Skuldfri Valuta

Den lösning som presenteras här utgår ifrån ”The Chicago Plan Revisited.” som är den mest kompletta rapport om hur man kan använda statlig skuldfri valuta för att rädda nuvarande system och bygga upp ett nytt bättre system.  Rapporten är skriven av två ekonomer från IMF(Jaromir Benes och Michael Kumhof) som har studerat lösningen på den finansiella krisen. De väljer att gå till botten med problemet, helt enkelt för att de anser att penningsystemet är felaktigt konstruerat. Denna rapport förvånar nog många, då den INTE förespråkar de metoder som IMF är kända för, exempelvis i fallet Grekland med strikta “åtstramningsåtgärder” och “privatiseringar”.

Den härstammar från 1930-talet, då världen, och framförallt USA, förra gången stod inför ett enormt skuldberg som skulle hanteras. Den framstående ekonomen Irving Fisher tog då fram denna plan under namnet ”The Chicago Plan”, men tyvärr användes den inte då. Det ledde senare till det som är känt som ”Den Stora Depressionen” där miljontals människor dog av svält och massvis med företag gick i konkurs. Penningmängden i USA minskade till 1/3 av vad den hade varit som mest under 20-talet. Det fanns helt enkelt inte nog med pengar för att ”smörja” ekonomin, men det fanns massor av arbetskraft och fabriker som gick på halvfart.

Nu har ovanstående två kunniga ekonomer från IMF, Jaromir Benes och Michael Kumhof, gått igenom denna rapport igen och testat den med alla nya metoder som finns till buds idag. Det mycket positiva resultatet är att all testning stödjer rapporten till 100%. Det viktigaste i rapporten är att de tänker ändra systemet så att bankerna inte kan skapa pengar som skuld rakt ur tomma intet, mot en ränta. Bankerna ska också ha 100% täckning på sina konton(dvs pengar ska finnas kvar om människor vill ta ut dem), då kan per automatik inga ”bankrusningar” stjälpa hela systemet. Följande fyra fördelar menade Irving Fisher redan 1933 skulle vara de viktigaste:

  1. Mycket bättre kontroll över anledningen till konjunktursvängningar, nämligen snabbt förekommande ökningar respektive minskningar av bankkrediter. Mängden ”bankpengar” kommer alltså inte att gå upp och ner lika mycket då bankerna inte längre får skapa dem som kredit rakt ur tomma intet.
  2. Komplett eliminering av bankrusningar.
  3. Dramatisk minskning av statsskulden.
  4. Dramatisk minskning av privata skulder, då pengar inte längre skapas genom att motsvarande belopp i skuld skapas samtidigt.

Dessa påståenden granskades i något som kallas en kalibrerad DSGE-modell, och testerna utfördes på den nuvarande amerikanska ekonomin, som enligt många är omöjlig att få bra igen. Alla fyra påståenden visade sig dock stämma i dessa tester!

Genom att validera dessa påståenden m h a rigorösa modelleringar, kunde man också slå fast att fördelarna blev ännu större än vad Irving Fisher identifierade på 30-talet.

En extra fördel är en stor och stabil tillväxt beroende på borttagandet av mängder med störningsmoment i nuvarande system. Dessa är bl.a räntepålägg pga. risk, meningslösa skatter samt den väldigt kostsamma övervakningen av dagens finansiella system. Det nya systemet leder till lägre kostnader, eftersom en del av de knappa resurser som finns, inte längre behöver spenderas för att övervaka lån, vars enda syfte är att skapa en tillräckligt stor mängd pengar för att smörja ekonomin. Pengar kan nu produceras skuldfritt istället.

En annan fördel är möjligheten att driva ned inflationen till 0%, vilket klart motsätter den allmänna tesen om att statligt utgivna pengar alltid leder till hög inflation. Det finns ingen teoretisk grund för detta påstående, och det finns också mycket lite historiska exempel på detta scenario.

Genom att ha en lagom stor ökning av penningmängden varje år, kommer de nya pengarna att användas till att utveckla det som behövs, och inte leda till prisökning på de varor som finns. Om man ökar produktiviteten i samma takt som penningmängden ökar, uppstår ingen inflation. Inflation uppstår om det helt plötsligt finns mer pengar, men fortfarande lika stor mängd varor som produceras.

