Träffar för: “positiva pengar” …

Positiva Pengar – Penningreform – Startsida

Efter att ha skrivit tillräckligt om andra konstigheter som sker i världen, b.la avlyssningar av hederliga medborgare, så är det nu hög tid att åter skriva om det som bloggen anser vara viktigast för att få en bättre värld för alla.

Ett nytt penningsystem

Det finns flera olika initiativ och föreningar runt om i världen som arbetar för en skuldfri valuta, ungefär på det sätt som beskrivs här. Ett av dessa initiativ som har kommit längst är Positive Money från Storbritannien, vars hemsida är oerhört innehållsrik och borde läsas av alla som är trötta på ständiga finans- och kreditkriser. Enda nackdelen är ju att allt är på engelska och det får tyvärr många att ge upp ganska fort.

Därför är det nu mycket glädjande att det nu verkar finnas en svensk motsvarighet

– PositivaPengar.

Eftersom allt verkar vara ideellt utgår de självklart ifrån Positive Money och en hel del videos är därifrån, men de flesta med svensk text! I övrigt är allt på svenska med länkar till flera svenska källor. Bara den första sidan är tillräcklig för att alla ska förstå grundproblemet med att banker skapar pengar som skuld vid långivning.

Går man bara ett år bakåt i tiden så har oerhört mycket hänt när det gäller “gräsrotsnivån” gällande detta problem. Flera bloggar har startats, dokumentärer om problemet har visats på SVT och det skrivs om det i mainstream media emellanåt. T o m Riksbanken tvingas svara på frågor som de tidigare verkar ha klarat sig utan. Nedan är väl därför nästan det mest intressanta just nu med “Positiva Pengars” hemsida, en mailkonversation med Riksbanken som offentliggörs.

Här är ett klipp från allra sista frågan, som utgår ifrån tidigare frågor angående att Penningmängden på något mystiskt sätt dubblerats de senaste 10 åren:

“6. Var har alla dessa pengar tagit vägen? Jag har dem inte, och ingen annan jag känner heller. Vi har bara massa skulder. Hur kan det komma sig? Är det nån nånstans som är jätterik?

Man kan säga att pengar skapas genom skuld. Penningmängden i Sverige ökar främst genom affärsbankernas utlåning. Penningmängd i Sverige definieras som pengar som ägs av allmänheten, t.ex. i form av sedlar och mynt eller insättning på konto. Den största delen av den svenska penningmängden består av insättningar på konto, sedlar och mynt är en mindre del.

När en låntagare kommer till banken och ber om ett lån ökar penningmängden då pengarna sätts in på låntagarens konto. Samtidigt hamnar bolånet på bankens tillgångssida.

Med vänlig hälsning,
SVERIGES RIKSBANK
Financial Stability Department
SE-103 37 Stockholm”

Här är alla frågor, alla lika intressanta.

I kommentarsfältet nedanför fortsätter konversationen och där medger Riksbanken att de i Augusti kommer släppa en publikation där någon form av “faktaruta” om hur pengar skapas ska vara med. Publikationen ska heta “Den svenska finansmarknaden”. Den publikationen hade aldrig tillkommit om inte de fått mängder av frågor om detta de senaste åren. Denna blogg har flera gånger frågat om hur penningsystemet fungerar, och då Riksbanken har ett myndighetskrav på sig att svara, så har de alltid gjort det. Det blir nog väldigt jobbigt i längden…

En sak är säker, den publikationen kommer läggas ut på denna blogg i alla fall.

Tillsvidare rekommenderas att läsa allt på Positiva Pengars hemsida:

Positiva Pengar – Positiva Pengar – Penningreform – Startsida.

Riksbanken: Pengar skapas av privata banker

Denna rapporten från Riksbanken som är döpt till det kryptiska namnet “Den svenska finansmarknaden” har inte direkt fått något enormt genomslag i mainstreammedia. Men den är oerhört intressant p.g.a 2 anledningar:

1: Riksbanken visar med start från sidan 73 hur pengar skapas av privata affärsbanker, både med text och bild.

2: Den är ett direkt svar på den kritik som bloggare, föreningar som Positiva Pengar och övriga intressenter har framfört vad gäller just transparensen om hur extremt skevt penningsystemet är. Fram tills denna skrift kom var det endast skrifter om sedlar och mynt som prånglades ut från Riksbankens informationsavdelning.

