Penningsystemets Historia

Historiebeskrivning över det monetära systemet.

Detta är en historiebeskrivning som vi på IN inte tror att de flesta har hört talas om. Det är en förkortad översättning från ”The Chicago Plan Revisited, en rapport skriven av två ekonomer från IMF(Jaromir Benes och Michael Kumhof) som har studerat lösningen på den finansiella krisen. De väljer att gå till botten med problemet, helt enkelt för att de anser att penningsystemet är felaktigt konstruerat. Denna rapport förvånar nog många, då den INTE förespråkar de metoder som IMF är kända för, exempelvis i fallet Grekland med strikta ”åtstramningsåtgärder” och ”privatiseringar”.

I denna rapport går de igenom pengars ursprung, och det är inte det ursprung som de flesta av oss tror, nämligen för att byteshandel blev för krångligt. Det finns enligt denna rapport inga bevis för att penningsystemet uppkom genom ett privat behov pga. att byteshandel blev för omständligt. Istället var det så att de tidiga penningsystemen tillskrevs någon form av ”stat” eller ”överhöghet”. Detta för att exempelvis bekosta tempel, kyrkor eller andra sociala ceremonier. (De som byggde ex. en kyrka fick pengar som betalning som kunde spridas i samhället.)

Att ursprunget till pengar debatteras är viktigt för att förstå pengars historiska roll i samhället, för detta leder till en debatt om vem som ska kontrollera utgivningen av pengar. Den allmänna uppfattningen om att pengar skapades privat för att underlätta byteshandel används ofta som ett argument för att utgivningen av pengar ska utföras av privata intressen. Mer specifikt så har historien om det privata behovet och skapandet av pengar blivit ett sätt att övertyga människor om att det nuvarande systemet är det rätta.

Utvecklingen

Ända fram tills nyligen har systemet med privat utgivning av pengar inneburit någon form av monetärt system som byggde på ädelmetaller, speciellt då genom att man präglade mynt från tackor. Tyvärr har dessa system ofta inneburit att de rikaste har ägt det mesta av guldet och sedan lånat ut det mot ränta.

Sedan 1200-talet har detta system successivt övergått till privat utgivning av bankpengar, dvs kredit,  (Anm: Det system som finns idag där banken helt enkelt skapar pengarna som behövs mot ränta, är en vidareutveckling av det).

Men som rapporten visar är alltså grunden till penningsystemet inte privat utan utgivningen av pengar har gjorts under överinseende av ”staten” i form av lagstadgar. I praktiken har detta oftast tagit formen av räntefria utgivningar av mynt eller sedlar, men det kan lika gärna ta formen av elektroniska insättningar utan skuld eller ränta.

Ocker

Historien visar att när penningutgivningen styrts av privata intressen har det upprepade gånger lett till stora sociala problem, främst pga. av ocker som är associerat till privat skuldsättning. Att lägga på en mellanskillnad i in- respektive utlåning när man kan skapa pengarna leder till att man tar ”någonting för ingenting”. Den andra formen av ocker är att när man styr penningutgivningen så kan man styra mängden pengar i omlopp. Genom att skapa mer ”kredit”, eller bankpengar, till låg kostnad kan man expandera penningmängden som leder till högre priser på varor. Därefter kan man strypa penningutgivningen och därigenom sänka priserna på varor.

Detta har genom historien konsekvent lett till systematiska konkurser och förverkande av säkerheter, som har lett till en koncentration av rikedom till de som lånar ut.

Skuldkrislösning som fungerar än idag

Ett av de tidiga exemplen på en skuldkris är från 599 före Kristus i Grekland. Där hade småbönder skapat sig alldeles för stora skulder efter att ha lånat till en hög ränta och fått dåliga skördar.