Planen leder till ovanstående påståenden, främst genom att tillverka statligt utgiven valuta, som representerar kapital åt samhället istället för skuld, vilken är den centrala likvida tillgången i dagens ekonomi. Bankernas vilja att skapa, köpa och sälja skuld blir inte längre det viktigaste för att få en ekonomi att växa och utvecklas. Samtidigt kommer banker att koncentrera sig på sin styrka, att investera i projekt som kräver övervakning och riskhantering av experter.

Det är viktigt att påpeka att flera av de som ursprungligen signerade ”The Chicago Plan” är starka förespråkare av en fri marknad, det är just utgivningen och skapandet av pengarna som ska vara statligt. Det är alltså ingen form av planekonomi som förespråkas. Det är också viktigt att förklara att vi här använder ordet “staten” som en förenkling. Det kan vara Riksbanken som utför själva “tryckandet” av pengarna och finansdepartementet som bestämmer på vilket sätt de ska lånas ut. Det är viktigt att separera så att den som bestämmer penningmängden inte är samma som bestämmer vad de ska lånas ut till. Det viktigaste är dock att det är full insyn och att alla är ansvariga inför riksdagen och folket, transparens är ett ord som inte finns i dagens system, där privata banker kan öka/minska penningmängden(krediter) väldigt snabbt och väljer vad de ska lånas ut till.  De röstande ska veta till vad och varför pengarna används och kunna opponera sig om detta system missbrukas för egenintresse. Ett förslag på hur det kan göras har positive money på denna länk till en föreläsning.

Nedan visas med hjälp av balansräkningar hur övergången från nuvarande system ska gå till. Testet är utfört på USA:s ekonomi. (anm; vår översättning, kom gärna med förbättringsförslag, vi har försökt att använda så enkla ord som möjligt för att fler ska förstå samtidigt som det ska synas hur dagens pengar skapades, dvs i samband med lån)

Bankbalansräkning

 

Ovanstående bild visar hur statligt utgiven valuta används för att eliminera en stor del av de privata skulderna som skapats av banksektorn samt dela upp den finansiella sektorn i två delar. En sektor för besparingar med full täckning och en för investeringar, där en lagom och stadig ökning av penningmängden inte ger upphov till dagens konjunkturcykler.

 

Statbalansräkning

 

För att summera ovanstående bild, så har staten mindre statsskuld och större eget kapital. De ligger alltså på plus, istället för minus, på ren svenska. De får denna positiva effekt pga att de skapar sin egen statligt utgivna skuldfria valuta, och trots att de använder en stor del av dessa pengar till att betala av den privata skulden. Dessa “återköp” av lånen innebär att den privata sektorn har mycket mindre lån, men insättningarna är orörda. I detta scenario blir alltså ”bankrusningar” helt omöjliga, då allt är uppbackat till 100%. Ovanstående styrker 3 av fyra påståenden som Irving Fisher kom fram till redan på 30-talet.

Det fjärde påståendet, att konjunkturcyklerna blir jämnare beror på att penningmängden ökar med en stadig takt som “staten” sätter ut. Idag kan bankerna öka eller minska penningmängden på en sekund, och det finns inga bra instrument från centralbankshåll för att styra detta system, ifrån de tvära kasten mellan låg- och högkonjunktur som sker idag. I det nya systemet kan inte bankerna först skapa krediten, och sedan undersöka om de har reserverna, som de kan idag. Detta gör att de reservkravsregler, som finns redan idag, inte kan överträdas. Man kan också styra cyklerna med rätt ränta på ett enklare och mer direkt sätt, då staten är ensam utgivare av krediten. Det kan också endast ges kredit till investeringar, vilket innebär att det endast är den sektorn som kan stå för minskad/ökad belåning, idag kan alla sektorer stå för förändringarna.

Den sista bilden är ej översatt, men visar att rapporten har gått betydligt djupare än vad som visas i de förenklade skisser ovan, här kan ni även se en utskrift på alla testresultat, i form av diagram och utan (mycket förenklade för att fler förhoppningsvis ska förstå) svenska översättningar:

Detaljbalans

 

Andra exempel på liknande lösningar är de som Dr Ellen Hodgson Brown förespråkar, mer info finns här.

Även Professor Steve Keen har dessa tankar, intervju med honom här.

