de stora frågorna. Detaljer kan ju alltid diskuteras. Jag har väl aldrig förminskat problemet med parasiterande oavsett formen för detta. Tvärt om. Jag har hela tiden hävdat att staten måste stå för skapandet av nya pengar och garantera deras värde men poängen är att det räcker inte med att bara se symptomen (exempelvis banksystemet) utan drivkrafterna bakom alltihopa. Det vill säga privat ägande och därmed ett kortsiktigt privat vinstintresse ofta på bekostnad av en långsiktig hållbar utveckling som är till gagn för alla och inte bara en elit. Detta bör ni se och förstå om ni läst det jag skrivit. Att centralbanken är en del av det hela förstärker ju bara det faktum att det är ett systemfel och ett feltänk men också ett demokratiproblem där de som har kontroll över kapitalet kan styra vart pengarna går men också har makten att påverka politiska beslut. Vad som behövs och jag förespråkar är inte bara politisk demokrati (även om den är viktig och inte finns överallt och säkert kan reformeras) utan även ekonomisk demokrati där kapitalet ligger hos staten och inte hos privatpersoner.

  7. Nod sa:

    Hej hej, Jan.

    Jag undrar om du vill avskaffa privat egendom?
    Om du vill det undrar jag vad skillnaden är mot kommunism.

    Jag undra även hur extrem centralisering av egendom skulle ge mer makt till den vanliga människan och därmed förbättra möjligheten för demokrati.

    Du får gärna nämna vad du menar med ekonomisk demokrati där kapitalet ligger hos staten.

    Tack förhand!

  8. intressantanyheter sa:

    Jan. Jag och många som kommenterar menar bara att det är viktigt att sprida kunskapen om hur penningsystemet fungerar. Det är svårt att ändra något om man inte vet hur det fungerar.

    Det vi vill är ju ingenting som förstör din målbild, vi är ju precis som du säger överens om väldigt mycket egentligen. Vill bara sprida kunskapen om hur långt detta penningsystem har drivit snart hela världen i en form av “skuldslaveri” med “socialism” för de allra rikaste och gett upphov till bedrägerier utan motstycke i historien. Man måste därför börja förändringen där det slår som hårdast, och det är penningsystemet. Om folk ser vilken förbättring en förändring till ett gemensamt ägande av penningsystemet ger, så är chansen större att de ser dina slutsatser som mer rimliga också. Och tro mig, jag har tänkt mycket på det du skriver och börjar mer och mer fundera på hur det kan uppnås. Men då vet jag hur snett penningsystemet är, och det tog mig lång tid, därför är jag nu lättare mottaglig för vidare funderingar;)

  9. Jan Örsell sa:

    Nod! Jag har redan skrivit om detta men det blir så mycket att läsa och svårt att hitta. Du får gärna om du orkar försöka läsa vad jag skrivit på andra ställen på denna sidan. Trots detta ska jag försöka ge kortfattade svar på dina frågor. Privat egendom har alltid funnits och kommer alltid att finnas så frågan är bara vilka regler som ska gälla. Jag vill att man gör en omstart där tillgångar och skulder nollställs och nya bättre regler för ägande införs. Bland annat en statlig arvsrätt för att motverka uppbyggandet av nytt privat kapital (som går i arv från generation till generation). Skillnaden på mitt socialistiska system och kommunismen är att mitt system är ett öppet och demokratiskt system och att det innehåller en marknadsekonomisk grund. Att kapitalet är “centraliserat” och under demokratisk insyn är viktigt. Som det är idag kan privatpersoner, företag och banker själva bestämma vad pengarna ska användas till utan någon insyn eller möjlighet för vanligt folk att påverka. Möjligheten att låna pengar till nya företag ska inte vara begränsat till några få utan ska utgå från en strikt samhällsekonomisk perspektiv. Det är svårt för att inte säga omöjligt att kortfattat beskriva ett helt nytt samhällssystem särskilt som det finns så mycket fördomar om såväl kapitalism, socialism och marknadsekonomi. Så det här svaret får räcka för tillfället.

  10. Bullion sa:

    Lincoln, jag har väl aldrig någonsin påstått att bankerna kan skapa Riksbankens pengar.

  11. Lincoln sa:

    @Bullion
    Du har t.ex skrivit:
    “En kontoinnehavare äger alltså en fordran på bankens tillgångar. Denna fordran är i nominella kronor och ören och fungerar som ett accepterat betalningsmedel.”

    Svenska kronor är betalningsmedel och det enda som är betalningsmedel – kontoinnehaven på banken är bankens skulder på svenska kronor till kontoinnehavaren. Så då är det ju bra att vi kommit överens om att bankerna inte har svenska kronor på sina kunders konton. Bankerna har bara sina skulder på Svenska kronor på kontona.

    Min elräkning är förövrigt också en skuld i “nominella kronor och ören”. Fast folk skulle garva läppen av sig om jag försökte få påstå att elräkningen var ett allmänt betalningsmedel. Det samma är givetvis sant för banker även om de gör allt för att begrava sanningen och bladdra ihop sina skulder (i svenska kronor) med svenska kronor. Att använda ett krystat språk för att skapa förvirring i begreppen är väl din professionella uppgift, Bullion, eller?

  12. Jan Örsell sa:

    IN och andra! Precis. Det är jättebra och nödvändigt att sprida kunskap och uppmuntra till seriösa diskussioner om de problem som finns. Man måste bara förstå att alla har inte samma kunskaper. För mej är det här med hur penningsystemet fungerar nytt och ganska svårt att greppa även om jag försöker. Som alltid kan man inte bara köpa andras åsikter och ta de som sanning utan måste ifrågasätta saker och försöka att förstå helheten. Jag har en hel del livserfarenhet av olika sidor av livet och samhället men kan naturligtvis inte allt. Poängen är att det gör ingen även om vissa lätt tror det. Det finns så många bra tankar men också som jag ser det dåliga tankar eller tankar som inte har mognat och sytts ihop ordentligt. Utan att veta säkert tror jag många här är unga människor som naturligtvis inte har samma livserfarenhet och med tanke på det är jag imponerad av hur långt många ändå kommit i sina slutsatser. Risken finns dock alltid att man blir uppblåst och tror sig veta allt och inte lyssnar, har ett öppet sinne och därmed slutar att utveckla sina tankar. Jag tror att jag kommit ganska långt i mina tankar men försöker ändå att lära mig mer, utvecklas och vid behov ändra åsikter. Jag syndar säkert själv i att bemöta andras åsikter med respekt och se hur de tänker för ibland så blir jag bara så frustrerad av hur lite vissa kan och förstår trots att de tror sig veta allt. Du har kanske rätt i att en förändring i penningsystemet är rätt ställe att börja på men för att uppnå det måste tillräckligt många förstå för att kunna på demokratiskt sätt sätta press på våra folkvalda politiker. För det handlar ju om politiska frågor som måste lösas på demokratisk väg. Folk måste förstå att allt handlar om politik och att det har betydelse att de engagerar sig politiskt. Att de röstar och hur de röstar osv. Vi kan få vilket samhälle vi vill bara tillräckligt många går samman och kräver det. Förutsättningen är naturligtvis att besluten är genomförbara och inte motverkar varandra.