Detta tidiga exempel på skuldkrislösning är slående likt ”The Chicago Plan”, och denna lösning kallas även att få ett ”finansiellt bra samhälle”. Först skrev man av massvis av skulder och människor som blivit av med sina egendomar fick tillbaka dem. Därefter fick bönderna betala ränta utefter vad deras skörd producerade, eftersom det var deras enda inkomstkälla. Det sista steget var att låta staten ge ut skuldfri och räntefri valuta som reducerade behovet av privat utlåning. Detta blev en enorm succé och Romarna sände dit en delegation 150 år senare för att lära sig deras system.

Romarna gjorde sedan sitt eget monetära system(Lex Aternia) byggt på detta system. Aristoteles uttryckte även ett känt citat om detta; ”Pengar existerar inte av naturen utan genom lagar”. Det finns flera exempel på samhällen där pengarna gavs ut av staten och inte hade uppbackning av exempelvis ädelmetaller; Sparta(Järn), Athen(Koppar) och Romarna(Brons). Det var alltså staten som bestämde värdet, inte vad mynten innehöll för material. Romarriket fick stora problem när de introducerade privata pengar av silver och guld, och efter deras fall föll en del av denna monetära lära i glömska.

Arvet

Dock verkar det som att delar av detta system levde kvar länge i väst, ofta ända till den industriella revolutionen, eftersom penningutgivningen länge tillhörde staten eller kyrkan. Ett tidigt exempel på privat inblandning är från 1204 och fallet av det bysantiska riket, då de regerande försökte finansiera krig m.h.a. lån från privata intressen(anm: Ungefär som idag).

Men det första viktiga exemplet är från England år 1666, då ”English Free Coinage Act” togs i bruk. Nu fanns kontrollen över penningskapandet i privata intressen. 1694 skapades också den första helt privatägda centralbanken, Bank of England.

Efter detta har det blivit enklare att jämföra de två systemen, och det finns massvis av bevis för hur de olika systemen fungerade i England. Vad man kan konstatera är följande om penningutgivningen styrs av privata intressen kontra staten:

1: Det gick aldrig längre än 25 år mellan finansiella kriser om privata intressen styrde

2: Dessa kriser hade aldrig funnits förut

3: En kung, Henrik den 8:e, gjorde inte ett bra jobb med statens pengar. Alla andra använde pengarna till att bygga upp England utan finansiella kriser.

USA

I USA finns det också flera bevis för att statlig utgivning av skuldfri valuta fungerade mycket bra. De gav ut detta flera gånger, de mest kända exemplen är ”Colonial Scrip” som användes av Benjamin Franklin under 1700-talet och ”Greenbacks” som användes av Abraham Lincoln under 1800-talet.

Dessa pengar hjälpte till att bygga upp landet, nästan helt utan skulder, och finansierade såväl Amerikanska Revolutionen som Inbördeskriget, utan att få den inflation som det blev under första världskriget(anm: Då styrdes penningutgivningen av privata intressen precis som idag, genom Federal Reserve samt privata banker). England ville till varje pris förstöra detta system med skuldfri statlig valuta, och det var en av anledningarna till revolutionen.

Enda stora plumpen i protokollet är från 1837, då staten insisterade att allt skulle vara uppbackat av 100% silver eller guld, vilket innebar att ekonomin inte kunde växa tillräckligt mycket. Det fattades helt enkelt pengar för att köpa de varor som producerades.

När det gäller privat utgivning är exemplen mycket värre:

1: Både ”First Bank of the United States” och ”Second Bank of the United States” skapade stora konjunkturcykler genom att först skapa enorma skuldberg m.h.a. hög utlåning med låg ränta och sedan deflation genom att sänka utlåningstakten och höja räntan.

2: Detta gav upphov till en koncentration av rikedom, då banker och kunde köpa upp företag, mark etc eller helt enkelt överta det som säkerhet på lån som ej kunde betalas tillbaka.

3: Det uppstod också mycket problem p.g.a. banker som gav ut egna pengar som ej fungerade någon längre tid i samhället.

4: Men det mest kända exemplet är 30-talets stora depression som byggdes upp genom massiv utlåning under 20-talet. Här gjorde dock också Federal Reserve flera andra fel än enbart öka/minska utlåningen.