Men ett av de mest genomgående exemplen står Positie Money för, se här

 

80 thoughts on “Skuldfri Valuta

  1. Gabriel sa:

    Bitcoin har redan skapat detta, men systemet verkar tystas ned av Svensk mainstream Media. Kanske för att de inte förstår det än eller för att ägarna är polare med bankägarna.

    Bitcoin kan inte skapas med en knapptryckning från luft.
    De ges till de delas ut till de som hjälper nätverket att flytta runt Bitcoins med sina datorers beräkningskraft. Ungefär som när folk bidrar till Spotify genom att använda det.

    Alla kan bidra till nätverket när som helst. Det är ett 100% öppet nätverk. Inget privat bank monopol system.

    De skapas av energi.

    Det är gratis och open source. Så alla kan se att det inte fuskas. Bara att ladda ner mjukvaran.

    De är världens första pengar som inte kan förfalskas, då alla har en kopia på reglerna och alla vet hur mycket pengar som ska finnas överallt.

    Om någon försöker fuska genom att skapa egna regler eller mer Bitcoins syns detta av alla runtomkring som kastar ut denna.

    Databasen som håller koll på alla är nämligen utspridd till alla användare och ligger inte dold i ett stängt banksystem utan insyn.

    Bitcoins har under 4 år därför aldrig hackats.
    Till skillnad från banksystemen. Där hackers kan gå in och skapa pengar ur luft.

    Det är 100% transparent. Alla kan se att ingen trycker pengar i hemlighet. Vilket FED nyligen gjorde…
    Och bankerna faktiskt kan göra.

    Vi har ingen koll på om bankerna skapar fusk konton och ger dessa pengar, kommer undan med detta genom att muta kontrollanten. Vilket gjorts i USA.

    Bitcoins är matte och det finns inga människor som kan ändra på denna mattematik. Du kan inte muta systemet.

    Ingen kan själv kontrollera mängden som skapas. Denna är förutbestämd till 21 miljoner.

    Men varje Bitcoin är delbar i miljarder delar.
    Vilket gör att en Bitcoin kan räcka till hela jorden.

    Det gör att systemet kan precis som guld hålla i tusentals år.

    Om man lånar ut en Bitcoin måste man först ha denna.

    Den som lånar ut har alltså något att faktiskt förlora på att låna ut denna. En bank måste således ha 100% täckning om den ska låna ut en Bitcoin.

    De skapas inte genom att man lånar in dem i existens.

    Vilket innebär att Bitcoins är skuldfria pengar, pengar utan ränta och som inte ska betalas tillbaka.

    Systemet är 100% globalt. Det ägs inte av något land.

    Man äger pengarna i systemet. Ingen annan äger dem.
    Bara den som har en Bitcoin kan kontrollera den.

    Kontrollen är inte övertagen av banken.

    Det innebär också att bankerna inte äger dina pengar och du kan skicka dem till vem du själv vill. När du vill.

    Eftersom systemet inte är privat finns inga vinstintressen som lägger på hemliga transaktions avgifter varje gång du köper något.

    Så som VISA kort gör.

    Du kan skicka pengarna gratis dygnet runt, eftersom systemet inte har stängt. Du kan skicka 1 krona till andra sidan världen eftersom avgifterna är så gott som 0.

  2. clau sa:

    Hej!
    Vill gratulera till en fantastiskt beskrivning av vårt nuvarande system. Det här kan vem som helst förstå även de som inte är intresserade utav ämnet. Även politiker borde ta en titt på det här och börja agera.
    Hur mycket behövs göra för att få fram det här i mainstream egentligen..

  3. intressantanyheter sa:

    Tack så mycket, det har tagit mycket tankekraft att försöka beskriva allt så enkelt som möjligt. De som kan mycket anser att det är för enkelt, men de behöver man ju inte förklara för…
    I övrigt så är tanken att det ska bli en powerpoint någon gång som kan visas för i första hand lokalpolitiker.(personligen har jag redan haft ett par föreläsningar med bra resultat). Glädjande är att det redan är lokalpolitiker som både läser och kommenterar på denna blogg, jag struntar i vilket parti de tillhör, bara de inser omöjligheten i dagens system.