  13. Nod sa:

    Tack för all svaren Jan!

    Det känns som jag förstår lite mer av dina nya samhällssyn.
    Jag gissar att arvsskatt är som den statliga arvsrätten som du nämnde. Jag tycker dina tankar är intressant men jag tror själv att ett mindre strikt statligt samhälle. Undantaget är att skapande av den nationella valutan bör vara helt reserverat till Riksbanken.

    Tack för tipset om dina tidigare kommentarer.

  14. Bullion sa:

    Lincoln, du måste vara osedvanligt trögfattad. Ska det verkligen vara så svårt att förstå???

    Du skriver…-“Min elräkning är för övrigt också en skuld i “nominella kronor och ören”. Fast folk skulle garva läppen av sig om jag försökte få påstå att elräkningen var ett allmänt betalningsmedel.”

    Klart att folk skulle garva läppen av sig om du vill betala bort en skuld med en skuld.

    -Idiot skulle de svara, men sen snabbt ursäkta sig och säga; Du måste väl mena att du har en FORDRAN, alltså att elbolaget har en skuld till dig? I så fall accepterar vi att du överlåter din fordran till oss som betalningsmedel!

    Och det är precis så som det fungerar i bankvärlden.

    EN BANKSKULD (=kundens fordran)

    EN BANKFORDRAN (=kundens skuld)

    Kundens FORDRAN på banken = Bankens SKULD till kunden.

    Kundens SKULD till banken = Bankens FORDRAN på kunden.

    Om du som kund har “pengar” på ditt bankkonto så kan du som kund ställa ett krav på utbetalning av bankens Riksbankskronor.

    Har du fattat nu?

    P.S. Om du håller i en Riksbankssedel så tänk på att denna sedel en gång i tiden representerade allmänhetens fordran i form av rätten att fordra utbetalning i guld från Riksbankens guldreserv. Vid inlösen så krympte Riksbankens tillgångar (guldreserven) och så togs de inlösta skuldsedlarna ur cirkulation = Riksbankens skuld krympte. När Riksbanken istället köpte guld ökade skulden eftersom nya sedlar sattes i cirkulation.

  15. Lincoln sa:

    Vi börjar med att konstarea att du måste lida av ganska grav Alzaimer då du uppenbarligen har problem med att skilja dåtid med nutid. Sista stycket är totalt irrellevant då det faktiskt är nutid nu (jo, jag vet det är svårt för dig att förstå men då ÄR INTE nu). I nutid är inte en 1000-lapp en skuldsedel då du inte skulle få ett skit om du går till Riksbanken och vill “fordra” att Riksbanken ska beta sin skuld. Riksbanken skulle möjligen klappa dig på huvudet och ge dig en nytryckt 1000-lapp i utbyte för att vara snäll (och samtidigt suckat över din trögtänkthet)
    Citat
    “Du måste väl mena att du har en FORDRAN, alltså att elbolaget har en skuld till dig? I så fall accepterar vi att du överlåter din fordran till oss som betalningsmedel!”
    Shit! Min elräkning är min fordran på elbolaget? Fan attjag inte visste det! Vilket djävla bladder, Bullion!
    Elbolaget har en fordran på mig men och jag strular kan elbolaget sälja den så att ett inkassoföretag drar in den – elbolaget har i alla fall inte skapat ett betalningsmedel. Trams, Bullion.

    Ska vi ta lite logik som omväxling?
    1) Endast Riksbanken kan skapa Svenska kronor
    2) Endast Svenska kronor är allmänna betalningsmedel (eller vad anser du det finns för annan valuta som man kan betala med i Sverige?)
    3)Kundernas kontoinnehav (=bankens skulder till kontoinnehvaren) är INTE skapat av Riksbanken
    4) Av ovan följer att bankens skulder (=kundernas kontoinnehav) varken är Svenska kronor eller betalningsmedel.

    Jag har redan visat att bankernas kontoinnehav är bankernas skulder och inget annat.Men vi kör det igen då du verkar extremtmedvetet trögtänkt (men det tror jag ite du är du vill bara bladdra bort allt i högtrafande svammel). Tar från mitt blogginlägg:
    Intro
    Bullion försöker bladdra ihop begreppen ”förvara” och ”låna ut” och få dem att framstå som samma sak. Om jag förvarar mina möbler i företaget Shurgards lokaler förlitar jag mig på att Shurgard inte lånar dem utan bara förvarar dem.

    —–

    Visst, om jag stoppar in 100 kronor i ett bankfack så är banken skyldig mig de 100 kronorna kan man ju hävda. Samtidigt är ju mina pengar förvarade i bankfacket – om inte banken begår brottet att bryta sig in och tar mina 100 kronor (vilket i och för sig inte skulle förvåna då brott är det enda banker verkar syssla med). Men man kan ju egentligen säga att banken inte är skyldig mig pengarna – de är skyldig mig TILLTRÄDE till pengarna och banken bara förvarar den. För man kan ju även hävda att ett lån förutsätter ett nyttjande av det som lånas ut – det är ju tämligen meningslöst att låna något man inte nyttjar – då är det mer fråga om förvaring.

    Som sagt, bankfacket är ett ställe där pengar KAN förvaras på. Huruvida det är en skuld eller enbart förvaring är något man kan ha filosofiska funderingar om – jag skulle, som sagt, mer kalla det förvaring då banken inte lånar pengarna av kunden.

    Bara 100% uppbackade kundkonton KAN förvara pengar på kontot. Dagens bankkonto-system kan INTE ÖVERHUVUDTAGET innehålla pengar. Jag har redan visat detta några gånger (och du har erkänt att det är så) men vi tar det igen.