”Problemen” med Statlig utgivning

De som anser att nuvarande system är det bästa hävdar ofta att statlig utgivning alltid leder till inflation/hyperinflation. Vid närmare undersökning visar sig inte heller detta stämma särskilt bra. Ett tydligt exempel, och det mest kända, på historieförfalskning är Weimarrepublikens hyperinflation i Tyskland från 1923. Enligt de som vill ha privat penningutgivning är det ett perfekt exempel på vad som händer om staten tar över penningutgivningen.

Men dåvarande chefen för den tyska Riksbanken, Hjalmar Schacht, har berättat vad som egentligen hände. 1922 krävde de allierade att privata intressen skulle ta över Riksbanken, de lät sedan privata banker ge ut massvis av privata pengar(främst sedlar), som de kunde konvertera till Riksmark. De fick också spekulanter att ”blanka” valutan som redan var under press pga. återbetalningsplanen efter 1:a världskriget.

Det första Schacht gjorde var att sluta konvertera privata bankpengar till Riksmark, förbjuda blankning och ge ut en ny valuta(Rentenmark) som inte kunde växlas in till utländsk valuta. Då stoppades spekulationen och hyperinflationen på en och samma gång. Här var det alltså statens åtgärder som stoppade inflationen.

Även flera andra fall av ”hyperinflation” i exempelvis växande marknader har framkommit på ovanstående sätt. (Anm: Läs gärna ”Bankerna och Skuldnätet” för mer information om detta)

2 rättmätiga exempel

Självklart finns det exempel på statlig utgivning som gått fel, men lärdomarna därifrån är enkla:

1: Låt inte en fälld mördare och spelmissbrukare sköta utgivningen(John Law, 1717-1720 i Frankrike)

2: Starta inte ett krig, och om du gör det, förlora det inte. Då kommer valutan helt säkert att minska i värde, eller helt försvinna oavsett vem som ger ut den.

Sammanfattning

30-talets depression var bara det senaste historiska exemplet som visar att privat penningutgivning med skuldbaserad valuta har större problem än statlig utgivning av skuldfri valuta. Många ledande ekonomer under denna tid visste om detta. De visste också om problemen med för höga skuldberg, som var nödvändiga bara för att skapa tillräckligt med pengar i omlopp. Skapandet av ”The Chicago Plan” var den logiska konsekvensen av denna insikt. (Anm: Vi ser detta problem även nu, därför har ”The Chicago Plan Revisited” skrivits, och de viktigaste delarna finns översatta här.)

5 thoughts on “Penningsystemets Historia

  1. Jan Örsell sa:

    Det finns mycket bra tankar här på IN (som stöds av fakta) men som jag ser det (min personliga åsikt som vänsterpartist men utan uttalat stöd från partiet)så missar man den grundläggande orsaken. Det kapitalistiska systemet med privat ägande som oavsett var det förekommer leder till kortsiktiga personliga vinstintressen på bekostnad av långsiktiga gemensamma mål för samhällets bästa. Jag förstår inte hur man kan missa denna uppenbara koppling. Det är samma idé om privat ägande (och det privata vinstintresset som det medför) som förstör samhället oavsett om det handlar om privata banker, företag, kriminell verksamhet, jakt på utrotnings hotade djurarter mm. Skillnaderna är bara storleken på problemen som uppstår beroende på hur långt detta vansinniga privata vinstintresse tillåts gå och hur högt upp i samhället det finns. Det finns en lösning i den grundläggande socialistiska tanken på ett gemensamt ägande. Detta måste inte (som det mycket riktigt sägs här) innebära någon planekonomisk modell utan ska styras av en marknadsekonomisk grund där tillgång och efterfrågan styr priser och löner tillsammans med lagar och skatter fattade på demokratisk väg. Tvärt emot vad högerkrafterna påstår är inte privat ägande en förutsättning för en fungerande marknad utan ett hinder som sätter dessa marknadskrafter ur spel. Detta kan också ske om staten går in och styr i detalj hur företagen sköts eller försöker rädda konkursmässiga företag. Vad som behövs är fria oberoende företag men som ägs gemensamt genom ett statligt ägt kapital. Detta kan liknas vid att staten äger rättsväsendet men trots detta inte styr enskilda domar eller att staten äger media som SVT men för den delen inte styr nyhetsrapporteringen. Denna system som jag förespråkar ska inte förväxlas med det kommunistiska systemet som saknar både en marknadsekonomisk del och den öppna demokratiska samhällsmodellen. För att få detta att fungera utan en stor och dyr polisstat som kontrollerar att systemet följs krävs att det kontantlösa samhället införs så att man kan spåra penningflöden i samhället. Jag kan säga mycket mer om detta samhällssystem som jag förespråkar men jämför det med de tankar som här presenteras och fundera igenom det ordentligt så ska ni se att jag har rätt och att det sammanfaller mycket med de idéer som här kommer fram. Som sammanfattning är det fem punkter som ska till för att få denna samhällsmodell att fungera. 1:Ett gemensamt statligt ägande som upprätthålls genom statlig arvsrätt. 2:Ett öppet, fritt demokratiskt samhälle. 3:Fria oberoende företag. 4:Ett kontantlöst samhälle. 5:Fria fackföreningar för arbetare och ett indexreglerat lönesystem för chefer och politiker i förhållande till andra genomsnittliga löner i samhället.