Det är naturligtvis stor skillnad på att klämma in det i en enorm skrift, med massa annat trams, än att göra en separat skrift som skulle heta exempelvis “så skapas pengar”. Den skulle nog mer människor vilja läsa.

Dock får man vara tillfreds med att följande meningar ändå har letat sig in i en officiell skrift från Riksbanken:

” Affärsbankerna ökar penningmängden. I Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas utlåning”

Sedan styrks detta med en bild som liknar det som beskrivits tidigare på denna blogg:

 

Skärmavbild 2013-10-01 kl. 15.37.43

Det mest intressanta med denna bild är att det som skapas av banken, rakt ur tomma intet genom en knapptryckning på tangentbordet, här kallas just “Nya Pengar”(!)

Tänk vad skönt om man kunde göra det på sin egen dator, och frågan är om det rimmar väl med Riksbankens åtagande:

“Målet för Riksbankens verksamhet ska vara att upprätthålla ett fast penningvärde.”

Det är svårt att upprätthålla ett fast värde på något som man inte styr över själv.

Den svenska finansmarknaden 2013 – rap_finansm_130830_sve.pdf.

En lösning på skuldkrisen? | Cervenkas pengar

Inte helt oväntat är det Andreas Cervenka som nu väljer att skriva om Benes/Kumhofs lösning på skuldkrisen, som första inlägg i hans nystartade blogg om pengar. Denna blogg har översatt rapporten här, men den som vill börja med Andreas artikel kan klicka på länken nedan:

En lösning på skuldkrisen? | Cervenkas pengar.

PS: Otroligt mycket som händer med kring denna rapport just nu. Det kommer artiklar och debattinlägg överallt ifrån, såväl positiva som negativa, det är väldigt intressant och bra för hela diskussionen kring vårt ohållbara ekonomiska system. Då Andreas är en favoritjournalist så är vi väldigt nöjda att han väljer att skriva om detta, oavsett om det är den bästa lösningen eller ej. DS.

Motion om Penningreform – Blogg

En läsare tipsade om en nyhet på den utmärkta hemsidan Positiva Pengar. Det är två miljöpartister som har lagt in en motion till Riksdagen om att utreda en penningreform helt förutsättningslöst. De anser att penningsystemet behöver återdemokratiseras, och beskriver mycket kortfattat och väl utvecklingen mot det vi har idag:

“Under 1800-talets första decennier gav privata banker ut sedlar i en rad länder, vilket skapade ett tilltagande kaos på penningmarknaden. Vid århundradets mitt infördes i land efter land lagstiftning som gav centralbanken monopol på att trycka sedlar. Idag har alltjämt Sveriges Riksbank, och motsvarande institutioner i andra länder och valutaområden, monopol på utgivningen av mynt och sedlar, men då dessa bara omfattar några få procent av den totala penningmängden i en modern ekonomi, så har i praktiken privata banker och kreditinstitut återtagit makten över penningutgivningen – när de beviljar sina kunder lån så ”skapas” i praktiken nya pengar, som väsentligen figurerar som elektroniska pengar i form av siffror i bankernas datorer.

Den som har makt över kreditflödena i ett samhälle bestämmer i hög grad vilka idéer som får möjlighet att förverkligas och vilka typer av företag som får chans att växa, och har på så vis ett avgörande inflytande över hela samhällsutvecklingen. Är det rimligt – eller förenligt med de bärande principerna i en demokrati – att denna enorma makt läggs i händerna på ett litet antal aktörer i finanssektorn?”

De hänvisar sedan till Kumhof/Benes och “The Chicago Plan Revisited” samt Joseph Stiglitz(har fått Ekonomipriset till Alfred Nobels Minne) vars frågor om dagens centralbanker verkligen är självständiga från storbankerna är centrala.

Det är helt oväsentligt vilket håll dessa förslag kommer ifrån, de länder som kan komma ifrån dagens privata penningsystem kommer tillsammans få en fördel långt mycket viktigare än dagens ofta ganska semantiska skillnader mellan många partier/länder. Kan man förändra penningsystemet först, så kan man förbättra och diskutera alla andra samhällsfrågor utan samma extrema koppling till “Tillväxtguden”.

Positiva Pengar – Positiva Pengar – Penningreform – Blogg.