    1) Kundens konto är bankens skuld till kontoinnehavaren och vad banken lånar av kunden
    2) Banken påstår att den lånar ut pengar till kundens konto
    3) Men då banken på en gång lånar tillbaka dessa pengar (i enlighet med punkt 1) ) så finns inga pengar på kontot.

    Så det finns inga pengar alls på kundens konto då banken omedelbart “lånar” tillbaka dem. Återigen: observera att detta är sant OAVSETT viket reservkrav (bla, bla) som banken har.

    Det är ekvivalent med att jag påstår att jag lånar ut en hammare till dig som jag säger att jag stoppar i din verktygslåda men före du ens hinner se hammaren “lånar” jag tillbaka hammaren men hävdar fortfarande att hammaren finns kvar i din verktygslåda. Du skulle vara bra korkad om du gick på det bedrägeriet – men det är detta simpla bedrägeri bankerna sysslar med.

    Ovan bevisar också att Fractional reserve banking är en myt (vilket bl.a Steve Keen påpekat) av den enkla anledningen att kundens konto INTE kan innehålla ens en fraktion pengar då banken i samma stund “lånar” tillbaka alla pengar (igen: enda undantaget är när banken inte “lånar” från kundens kontoinnehav – dvs när det är ren förvaring – dvs när det är 100% reservkrav).

    Det är dessutom bevisat att bankerna hittar på kontokluddet först (som de sätter sig själv och kunden i ömsesidigt skuld med) och reserver letas upp efteråt. Bl.a “nobelpristagarna” Kydland och Prescot har empiriskt visat detta. Så gången är:
    1) Banken “lånar ut” pengar den inte har till kundens konto
    2) Banken “lånar” tillbaka påhittet i samma stund
    3) Banken letar efter reserver

    Summa summarum: Banken väntar inte på några “insättningar” och Fractional reserve banking är en myt.

    Återigen: inga pengar alls har blivit utlånade men banken har i alla fall hittat på lika stora två fiktiva skulder:

    1) Kluddet på kundkontot som är bankens skuld till kunden
    och
    2) Kundens likaså fiktiva skuld till banken på pengar som aldrig lånats ut (=”skuld”pappret som skuldslaven skrev på).

    Kluddet på kundkontot (dvs bankens skuld) anser du vara betalmedel fastän det är en skuld som banken bär. Och vad mera – på kundens konto förvaras inga pengar då där inga pengar kan förvaras.

    Du frågar vad som skulle hända ifall bankerna blev tvungna att betala sina skulder till kontoinnehavarna om folk fick konton på RIX. Jag skrev det i min fråga till dig – det skulle bli en digital bankrun då folk troligen vill ha pengar på ett förvaringskonto – de skulle plocka ut pengarna snabbt som attan och banken skulle tömmas fortare än attan då banken nästintill inga pengar har – bankerna har ju, som sagt, bara en djävla massa skulder till kontoinnehavare. Antagligen skulle storbankskartellen gå åt helvete och staten behöva ta över skiten och säkra betalsystemet i en övergångstid. Ska bankerna sedan få existera ska de låna ut existerande pengar i enlighet med t.ex Chicagoplanen och banken skulle inte längre få begå bedrägeri. Jag skulle inte tycka synd om bankerna. Jag tycker synd om folk som drivs från hus och hem för att de måste betala den andra delen av bankernas påhittade skulder (såsom i Spanien där runt 500 000 hushåll har vräkts). Var du har dina sympatier är väl ganska klart.

  16. Bullion sa:

    Lincoln, man kan betala med annat än Riksbankens pengar. Elbolagets kundfordringar har ju ett värde som en ekonomisk tillgång. Om elbolaget vill göra en investering så kan elbolaget finansiera kostnaden genom att komma överens om att betala för investeringen mot att elbolaget överlåter sina fordringar till leverantören. Detta tillvägagångssätt skulle kunna användas istället för att elbolaget gå till banken och lånar.

    Betr. logiken som du skriver:

    “1) Endast Riksbanken kan skapa Svenska kronor” Svar: Ja

    “2) Endast Svenska kronor är allmänna betalningsmedel (eller vad anser du det finns för annan valuta som man kan betala med i Sverige?)” Svar: Ja skulder är nomineras i kronor men betalningsmedel kan vara i form av reala tillgångar, se ovan.

    “3)Kundernas kontoinnehav (=bankens skulder till kontoinnehvaren) är INTE skapat av Riksbanken” Svar: -Ja

    “4) Av ovan följer att bankens skulder (=kundernas kontoinnehav) varken är Svenska kronor eller betalningsmedel.” -Fel, bankinsättningar är nominerade i SEK och har nominellt värde. Riksbanken backar dessutom alltid upp bankernas kontoinsättningar med tillhandahållande av likviditet i form av Riksbankcertifikat eller utgivande av sedlar och mynt. Allmänheten litar därför alltid på att bankerna betalar ut sina skulder. Skulle banken ställa in betalningarna och gå i konkurs så litar allmänheten på att statens insättningsgaranti går in och täcker belopp upp till 100.000 euro.

  17. Lincoln sa:

    Japp, där kom det! Att blanda äpplen med päron och skita i mellanstadiets mängdlära (eller förlåt, Bullion, du kan den inte, det kanske jag inte ska håna dig för men det är svårt 🙂 ).

    En tillgång är inte entydigt det samma som pengar. Min rabiessjuka hund är en eventuell tillgång (kanske kan man sälja kadavret till en hundmatsfabrik som mal ned den?). Kan jag därmed hävda att min rabiessjuke hund är betalningsmedel som alla accepterar? Nä, även om du nu av någon konstig anledning tror det så är jycken inte ett betalningsmedel – fastän den är en potentiell tillgång för mig.

    Jo, elbolaget kan säljam, “investera” min skuld och jag kanske kan sälja jycken innan nån djävel upptäcker att den har rabies så får jag mer pengar – men jag kan inte betala med den på Konsum.

    Spelar ingen roll hur du krystar till det – min elräkning kommer aldrig bli ett allmänt giltigt betalmedel lika lite som min rabiessmittade jycke. Du blir patetisk här, Bullium. Hur ska du kunna betala med, vad nu elbolaget hittar på, på konsum? Beskriv i detalj hur Konsum kommer ta emot min skuld som ett giltigt betalmedel i samhället. Visst, elbolaget kan komma överens med EN annan part men det är inte liktydigt med att elräkningen blivit ett allmänt betalmedel. Inget ordbajseri kan få någon logik i det, Bullion.