  2. intressantanyheter sa:

    Tack för kommentaren,

    Mycket intressanta saker du skriver. Personligen kan jag ibland se ett problem till, uppdelningen i höger/vänster ”partipolitik” som gör att man missar mycket av de grundläggande problemen som vi kommer ställas inför under de kommande decennierna. Dessutom är det precis som du skriver: Väldigt mycket feluppfattningar om såväl den nuvarande ”fria marknaden” som den bild många har av ”kommunismen”. Självklart är dock punkt 4 mest intressant för mig. Kontantlöst samhälle har ju vissa praktiska problem vid ex. katastrofsituationer som t.ex nu vid strömavbrotten i stormen Sandy, och innan det kan ske överhuvudtaget så måste alla vara direktuppkopplade mot RIX eller liknande och inte tvingas in i skuldvalutasystemet genom att låta sina egna pengar bli till en fordran till banken. Kan du utveckla punkt 4, det vore väldigt intressant?

  3. Jan Örsell sa:

    Problem finns det gott om. Det som oroar mej mest är människors dumhet. Det finns mycket smarta människor men de är få och det stora flertalet verkar vara alltför dumma att förstå helheten. Jag hoppas jag har fel där. Helt klart är att vissa skulle lätt förkasta en plan som kan rädda mänskligheten för någon liten negativ bieffekt. Hela livet och världen är en gråskala och det handlar om val mellan olika modeller eller lösningar och att inte välja är också ett val att behålla det system vi nu har. Det samhälle vi har nu är långt från perfekt och är inget naturligt normaltillstånd som vi kan behålla. Tidsaspekten gör också att vi måste handla nu och ta det bästa alternativet vi kan hitta, röra oss i rätt riktning och sedan får vi göra justeringar eller nya planer allt eftersom. Med tanke på detta kan man ibland undra om den demokratiska vägen är möjlig men något alternativ finns inte heller. Så frågan är om ”uppdelningen i höger/vänster partipolitik” som du säger är ett problem eller en lösning. Sen börjar vi komma in på detaljnivå och som du säkert förstår har jag inte räknat ut varenda minsta lilla detalj för då skulle jag aldrig bli klar. Det är här jag behöver eran och andras hjälp med expert kunskaper, fakta, undersökningar och diskussioner om mina idéer utifrån ett öppet sinne och logiskt fritt tänkande utan en massa förlöjligande eller gamla unkna fördomar. Under dessa förutsättningar diskuterar jag gärna vidare för att lösa vissa detaljproblem som kan uppstå och jag är övertygad om att sådana problem går att lösa bara man har de stora dragen klara för sig. Ett sådant problem är som du säger vad man gör vid strömavbrott. Vid en naturkatastrof som stormen Sandy är inte problemen bara hänvisade till betalsystemet utan en massa andra problem. I den mån något kan fungera i en sådan situation så kan man tänka sig olika lösningar i form av batteridrift eller att ha ett reservsystem av tillfälliga kontanter i form av sedlar som kan delas ut före eller efter en katastrof och som är giltiga bara under en begränsad tid. Vad det gäller ”The Chicago Plan” och kopplingen till ”RIX” är jag ingen expert på det utan fick reda på det genom er. Jag kan inte direkt se något fel i det systemet men som sagt jag är ingen expert på detta och jag tror inte att det räcker för roten till problemen är det privata ägandet och de drivkrafter det ger. Som jag ser det skulle det ge mer statlig kontroll och mindre makt till privata banker och det i en stor och viktig del i samhället som banksystemet är. Det är förstås bättre än inget och ett stort steg i rätt riktning om det fungerar som det påstås. Frågan är om det på sikt har någon betydelse i vilken ände man börjar. Det viktigaste är kanske att förstå grundproblemet och ta steg i rätt riktning och inte i vilken ordning detta görs. Som tur är så är det en demokratisk process vi talar om och inte jag som ensamt ska ta beslut i dessa frågor. Vad tror du/ni? Detta kan kanske räcka som ett första svar på dina frågor och så kan vi vid behov och intresse fortsätta diskussionen utifrån detta.