Skuldfri Valuta

Den lösning som presenteras här utgår ifrån ”The Chicago Plan Revisited.” som är den mest kompletta rapport om hur man kan använda statlig skuldfri valuta för att rädda nuvarande system och bygga upp ett nytt bättre system.  Rapporten är skriven av två ekonomer från IMF(Jaromir Benes och Michael Kumhof) som har studerat lösningen på den finansiella krisen. De väljer att gå till botten med problemet, helt enkelt för att de anser att penningsystemet är felaktigt konstruerat. Denna rapport förvånar nog många, då den INTE förespråkar de metoder som IMF är kända för, exempelvis i fallet Grekland med strikta “åtstramningsåtgärder” och “privatiseringar”.

Den härstammar från 1930-talet, då världen, och framförallt USA, förra gången stod inför ett enormt skuldberg som skulle hanteras. Den framstående ekonomen Irving Fisher tog då fram denna plan under namnet ”The Chicago Plan”, men tyvärr användes den inte då. Det ledde senare till det som är känt som ”Den Stora Depressionen” där miljontals människor dog av svält och massvis med företag gick i konkurs. Penningmängden i USA minskade till 1/3 av vad den hade varit som mest under 20-talet. Det fanns helt enkelt inte nog med pengar för att ”smörja” ekonomin, men det fanns massor av arbetskraft och fabriker som gick på halvfart.

Nu har ovanstående två kunniga ekonomer från IMF, Jaromir Benes och Michael Kumhof, gått igenom denna rapport igen och testat den med alla nya metoder som finns till buds idag. Det mycket positiva resultatet är att all testning stödjer rapporten till 100%. Det viktigaste i rapporten är att de tänker ändra systemet så att bankerna inte kan skapa pengar som skuld rakt ur tomma intet, mot en ränta. Bankerna ska också ha 100% täckning på sina konton(dvs pengar ska finnas kvar om människor vill ta ut dem), då kan per automatik inga ”bankrusningar” stjälpa hela systemet. Följande fyra fördelar menade Irving Fisher redan 1933 skulle vara de viktigaste:

  1. Mycket bättre kontroll över anledningen till konjunktursvängningar, nämligen snabbt förekommande ökningar respektive minskningar av bankkrediter. Mängden ”bankpengar” kommer alltså inte att gå upp och ner lika mycket då bankerna inte längre får skapa dem som kredit rakt ur tomma intet.
  2. Komplett eliminering av bankrusningar.
  3. Dramatisk minskning av statsskulden.
  4. Dramatisk minskning av privata skulder, då pengar inte längre skapas genom att motsvarande belopp i skuld skapas samtidigt.

Dessa påståenden granskades i något som kallas en kalibrerad DSGE-modell, och testerna utfördes på den nuvarande amerikanska ekonomin, som enligt många är omöjlig att få bra igen. Alla fyra påståenden visade sig dock stämma i dessa tester!

Genom att validera dessa påståenden m h a rigorösa modelleringar, kunde man också slå fast att fördelarna blev ännu större än vad Irving Fisher identifierade på 30-talet.

En extra fördel är en stor och stabil tillväxt beroende på borttagandet av mängder med störningsmoment i nuvarande system. Dessa är bl.a räntepålägg pga. risk, meningslösa skatter samt den väldigt kostsamma övervakningen av dagens finansiella system. Det nya systemet leder till lägre kostnader, eftersom en del av de knappa resurser som finns, inte längre behöver spenderas för att övervaka lån, vars enda syfte är att skapa en tillräckligt stor mängd pengar för att smörja ekonomin. Pengar kan nu produceras skuldfritt istället.

En annan fördel är möjligheten att driva ned inflationen till 0%, vilket klart motsätter den allmänna tesen om att statligt utgivna pengar alltid leder till hög inflation. Det finns ingen teoretisk grund för detta påstående, och det finns också mycket lite historiska exempel på detta scenario.

Genom att ha en lagom stor ökning av penningmängden varje år, kommer de nya pengarna att användas till att utveckla det som behövs, och inte leda till prisökning på de varor som finns. Om man ökar produktiviteten i samma takt som penningmängden ökar, uppstår ingen inflation. Inflation uppstår om det helt plötsligt finns mer pengar, men fortfarande lika stor mängd varor som produceras.