    Citat:
    “Fel, bankinsättningar är nominerade i SEK och har nominellt värde”

    Men banken har ingen insättning på kontot! Banken har bara sina skulder på kontot – inget annat -du har logiskt accepterat att det är så redan – hur djävla många gånger måste du dra samma blaj fastän du logiskt skiter på dig varje gång? Kör väl beviset en gång till (undrar hur många gånger jag dragit detta för dig nu?)

    1) Kundens konto är bankens skuld till kontoinnehavaren och vad banken lånar av kunden
    2) Banken påstår att den lånar ut pengar till kundens konto
    3) Men då banken på en gång lånar tillbaka dessa pengar (i enlighet med punkt 1) ) så finns inga pengar på kontot.

    Så det finns inga pengar alls på kundens konto då banken omedelbart “lånar” tillbaka dem. Återigen: observera att detta är sant OAVSETT viket reservkrav (bla, bla) som banken har.
    Det är dessutom bevisat att bankerna hittar på kontokluddet först (som de sätter sig själv och kunden i ömsesidigt skuld med) och reserver letas upp efteråt. Bl.a “nobelpristagarna” Kydland och Prescot har empiriskt visat detta. Så gången är:
    1) Banken “lånar ut” pengar den inte har till kundens konto
    2) Banken “lånar” tillbaka påhittet i samma stund
    3) Banken letar efter reserver

    Summa summarum: Banken väntar inte på några “insättningar” och Fractional reserve banking är en myt.

    Jo, det finns en “insättningsgaranti” just därför att det inte finns en svensk krona på ett enda kundkonto då kundkonton är bankens skulder på svenska kronor och inget annat. Och då bankerna nästintill inga svenska kronor har men en djävla massa skulder på svenska kronor måste staten skydda bedrägeriet med de 100 000 euro (som de felaktigt kallar “insättningsgaranti”) i fall att banken utsätts för en bankrun (dvs att kontokunderna kräver att banken ska betala sina skulder – undrar vilken annat “företag” som staten stöttar på det sättet för att företaget inte ska behöva betala sina skulder? Nä, visst ja! Banker är ju inga företag 🙂 ).

    Japp! Bankens skulder (=kundernas konto) är i kronor – min elräkning är i kronor. Bankens skulder är INTE svenska kronor lika lite som min elräkning ÄR Svenska kronor.

    Fast det är lite roligt för du inte sprang in i fällan att hävda det BIS gör i den här rapporten (lite hade jag hoppats att du skulle trilla ned i den gropen 🙂 ):

    https://www.bis.org/publ/cpss55.pdf

    De hävdar att bankerna skapar egna inhemska valutor som är 1:1 växlingsbara (convertible) med centralbankspengar. Vilket ju som sagt är lika fel som det du fortsätter bladdra. Detta då kundernas konton inte är annat än bankens skuld till kunden på centralbankspengar och inget annat. BIS rapporten har rätt i att centralbankspengarna används som en bro mellan bankerna men det är ju för att bankkartellen ska kunna bolla sina skulder internt så att de aldrig ska behöva betala sina skulder till kontoinnehavare. Här är lite citat från BIS rapporten som hävdar att bankerna skapar egna valutor som är växlingsbara mot centralbankspengar. Om det nu vore som du påstår finns det ju ingen anledning att “växla” (kompensera mottagande bank för att den övertar en skuld vid kontoöverföringar är rätt att skriva) dem:

    commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.”
    “central and commercial bank monies are convertible into each other at par.”

    “Conversion at par removes the very high transaction costs that could arise for users of a currency if there were multiple issuers whose monies were exchanged at different values.”

    Conversion between different commercial bank monies takes place through payment systems when a customer of one bank makes a payment to a customer of another bank, using central bank money as the bridge in most cases. ”

    Väntar med spänning på nästa lass ordbajseri, Bullion.

  18. Bullion sa:

    Lincoln. Bra exempel med din sjuka hund, du börjar ju fatta galoppen med vad en ekonomisk tillgång är ser jag. Skämt åsido.

    Att du är mer än lovligt trögfattad har du bevisat redan så vad mer kan jag säga?

    Jo att ditt tjat beträffande att det inte finns några pengar på ett insättningskonto tillsammans med konstaterandet: “Banken har bara sina skulder på kontot – inget annat” är inget annat än självklarheter eftersom en skuld per definition är ett löfte att vid anfordran betala tillbaka skulden, detta sagt till skillnad mot kontanter, som är pengar nu. En hundralapp är alltid värd sitt nominella värde på hundra kronor nu. Ett skuldbrev däremot på hundra kronor som blir värd 100 kr en fastställd dag i framtiden har ett lägre nuvärde än nominellt värde på 100 kr. Pengar insatta på ett bankkonto är avista pengar, d.v.s bankens skuld på hundra kronor till insättaren av ett bankkonto är värt lika mycket som hundra kronor i kontanter. (se def. på avista och kommentar längre ner i texten).

    Vid en kontantinsättning så lånar banken kundens pengar, det är fakta. Sen kan banken sätta in pengarna på sitt eget RIX-konto hos Riksbanken med sedlarna som uppbackning. Nu har banken likvida medel på ett insättningskonto som den kan täcka uttagskrav med. Riksbanken i sin tur tar tillbaka kontanterna och tar de ur cirkulation och det innebär att kundinsättningen omvandlats till en fordran på bankens likvida medel och banken har i sin tur omvandlat kontanterna till en fordran hos Riksbanken.

    Att det inte finns full täckning för alla bankens kundinsättningar på RIX-kontot är ingen hemlighet, det innebär ju att banken placerat pengar i andra tillgångar varav en del kan vara t.ex statsskuldsväxlar (kort löptid) som blir likvida medel inom kort. Bankerna jobbar hela tiden med att planera sitt likviditetsbehov eftersom inlåning från allmänheten inte täcker alla bankens tillgångar. Bankerna rullar mycket av sina skulder i kort eller lång upplåningsform via t.ex obligationer som när de kommer till betalningsförfall måste se till att det finns likvida medel i banken att täcka utbetalningen av skulden till obligationsägarna.

    “En tillgång är inte entydigt det samma som pengar.” -skriver du.