  4. Jan Örsell sa:

    Det finns ett uttryck att om något verkar för bra för att vara sant så är det oftast inte sant. Då bör man vara skeptisk. Särskilt om det är ekonomer som ligger bakom uträkningarna för det vet man ju hur det brukar sluta när de får hålla på och tricksa med siffror. Du som verkar kunna det här med “The Chicago Plan” kanske kan svara på några funderingar jag har. Planen förespråkar ett fortsatt privat ägande utan några begränsningar annat än privata bankers möjlighet att själva skapa pengar genom utlåning. Det sägs också att staten ska ta över privata skulder men inget om att staten ska få överta motsvarande egendom/kapital av de skuldsatta. Hur är detta möjligt eller ens önskvärt? Ska de som orsakat dagens ekonomiska problem återigen få behålla alla sina rikedomar som de skaffat genom spekulation och lån på bekostnad av staten (det gemensamma) och de som inte medverkat till detta? Alla fattiga som inte getts möjlighet att låna eller av ideologiska skäl inte velat medverka till denna idioti. Har jag helt missförstått eller är det så? Eller är det ytterligare ett idiotiskt räknefel och/eller ett försök att föra folk bakom ljuset och berika sig själva av dessa så kallade experter på ekonomi? Att alla ska tjäna på det hela och ingen ska betala. Staten, företag och privatpersoner (hög som låg) blir rika utan att något bestående mervärde har skapats? Att man skapar ett påhittat kapital (den här gången hos staten) som egentligen inte finns i verkligheten. I så fall är det ju ytterligare en gigantisk finansbubbla och den här gången i så fall den slutgiltiga.

  5. RH sa:

    Detlev S Schlichter(Paper Money Collapse)sågar Krumhof/Benes Chicago rapport rätt hårt ur ett Österrikiskt/goldbug perspektiv.

    All Power to the State! — Money Madness at the IMF

  6. intressantanyheter sa:

    Har inte läst denna artikel, är omöjligt att hinna med allt på fritidsbasis, stort tack för tipset och jag kommer läsa så fort jag hinner. Det finns dock flera som är negativa till denna lösning, det har jag även lagt ut på bloggen, bl.a artiklar från Zerohedge. Framförallt de som förespråkar någon form av gulduppbackning eller är rädda för att “staten” ska styra hela ditt liv. Helt förståeligt, då detta system både kan missbrukas och gynna enskilda individer i staten om det genomförs på fel sätt. Det är därför jag påpekar att det är mycket viktigt HUR detta genomförs. Och här finns det fortfarande mycket att utforska, och de som jag tror har kommit längst är Positive Money Storbrittanien, titta gärna på deras förslag:

    http://www.positivemoney.org.uk/our-proposals/

    Det jag allra helst vill belysa med denna blogg att det nuvarande systemet inte fungerar, vilket alla kriser de senaste decennierna tydligt visar, och det viktigaste är då att man “tänker utanför ramarna”. Detta är också mig veterligen den enda rapport som så utförligt och med historiska fakta försöker bevisa sina “annorlunda” åsikter. Jag är inte fast övertygad om att denna lösning är den bästa och jag välkomnar alla idéer, allra helst de som går utanför det som redan prövats(dvs höj/sänk räntan, små skillnader i kapitaltäckningskrav eller reservkrav etc). Är mycket glad över att fler och fler kommenterar här och för fram idéer och synpunkter.

    Tillägg: Har följt Detlevs arbete och vet vad han anser om centralbanker och guld, har också boken “Papperspengarnas Kollaps”, men har inte läst just denna artikel. Men det är som sagt fullt förståeligt att Detlev anser att denna idé är felaktig, och ska systemet använda nuvarande typ av centralbanker så håller jag med. Det är där som Positives Moneys idéer kommer in och fortsätter diskussionen.

  7. intressantanyheter sa:

    Du ställer mycket frågor som är svåra för mig att hinna svara tillräckligt bra och utförligt på. Jag genomför detta på fritiden, och har tyvärr inte möjligheten att sätta mig in i alla detaljer om allt och dessutom förklara dem på ett bra sätt. Men jag tror jag förstår vad du menar, och tanken har slagit mig också, och jag är verkligen en person som tror på uttrycket; “Om något verkar för bra för att vara sant så är det oftast inte sant”. Så som du ser på svaret till RH så är också det allra viktigaste att man diskuterar och är kritisk till allt samt tänker utanför ramarna. Och att vara kritisk till något från IMF är i allra högsta grad önskvärt, med tanke på deras historia!