Planen leder till ovanstående påståenden, främst genom att tillverka statligt utgiven valuta, som representerar kapital åt samhället istället för skuld, vilken är den centrala likvida tillgången i dagens ekonomi. Bankernas vilja att skapa, köpa och sälja skuld blir inte längre det viktigaste för att få en ekonomi att växa och utvecklas. Samtidigt kommer banker att koncentrera sig på sin styrka, att investera i projekt som kräver övervakning och riskhantering av experter.

Det är viktigt att påpeka att flera av de som ursprungligen signerade ”The Chicago Plan” är starka förespråkare av en fri marknad, det är just utgivningen och skapandet av pengarna som ska vara statligt. Det är alltså ingen form av planekonomi som förespråkas. Det är också viktigt att förklara att vi här använder ordet “staten” som en förenkling. Det kan vara Riksbanken som utför själva “tryckandet” av pengarna och finansdepartementet som bestämmer på vilket sätt de ska lånas ut. Det är viktigt att separera så att den som bestämmer penningmängden inte är samma som bestämmer vad de ska lånas ut till. Det viktigaste är dock att det är full insyn och att alla är ansvariga inför riksdagen och folket, transparens är ett ord som inte finns i dagens system, där privata banker kan öka/minska penningmängden(krediter) väldigt snabbt och väljer vad de ska lånas ut till.  De röstande ska veta till vad och varför pengarna används och kunna opponera sig om detta system missbrukas för egenintresse. Ett förslag på hur det kan göras har positive money på denna länk till en föreläsning.

Nedan visas med hjälp av balansräkningar hur övergången från nuvarande system ska gå till. Testet är utfört på USA:s ekonomi. (anm; vår översättning, kom gärna med förbättringsförslag, vi har försökt att använda så enkla ord som möjligt för att fler ska förstå samtidigt som det ska synas hur dagens pengar skapades, dvs i samband med lån)

Bankbalansräkning

 

Ovanstående bild visar hur statligt utgiven valuta används för att eliminera en stor del av de privata skulderna som skapats av banksektorn samt dela upp den finansiella sektorn i två delar. En sektor för besparingar med full täckning och en för investeringar, där en lagom och stadig ökning av penningmängden inte ger upphov till dagens konjunkturcykler.

 

Statbalansräkning

 

För att summera ovanstående bild, så har staten mindre statsskuld och större eget kapital. De ligger alltså på plus, istället för minus, på ren svenska. De får denna positiva effekt pga att de skapar sin egen statligt utgivna skuldfria valuta, och trots att de använder en stor del av dessa pengar till att betala av den privata skulden. Dessa “återköp” av lånen innebär att den privata sektorn har mycket mindre lån, men insättningarna är orörda. I detta scenario blir alltså ”bankrusningar” helt omöjliga, då allt är uppbackat till 100%. Ovanstående styrker 3 av fyra påståenden som Irving Fisher kom fram till redan på 30-talet.

Det fjärde påståendet, att konjunkturcyklerna blir jämnare beror på att penningmängden ökar med en stadig takt som “staten” sätter ut. Idag kan bankerna öka eller minska penningmängden på en sekund, och det finns inga bra instrument från centralbankshåll för att styra detta system, ifrån de tvära kasten mellan låg- och högkonjunktur som sker idag. I det nya systemet kan inte bankerna först skapa krediten, och sedan undersöka om de har reserverna, som de kan idag. Detta gör att de reservkravsregler, som finns redan idag, inte kan överträdas. Man kan också styra cyklerna med rätt ränta på ett enklare och mer direkt sätt, då staten är ensam utgivare av krediten. Det kan också endast ges kredit till investeringar, vilket innebär att det endast är den sektorn som kan stå för minskad/ökad belåning, idag kan alla sektorer stå för förändringarna.

Den sista bilden är ej översatt, men visar att rapporten har gått betydligt djupare än vad som visas i de förenklade skisser ovan, här kan ni även se en utskrift på alla testresultat, i form av diagram och utan (mycket förenklade för att fler förhoppningsvis ska förstå) svenska översättningar:

Detaljbalans

 

Andra exempel på liknande lösningar är de som Dr Ellen Hodgson Brown förespråkar, mer info finns här.

Även Professor Steve Keen har dessa tankar, intervju med honom här.

Men ett av de mest genomgående exemplen står Positie Money för, se här