    Ja såklart, skulder är ju till sin natur en osäker fordran vars värde, till skillnad mot kontanter som är pengar nu, beror på en rad faktorer. Men faktum är att både skulder och pengar är ekonomiska tillgångar eftersom skulder blir pengar en dag. Till skillnad mot kontanter har dock skulder ett variabelt värde som beror på lånets löptid plus kreditkvalitén; låntagarens uppskattade återbetalningsförmåga och inflationen. Riksbanken har ju ett inflationsmål på ca 2% vilket innebär att Riksbanken har som mål att pengar om ett år ska vara 2% mindre värda. Sammantaget ger detta att skulder har ett lägre reellt värde än det nominella värdet – detta sagt beträffande ditt påstående att BIS snackar skit som påstår att bankerna skapar pengar som är konvertibla till kursen 1:1 mot centralbankens pengar. Därmed har du bevisat att du med all tydlighet inte fattar vad du läser eller skriver om i det här ämnet.

    Alltså! Om en säljare accepterar att ta emot någons skuldfordringar som betalningsmedel måste säljaren naturligtvis ge sitt medgivande till det. Att ICA tackar nej till att ta över svårbedömda skuldfordringar vars nuvärde är lägre än nominellt värde är självklart.

    Att de däremot accepterar kundernas bankkontomedel via debet-kortbetalningar (eller bankens skuld till kunden som du påpekar) som betalning är logiskt eftersom bankernas kontopengar är avista pengar som det heter och därmed likvärdigt med att ta emot kontanter som betalningsmedel.

    “Avista (a vista) är latin och betyder ‘vid uppvisandet’. Uttrycket har flera användningar, framför allt inom olika ekonomiska områden.

    Avistakonton är bankkonton där innehavaren har omedelbar tillgång till insatt kapital, exempelvis lönekonton och transaktionskonton.

    Avista betyder att exempelvis ett skuldebrev skall betalas omgående. Avistaskuldebrev är exempelvis vanliga sedlar, checkar och vissa växlar, exempelvis postväxlar.

    Citat https://sv.wikipedia.org/wiki/Avista

  19. Lincoln sa:

    Bra att du börjar lära dig lite av mellanstadiet mängdlära. du behöver inte lära dig begrepp som “snitt”, “union” etc eller de matematiska betäckningarna för detta (men om du hade haft kunskaper på den nivån skulle du fattat vilket blöjbyte du håller på med) Lite enkla Venn-diagram borde kunna få dig att inte blanda ihop de enklaste mängderna. Men jag tror faktiskt inte du är så korkad att du inte ens kan skilja på mängderna “pengar” och “skulder på pengar” – men som sagt använd ett enkelt Venn-diaram om du behöver lite vägledning (du borde i alla fall kunna läsa av ett Venn-diagram?)

    “En hundralapp är alltid värd sitt nominella värde på hundra kronor nu. Ett skuldbrev däremot på hundra kronor som blir värd 100 kr en fastställd dag i framtiden”

    Min elräkning ska betalas imorgon den ingår i mängden “skuld på pengar” inte i mängden “pengar” (ok det där var för avancerad mellan stadiemängdlära för dig men så är det faktiskt även om du inte kan klura ut det hur mycket du än kliar dig i huvudet). Min elräkning är inte pengar (fast du har hävdat att elbolaget kan skapa pengar av min elräkning) På samma sätt ingår avista i mängden (bankens) “skuld på pengar” och inte i mängden “pengar” (försök få tag på “Hej mattematik” så klarnar det kanske lite, så svårt är det inte, Bullion).

    Pengar är betalningsmedel och det går inte att betala en skuld med en skuld – bara skjuta upp betalningen (kontokunder betalar således inte varandra – de ökar och minskar bara sitt innehav av bankskulder vid kontoöverföring – inga pengar överförs mellan kunderna – och bankerna kan på så sätt slippa betala sina skulder på pengar).

    Att banken har en reserv som för att hålla pyramidspelet uppe och dolt och turerna kring den gör inte bedrägeriet mer legitimt, Bullion. Jag kan gången men “de facto” är det ett bedrägeri när en part får hitta ömsesidiga skulder när de lånar ut ingenting. för att bankerna lånar ut ingenting är vi ju trots allt överens om.

    De tekniska detaljerna kring hur bankerna sedan bollar sina skulder mellan varandra för att till varje pris undvika betala sina skulder är irrelevant (men jag kan det också. Jag kan det där svamlet Bulion men det ändrar inte det faktum att skulder på pengar INTE är pengar.

    Kontona är inga krediter då det per definition krävs att något lånas ut vilket bankerna inte gör (mer än sin egen skuld på pengar). Så även här är ditt språkmissbruk (eller så är du verkligen så obildad) maximerad.

    Du har påstått att elbolaget kan göra ett allmänt betalningsmedel, dvs pengar, av min elräkning som är deras “tillgång” och att det går att använda det på konsum. Bevisa detta!

    ” Men faktum är att både skulder och pengar är ekonomiska tillgångar eftersom skulder blir pengar en dag”

    Min rabiessmittade hund är också en tillgång som kan bli pengar (som sagt jag kanske kan sälja den till en hundmatsfabrik som mal ned den, t.ex – då får jag pengar) men jag kan inte inbilla någon att jag kan betala någon något med jycken på konsum. Att använda ett uppstyltat språk för att basunera ut korkade trivialiteter gör inte “skulder på pengar” till “pengar” – hur fan du än försöker. Det är endast banker som kan skjuta upp betalningen av sina egna skulder in i evigheten (vilket ju är syftet med det kontantlösa samhället – då uttag i sedlar och mynt är det enda sättet bankerna kan betala sina skulder till kontoinnehavare på). Jag vet att du vill ha ett system där en parasit kan äta upp resten av ekonomin genom att skuldsätta alla med sina egna skulder och sedan slippa ifrån att betala sina egna skulder. Har du någon förståelse för att de som blir utsugna kanske inte uppskattar att deras påhittade skulder måste betalas medan banken kan slippa betala sina, på samma gång, påhittade skulder? Kan du ha en förståelse för att folk hävdar att om banken slipper betala sina skulder ska fan också slippa betala dem?

    Så BIS snackar skit? Jo, jag håller med dig men i förhållande till dig och din totala blindhet för elementär mängdlära så är deras förklaring i alla fall logiskt framförd (även om det är med felaktiga antaganden). De använder inte ett krysta ordbajsseri för att dölja intellektuella brister som du gör, Bullion.