    Jag är också mycket kritisk till flera saker i denna rapport, detta system kan lätt missbrukas, men det finns idéer i den som kan användas i ett framtida system. Och som jag skriver i svaret till RH, titta på Positive Moneys förslag till HUR detta kan genomföras för att få en bredare grund att stå på. De tar just upp tankarna kring hur de allra fattigaste ska kunna dra nytta av ett system som liknar detta:

    http://www.positivemoney.org.uk/our-proposals/

    Under “Dokumentärer och klipp” ligger två föreläsningar från Positive Money, börja med dem, de är en bra start:

    http://intressantanyheter.blog.se/penningsystemet/dokumentarer-och-klipp/

    Återigen, kommer det en diskussion från “gräsrotsnivå” så kanske även de som styr börjar inse att de åtminstone måste diskutera “roten till problemet” och inte bara styrräntan eller något annat symptom som inte tar hänsyn till det omöjliga i dagens system, rättviseaspekter, eller peak-oil etc.

    Tillägg: Min önskan är alltså att det i framtiden ska ligga flera olika typer av lösningar under rubriken “Lösningen på skuldkrisen”. Det kan vara lokala valutor, råvaruuppbackade system eller vad som helst som inte är allt för likt dagens system. Att låsa sig vid en lösning i detta tidiga stadie är helt klart oerhört ogenomtänkt.

  8. Jan Örsell sa:

    Lösningen på skuldkrisen är enkel men svår att genomföra. Det finns bara en lösning och den är att ta den tunga vägen och betala tillbaka skulderna och successivt införa ett nytt ekonomiskt system baserat på gemensamt ägande och sparande. Inte som nu privat ägande och lån och krediter. I det system jag föreslår (och jag skriver om under rubriken “Penningsystemets Historia”) finns ingen anledning till privata lån och krediter utan de ska vara förbehållna företagens långsiktiga investeringsbehov i byggnader, maskiner mm och inget annat. Borttagandet av det privata ägandet ger dessa långsiktiga investeringar istället för kortsiktiga spekulationer för egen vinnings skull. Några andra lösningar finns inte. Ekonomer försöker alltid att vända och vrida på naturlagarna och få 1+1 att bli 3 men det är falsk matematik och emot naturlagarna och fungerar inte i längden. Det slutar alltid med en skuld som sedan ska betalas tillbaka och under en tid blir därför 1+1 bara 1 för att över längre tid följa sann matematik och naturlagarnas 1+1=2. Delvis är krisen en illusion då den handlar om att man som vanligt vid finanskriser har tagit ut en förmodad framtida tillväxt i förtid och till viss del också om en omfördelning av kapital från det gemensamma till privata aktörer. Det handlar alltså om tillgångar som aldrig funnits eller har omfördelats i samhället. Vi måste vända den trenden och föra över tillgångar tillbaks till det gemensamma och fortsätta med det tills allt kapital ligger helt i gemensamma demokratiska händer och ett sundare och bättre fungerande ekonomiskt system. Hur jag kan påstå detta kan jag vid behov förklara närmare sedan.

  9. Detta är oerhört intressant och det mest konkreta och realistiska alternativet till det nuvarande systemet, såvitt jag kan förstå. Jag blev väldigt glad när jag fick kännedom om denna rapport i OBS i radions P1. Det liknar även de tankar som David Korten presentarar i sin bok, Agenda för en Ny Ekonomi.

  10. intressantanyheter sa:

    Tack för din kommentar,

    Ska undersöka både den boken och programmet, kan du länka ut en länk till det programmet så att man lätt kan klicka sig dit? Det händer mycket kring denna rapport just nu, och att hänga med på allt är nästan omöjligt. Just nu försöker jag gå igenom Detlevs S. Schlichters uppfattningar och ganska starka sågningar av denna rapport. Detta genom att läsa hans bok “Papperspengarnas Kollaps” en gång till. Att han sågar rapporten är ingen överraskning, då han förespråkar guldmyntfot. Det som kan tyckas lite märkligt är att både han och Kumhof/Benes är relativt överens om varför nuvarande system inte fungerar, och deras lösningar vill i ganska stor grad samma sak. Få en stabilare ekonomi i framtiden utan “skapade” hög/lågkonjunkturer. Förhoppningsvis kommer ett inlägg med kommentarer till detta under veckan, men allt ska hinnas med…

    Tillägg, antar att detta är det du menar:

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5322226

  11. intressantanyheter sa:

    Kumhof/Benes försöker få bort flera av de saker som idag ger upphov till gigantiska skuldberg, framförallt genom 100% reserver i banksystemet. Detta anser också många andra är oerhört viktigt, t. ex Detlev S. Schlichter som trots detta är en kritiker till denna rapport. Denna rapport försöker undersöka om det finns en “enkel” väg ut, men det kan vara som du säger. Det finns inte det. Dina lösningar går också ganska långt utanför enbart penningdiskussionen, och där är jag inte lika insatt och kan inte diskutera utifrån din synvinkel. Det jag fortfarande kan fundera över med viss kunskap bakom och ser som ett stort problem i det du beskriver är ett kontantlöst samhälle. Jag har ingen aning om hur det skulle fungera, och då är jag ändå relativt väl påläst om penningsystemet. Det kan hända att andra personer som läser detta kan komma med idéer, precis som du skrivit i tidigare inlägg, de är välkomna i så fall. Oavsett detta ser jag gärna att du förklarar de förändringar du förespråkar, alla lösningar är välkomna här.

  12. Jan Örsell sa:

    Vad är det du inte förstår med ett kontantlöst samhälle? Kan du ge något exempel? Det kontantlösa samhället är helt enkelt borttagandet av kontanter och inget mer. Det är ingen lösning på skuldkrisen eller att pengar skapas genom lån/krediter. Det enda syftet med det är att skapa en spårbarhet i systemet och därmed motverka svarta (på sikt i min modell privatägda) företag och annan brottslighet. Inte borttagande av all brottslighet men en betydande reducering av sådan verksamhet utan att någon stor och dyr polisstat behövs för att kontrollera samhället. När det gäller skapandet av pengar och det skenande skuldberget behövs andra saker som att staten tar över skapandet av pengar och sköter det på ett sunt förnuftigt sätt. Att regleringar av banksektorn införs (på sikt förstatligande av hela banksystemet) tillsammans med andra politiska beslut som gynnar hyra av bostad, sparande till konsumtion och upplevelser och missgynnar lån och krediter till privat ägande och konsumtion. Detta ska på sikt styra om samhället “helt” från privat ägande till gemensamt ägande där lån och krediter är förbehållna företagens långsiktiga investeringsbehov i byggnader och maskiner mm. Privatpersoner ska på sikt inte äga saker annat än kläder, möbler, cyklar, mat mm privat. Resten ska ägas gemensamt och därför behövs inte några privata lån och den nuvarande spekulationsekonomin i fastigheter och värdepapper försvinner/tas bort. Som det sägs i filmen “Positive Money” på den här sidan är det inte lån till företagens långsiktiga investeringar som är ett problem och medverkar till skuldberget utan privata lån till privat ägande och spekulation som är orsaken till skuldkrisen. Förstår du bättre nu vad jag föreslår? Det är alltså en i grunden helt annan samhällsstruktur och för det måste massvis av beslut tas i rätt riktning som tillsammans ger de förändringar i samhället som behövs. Om vi som i dag har nästan alla pengar digitalt eller alla spelar ingen roll. Vad som spelar roll är hur de skapas och att de inte bidrar till ökad skuldsättning och spekulation. Naturligtvis ska på sikt därför kreditkort inte finnas utan bara bankkort mot eget kapital på det egna kontot. Är det fortfarande något som är oklart så ge mej konkreta frågor så ska jag försöka att svara så bra jag kan.

  13. intressantanyheter sa:

    En sak som är mest oklar är hur katastrofsituationer ska klaras av. Vilket jag redan sagt och frågat och då svarade du att du inte heller hade alla svar på det, men att kanske andra hade det. Vilket jag också återkopplade till att du hade skrivit tidigare, under ”Penningsystemets Historia”. Det du skrev som förslag då var följande:

    “I den mån något kan fungera i en sådan situation så kan man tänka sig olika lösningar i form av batteridrift eller att ha ett reservsystem av tillfälliga kontanter i form av sedlar som kan delas ut före eller efter en katastrof och som är giltiga bara under en begränsad tid”.