  4. Jan Örsell sa:

    Allt handlar om vilka val vi gör i form av olika samhällssystem och regler. Jag ska förtydliga de val vi har. Det finns olika politiska system och det finns olika ekonomiska system. Dessa kan med olika resultat kombineras med varandra. De politiska system som jag kan komma på är följande. Diktatur(där exempelvis en kung bestämmer allt), kommunism(där bara ett parti är tillåtet och de bestämmer allt) och demokrati(där folket genom olika system av val bestämmer). De ekonomiska system som finns är kapitalism(med privat ägande som grund) och socialism(med gemensamt ägande som grund) med underkategorierna planekonomi(där allt i ekonomin styrs politiskt) och marknadsekonomi(där tillgång och efterfrågan styr priser och löner).

    Politiska system. Vill ni ha diktatur?(de flesta tror jag inte vill det med tanke på frihet). Vill ni ha kommunism?(de flesta vill nog inte det heller för det begränsar också friheten). Vill ni ha demokrati?(jag vill det och de flesta tror jag vill det då det visat sig fungera bäst och ger frihet).

    Ekonomiska system. Vill ni ha kapitalism?(de flesta vill nog inte det om de förstår vad det innebär med kortsiktiga, privata vinstintressen och den statusjakt som följer). Vill ni ha Socialism?(jag vill det och de flesta tror jag vill det om man förstår vad det innebär med begränsat personligt vinstintresse och lika spelregler där inte vissa föds rika och andra fattiga). Vill ni ha planekonomi?(de flesta vill nog inte det med tanke på begränsningarna i frihet det innebär och de flesta tror nog med rätta att det är svårt att på politisk väg styra allt i ekonomin). Vill ni ha marknadsekonomi?(jag vill det och de flesta vill nog det om man förstår vad det innebär och inte blandar ihop det med kapitalism).

    Det borde alltså gå att komma överens om ett nytt bättre samhällssystem eftersom de flesta tycker likadant om de bara förstår vad de olika alternativen betyder. De problem vi ser i dagens samhälle går betydligt djupare än bara några få regler i banksystemen. Det handlar om de grundläggande samhällssystemen vi har.

  5. Jan Örsell sa:

    Förtydligande! Det är en långsam dragkamp mellan det kapitalistiska systemet och det socialistiska systemet och om man någonsin kommer fram till ett avskaffande av kapitalismen och i så fall när det får framtiden utvisa. Denna dragkamp utesluter inte ”andra” åtgärder utan det är en förutsättning för att lyckas.

Kommentera

Din emailadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är märkta *