    Så återigen, Bullion, tillbaka till mellanstadiets mängdlära. Faktiskt visade BIS prov på att de kunde lite elementär mängdlära. Du, Bullion, har fortfarande inte visat att du klarar ens den simplaste mängdläran – der är förskolenivå på dina kunskaper i det fallet.

  20. Bullion sa:

    Lincoln du ber mig bevisa att elbolaget kan göra ett allmänt betalningsmedel, dvs pengar, av min elräkning som är deras “tillgång” och att det går att använda det på konsum. Bevisa detta!

    Okey…

    Punkt nummer ett: jag har aldrig påstått att det går att betala en skuld med en skuld. Det är ju ren och skär idioti att påstå något sånt.

    -Vad är motsatsen till skuld?

    -Svar: En fordring.

    Lyssna nu. -Jag säger att det går att betala en skuld med en fordran. Om jag t.ex har lånat ut 1000 kr till Pelle så har jag en fordran på honom på 1000 kr. Säg att jag nu vill köpa en vara för 800 kr och jag tänker okey, fast det går bara om jag först kan sälja min fordring på 1000 kr som jag har på Pelle? Alltså bjuder jag nu ut min fordring på 1000 kr till ett pris av 800 kr. Ett sånt erbjudande var inte svårt att hitta köpare till och jag överlät min fordran och betalade för min vara.

    -Lincoln, några invändningar så långt?

    Vad jag alltså pratar om är att byta ett värde mot ett annat värde med den vinklingen att den nominella skulden på 1000 kr som Pelle hade till mig mig föll i värde till 800 kr. Han som köpte skuldbrevet betraktar värdet som 1000 kr.

    Här kommer beviset..,

    alltså i fallet med din elräkning så är den för elbolaget värd krona för krona lika mycket som summan som du är skyldig att betala. Men i ett läge av ett akut likviditetsbehov hos elbolaget skulle din skuld kunna vara förhandlingsbar om pengarna kom in omedelbart.

    Elbolaget kommer nu på en idé och erbjuder Konsum som har mycket likvida medel liggande att köpa hela elbolagets kundstock på ett kvartals elräkningar till ett sammanlagt värde av 60.000.000 kr för 58.000.000 kr. Konsum tackar ja till ett erbjudandet eftersom dom just då inte har ett omedelbart likviditetsbehov att fylla och ser det som en bra och säker investering. Elbolaget tar emot pengarna och gör vad dom måste göra; betala bort ett lån som gått till förfall. Elbolaget slapp nu undan en skuldkris med blotta förskräckelsen, Konsum är nöjda och glada när alla inkl. Lincoln betalade sina räkningar till Konsum. Detta utan att Lincoln fick veta att någon använde hans skuld som en fordran som gick att använda som ett betalningsmedel.

    Räcker det här som bevis?

  21. rolf sa:

    Det är bara riksbanken som kan skapa pengar, bankerna lånar hela tiden nyskapade pengar av riksbanken.
    Linkon måste vara betald av bankerna för att dölja att bankerna hela tiden lånar av riksbankens sedelpress.

    Bankerna vill ha diskussioner om FRB för det döljer hur pengar skapas i verkligheten.

  22. rolf sa:

    Bankerna kan låna hur mycket pengar dom vill av riksbankens sedelpress, enda hindret är reporäntan som kan göra lånet för dyrt.

    Så skapas pengar.

  23. rolf sa:

    Långt bakåt i tiden så hadde bankerna egna sedelpressar i källaren som tryckte deras egna pengar, det är beskrivet i historieböckerna.

    Det fungerade precis som om du som läser detta skrev ut pengar med skrivaren och lånade ut papperslapparna till andra med en ränta, med ränteinkomsten kan du sen köpa saker i princip gratis, du är nu rik.

    Nu är sedelpressen flyttad till riksbanken och riksbanken har börjat trycka digitala pengar.

    Skillnaden är att nu kan du inte skriva ut egna pengar nu kan du bara låna riksbankens pengar och låna ut till alla mot en ränta, du blir inte riktigt lika rik.

    Om riksbanken gav staten dom pengarna som behövs i ekonomin, så måste du låna av insättare för att kunna låna ut till andra, det är inte längre så lönsamt.

    Dagens pengar skapas som skulder, långivaren är ytterst riksbankens sedelpress i ekonomin finns bara skulder, men om riksbanken gav staten dom nya pengarna så skapas inga skulder.

  24. Lincoln sa:

    @Bullion

    Jag kan sälja min rabiessmittade hund och få pengar som jag kan köpa något med men jag har inte skapat betalningsmedel av min rabiessmittade hund. Jag kan fixa en byteshandel också såsom du beskriver att konsum gör med elbolaget och elräkningarna. Istället för att betala med pengar betalar jag med hunden – istället för att betala med pengar betalar elbolaget med sina fordringar – i båda fallen är det fråga om byteshandel och inte skapande av pengar. Det här löjlgt, Bullion.

    Du påstod att elräkningen (dvs min skuld) kunde göras till betalningsmedel, vilket ovan visar att den inte är – för även om elbolaget lyckas sälja min elräkning (min skuld) till så är min elräkning lika lite ett allmänt betalningsmedel som min hund. Med din logik är nämligen ALLT betalningsmedel som man säljer, dvs när affären säljer tomater är tomaterna betalningsmedel som affären använder för att få pengar – dvs tomaterna är lika mycket pengar som pengarna. Som sagt, inte undra på att ekonomer inte vet vad de sysslar med.

    Även om konsum köper köper alla elbolagets elräkningar kan inte konsum använda dem som pengar – lika lite som Konsum kan använda kennelklubbens rabiessmittade hundar som pengar. De rabiessmittade hundarna är en tillgång för kennelbolaget Att sälja en tillgång för att få in pengar är inte samma sak som att skapa ett allmänt betalningsmedel – pengar.

    Det du beskriver är således bara en form av byteshandel och inget mer (detta då inga pengar är inblandade).

    Återigen är det fråga om väldigt elementär mängdlära. Jag gjorde en enkel illustration tidigare som åskådliggör begreppen. Ledsen om Venn-diagram är för svårt med dina förskolekunskaper i mängdlära att förstå. Men du kanske kan få någon att hjälpa dig?
    https://parasitstopp.wordpress.com/2012/03/06/ekonomer-har-inte-last-hej-mattematik/

    Just att ekonomer inte ens klarar mellanstadiets mängdlära skapar enorma problem då det skapar enorm begreppsförvirring (vilket iofs jag tror är syftet -för jag tror innerst inne att du mycket väl klarar mellanstadiets mängdlära). I Venndiagrammen förklaras tydligt hur ni ekonomer blandar äpplen med päron i en salig röra.

    Som du skriver förväntar sig dessutom Konsum att de ska ska FÅ pengar för elräkningarna (precis som de väntar att de ska kunna få pengar för de rabiessmittade hundarna från kennelklubben också).

    Konsum kommer inte låta mig slippa undan att betala min elräkning. Dvs min skuld kan inte skjutas upp i evighet om den används som bytesmedel i en affärstransaktion. Dvs Konsum accepterar min skuld som bytesmedel enbart för att de vet att de kan få pengar för den – inte för att de ser min elräkning som pengar.

    Bankerna har däremot sett till att deras räkningar/skulder (=kundernas kontoinnehav=bankernas skulder till kontoinnehavare) i princip aldrig behöver betalas genom att inbilla folk att deras skulder ÄR betalningsmedel. Genom att konto”kunderna” bollar bankernas skulder mellan sig så att kontkunderna får mer eller mindre av bankernas skulder på sina konton tror de sig betala pengar till varandra när det enda de gör är att skyffla bankernas skulder mellan sig. Och som sagt, lyckas bankerna får igenom det kontantlösa samhället så kommer bankerna inte ens i teorin behöva betala sina skulder. Det skulle motsvaras av att Konsum lyckades inbilla resten av samhället att min skuld/elräkning ÄR ett allmänt betalmedel och att jag skulle kunna skjuta upp betalningen av den in i evigheten. Man kan ju undra varför du tycker att bankerna ska ha förmånen att aldrig behöva betala sina skulder – det ligger möjligen inte ett egen intresse i det? Jag kan inte se varför du annars skulle vilja blaja till det så mycket som du gör.

    Om bankerna kan slippa betala sina skulder ska givetvis motsvarande skuldeftergift ges de skuldslavar som bankerna inhäktat då de “lånade ut” ingenting. För dig gäller att endast skuldslavar är moraliskt förpliktigad att betala sina påhittade skulder – eller hur? Eller ska vi enas om att systemet ska reformeras så att bankerna faktiskt tvingas betala sina skulder – precis som jag tvingas betala mina skulder -t.ex genom att RIX öppnas upp så att man kan betala direkt till varandra utan att använda de parasitära bankerna som mellanhänder som bara bollar varandras skulder (=kundernas kontoinnehav) mellan sig för att slippa betala dem

  25. Benjamin sa:

    Jan Örsell, Det samhällssystem du beskriver finns redan. Georgismen. Det är den “tredje vägen” som uppfanns av de klassiska ekonomerna. Det uppfyller dina kriterier väldigt snyggt. landskatt.se

  26. intressantanyheter sa:

    Hej Benjamin;

    Tänkte att det var något liknande, skulle tipsa Jan om den sidan i helgen, då jag hittade den häromdagen men ej hunnit läsa allt än. Tack för tipset, ska läsa mer.

    Dessa sidor har jag tittat på än:

    https://www.landskatt.se/hur-skapas-pengar.html

    samt denna som nog var intressantast då jag tidigare tipsat om M. Kennedy:

    https://www.landskatt.se/samhaumlllets-raumlntefloumlden.html

  27. Benjamin sa:

    Mest energi är lagd på att visa likheterna mellan lokala valutor och 100% kapitalkrav. Att det handlar om samma lösning i olika skala.

    https://www.landskatt.se/vad-aumlr-penningraumlnta.html

    Att det handlar om en monopolränta.

  28. Jan Örsell sa:

    Benjamin och andra! Har aldrig hört talas om Georgismen förut och är därför ingen expert på deras samhällsmodell. Men vad jag förstår är det inte alls samma system som jag föreslår. Deras system bygger väl inte på ett gemensamt ägande? Eller har jag missat det? Deras system handlar mest om jag förstått det rätt om att beskatta land och naturresurser och det är inget som jag lagt möda på. Visst kan man ha det men jag ser inte riktigt vitsen med det. Det fungerar väl lika bra med företagsskatt eller bolagsskatt. Däremot anser jag att inkomst skatt i min socialistiska samhällsmodell inte behövs utan bara skulle leda till onödig byråkrati och skattefusk. Men tack för tipset. Jag ska läsa mer om deras system och det finns kanske mer likheter än jag har förstått.

  29. Benjamin sa:

    Att kalla det skatt är bara ett sätt att förmedla att individer ska kompensera samhället då individer önskar monopolisera de gemensamma resurserna (resurser som alla jordmedborgare äger tillsammans). Kalla det hyra istället om det känns bättre. Individer hyr naturresurser av samhället. Själva kärnan i georgismen handlar om att ingen kan äga de gemensamma naturresurserna, individer kan bara hyra resurserna av samhället. Och denna hyra/avgift kan ersätta alla andra skatter. Produktion slipper alltså skatt helt och hållet. Henry George var den största förespråkaren av gemensamt ägande av naturresurser. Samtidigt var han en av de främsta förespråkarna för fria marknader. Och jag vill påstå att han lyckades förena dessa samtidigt som han eliminerade orättvisa privilegier som ren kapitalism lider av.

    Det fungerar inte alls lika bra med företagsskatter eller bolagsskatter, dessa har dödviktseffekter eftersom de är “skatter”. Något som avgifter på monopolränta helt saknar, avgifter på monopolränta är en av de få metoder att finansiera välfärd som inte snedvrider marknaden.

  30. Jan Örsell sa:

    Benjamin och andra! Ursäkta mej men sånt skitprat blir jag irriterad på. Först säger du att det spelar ingen roll vad man kallar saker för. Man kan kalla det för skatt eller hyra om man så vill. Ja! Det är klart att det inte spelar någon roll vad det kallas. Det är ju innehållet som räknas. Varför skulle det vara bättre att beskatta råvaror än att beskatta företagen? Du skriver typ att skatter har dödviktseffekter eftersom de är skatter. Vilka dödviktseffekter? Vi kom väl precis fram till att det spelar ingen roll om man kallar det skatter eller hyra men helt plötsligt är skatt fel bara för att det kallas skatt. Produktionen slipper alltså skatt helt och hållet (skriver du) bara för att denna hyra/avgift ersätter alla andra skatter. Då handlar det ju bara om vad man kallar det. Ingenting har ju förändrats av det. Det är ju samma idiot teori bakom alltihop. Att bara för att man kallar det att hyra marken så ska ingen kunna äga den. Har man kvar allt annat i form av klasskillnader och privat kapital så kan ju ett fåtal kontrollera hela samhället och därmed i praktiken äga allt. Det handlar ju om vad det i praktiken innebär och inte vad man kallar det. Vad är det för en fullständig idiot som kommit på något sådant. Det löser väl inga av de samhällsproblem som finns. Vad är det han kommit med som inte är ren kapitalism? Med ett gemensamt ägt kapital (som jag föreslår) blir det ju helt plötsligt en annan sak. Teorin och filosofin får då ett innehåll och det blir inte bara svammel och dimridåer för att kunna fortsätta på samma sätt. Men något sådant riktigt gemensamt ägande i form av ett gemensamt kapital kan inte jag hitta. Nu har jag inte läst allt heller så du får gärna rätta mej om jag har fel för i så fall blir det en helt annan sak och börjar likna min samhällsmodell om den även innehåller en fri marknad och ett demokratiskt politiskt system.

  31. Benjamin sa:

    Oj, varför så aggressiv? Ville bara tipsa om en ideologi som låg nära det du sagt.

    Verkar ha missat två ord i min text, ursäkta. Det ska stå att skatt har dödviktseffekter eftersom det är skatt “på arbete”, frukten av individers slit. Avgift är en kompensation för arbete som individen fått. Värdeflöden går i olika riktningar beroende på om det är en skatt eller avgift.

    Avgifter på monopol samlar istället upp något som kallas monopolränta. Det är inkomster från ett privilegium som inte motsvaras av arbete eller risk.

    Åter igen, ursäkta missförståndet. Jag ville bara ge en kort introduktion till ett annars väldigt stort och mycket annorlunda ämne mot vad vi är vana vid. Misslyckades göra dig nyfiken…

    Oavsett missförstånden ovan.
    Georgismen handlar om att vi äger naturen tillsammans och de individer som vill frångå denna princip, dvs skaffa sig monopol/ägande över en resurs betalar hyra till samhället för privilegiet. Frukten av individens arbete ska inte beskattas alls.

    Georgismen lider av att om vartannat kallas kommunism och kapitalism eftersom den är en medelväg som är svår att begripa vid första anblicken. I förrgår var det en lika ilsken debattör som påstod att det var ren kommunism att ha samägda naturresurser som individer måste hyra för eget bruk.

    Georgismen är dock något helt annat än de tidigare två vägarna, en lösning som tar tid att smälta och till fullo begripa. Man måste bland annat förstå vad jordränta och monopolränta är för något. Rekommenderar denna sida som innehåller grafik som tydligt visar skillnaderna:

    https://www.landskatt.se/georgismen-i-foumlrharingllande-till-andra-ideologier.html

    Mvh

  32. Jan Örsell sa:

    Benjamin! Att påstå att min samhällsmodell redan finns som förslag och att det uppfyller mina kriterier väldigt snyggt och sedan upptäcka att det inte finns några likheter alls så blir man kanske lite irriterad och undrar hur du kommit fram till det. Då måste du ha missuppfattat mina idéer totalt eller inte ens läst vad jag skrivit. Jag har läst en del av det de skriver men det behövs inte många rader förrän man inte orkar läsa mer av all dynga de skriver. Jag orkar inte diskutera deras idiot idéer för jag vet inte ens var man ska börja. Det går ju inte att kombinera kapitalism och socialism på det sättet. Det blir ju inte ett dugg bättre samhälle, det råder inte bot på de problem vi har i samhället och ingen blir nöjd. Jag kan stå för min samhällsmodell och att den fungerar och jag kan förklara den om du eller någon annan undrar något om den men deras idéer har jag sett tillräckligt av för att inte lägga någon mer energi på. Kan du eller någon annan tro på sånt skit så är det upp till er men jag hoppas verkligen inte att folk är så dumma att de gör det. Hälsningar Janne.

  33. Benjamin sa:

    Jan
    Intressant, berätta gärna vilka problem som du ser som inte blir lösta.

    Du skrev: “Det går ju inte att kombinera kapitalism och socialism på det sättet.”

    Varför inte?

    Jag är väldigt nyfiken att höra dina invändningar eftersom jag själv letar argument mot Georgismen. Det är väldigt glest med motargument mot Georgismen samtidigt som stora ekonomer lovordar metoden.

    https://www.landskatt.se/citat-om-landskatt-och-georgism.html
    Mvh

  34. Jan Örsell sa:

    Benjamin! Alla! Det löser inga problem. Det de föreslår handlar om ren kapitalism som försöker framstå som delvis socialism. Tyvärr så kan jag inte ge dej några bättre svar än de jag redan gett utan att gå igenom allt de skriver och det orkar jag inte. Jag vet inte heller hur mycket kunskap du har. Det är så fullt med fel att det borde vara uppenbart för alla. Jag förstår inte heller varför du söker argument mot. Jag kan bara rekommendera dej att läsa, titta och lyssna på det jag och andra skrivit och visar här och de tips jag givit under “Alltid på IN” och “Tips från läsare” eller något liknande. Det ger dig mer kunskaper om hur världen ser ut och möjliga lösningar som exempelvis min samhällsmodell. Med detta borde du ha samma möjligheter som jag att se vad som är fel med deras modell och ha lika bra (eller dåliga argument mot) som jag har. Lycka till.

  35. Benjamin sa:

    Jan, Nämn gärna ett fel. Jag är här för att lära mig. Och eftersom du säger att nobelpristagaren Joseph Stiglitz pratar strunt när han lovordar markvärdesavgiften så blir jag skeptisk mot dig och din kunskap om ekonomi. Därför vill jag egentligen bara få reda på ett enda fel i texten som du läst hittills. Ge mig något konstruktivt så jag också kan förkasta dessa idéer. För just nu så driver OECD,IFS,IMF och många andra stora tankesmedjor liknande budskap. Så det är otroligt viktigt att du hjälper mig se igenom tankekulturen som växer sig större varje dag.
    Mvh

  36. Jan Örsell sa:

    Kapitalism!

Kommentering stängd.