    Då vi redan nu i dagsläget har otroligt dålig katastrofberedskap i Sverige(något jag inte bloggar om, men väldigt många andra), så är detta ett stort problem som måste lösas. Det räcker med ett längre strömavbrott, som vid stormen Gudrun, så är kontanterna överlägsna allt annat i nuläget. Och om dessa tillfälliga kontanter du nämner skulle fungera att dela ut innan, då skulle de skapa svarta marknader omgående, och det är väl det du(och jag) vill bli av med. Har man varit i östblocket under deras höga inflationstider(som underblåstes av dagens “västbanksystem”, men det är en annan diskussion) och sett svartväxlare överallt så förstår man intresset för kontanter i svåra situationer. Sedan håller jag naturligtvis med om att det spelar stor roll hur de skapas och hur de administreras ut i systemet samt att tillgångsinflationen på aktier, hus m.m måste försvinna och att lånen ska gå till företagsinvesteringar samt att sparande ska gynnas. Vilket är ungefär vad de Chicago Plan förespråkar. Men att få människor att ge upp sitt privata(i många fall imaginärt, då de har stora lån) ägande på hus etc, det kommer inte vara lätt.

    Jag tillhör dem som inte vill det då jag sparat och lagt ner mängder med tid och kraft på det jag har byggt upp, du kan kalla mig dum om du vill, det är helt ok, men min vilja är inget man bara ändrar på i en handvändning, och det gäller väldigt många andra också. Att detta är svårt för alla att hålla med om ligger i precis det du säger själv:

    ”Det är alltså en i grunden helt annan samhällsstruktur och för det måste massvis av beslut tas i rätt riktning som tillsammans ger de förändringar i samhället som behövs”

    Och när jag varit i exempelvis Kina, så är det en enda sak alla hänger upp sig på när jag pratar om hur det är i Sverige. Det är rätten att få äga sin egen bit land eller tomt. Det är verkligen deras högsta önskan, och en del säger t o m att de vill flytta till Sverige omedelbart bara för att få köpa sig en bit land som de kan kalla sin “egen”. Från sin bakgrund ser de absolut inget dåligt med att få äga sin egen bit land, eftersom de själva aldrig fått göra det, och de skulle tycka det vara konstigt att frivilligt ge upp den rättigheten.

    Vad som är mest intressant är att du i denna fråga verkar hålla med alliansen, och inte ditt partis ledare. Och jag håller med Ulla Andersson, trots att jag aldrig trodde att jag skulle göra det, då hennes kunskaper om det finansiella systemet inte är de mest övertygande. Titta gärna på gårdagens interpellationsdebatt och se vem du håller med.

    http://intressantanyheter.blog.se/kontanterna-interpellationsdebatt-fran-igar-i-riksdagen/

    Oavsett så är i dagsläget kontanterna det enda försvar vi har mot bankväldets totala kontroll över våra liv. Om du nu börjar förstå systemet, så tror jag du håller med. Varje gång vi sätter in våra kontanter omvandlas de till en skuld till dig själv och du frånsäger dig rätten till dem till ett instabilt bankssystem som verkligen bara gynnar ett fåtal(Bank- eller kreditkort spelar nästan ingen roll alls egentligen). Det är nog precis tvärtemot vad du vill.

    När det systemet är borttaget och alla har tillgång till sina egna pengar direkt och kan flytta dem själva genom RIX(vilket är fullt möjligt om viljan från de styrande finns) samt att bankerna har 100% reserver och inte godtyckligt kan öka eller minska penningmängden. Då först kan vi diskutera ett kontantlöst samhälle på allvar, men att döma av gårdagens debatt så är vi oerhört långt ifrån en sådan förändring av systemet. Om du inte håller med mig om det, då anser jag att det är du som inte vill ändra din vilja, som verkar stark i denna fråga;)

  14. Jan Örsell sa:

    Tack för svaret! Det är alltid bra om man kan ha en öppen fördomsfri diskussion om saker och ting även om man tycker olika. För att ha en sådan diskussion krävs det att man är så tydlig som möjligt så man kan försöka förstå varandra och bemöta eventuell kritik på ett sakligt sätt. Många blir bara arga och kommer med en massa osanna och dumma påståenden och personangrepp när någon har en annan åsikt. Alla måste inte tycka likadant men man måste vara noga med vad som är sant och inte. Ska vi kunna ändra på samhället i någon riktning måste också en majoritet tycka likadant och av detta skäl måste vi kunna börja prata om dessa saker på ett någorlunda sakligt och sansat sätt. Då finns förutsättningar att man kan komma fram till lösningar för vi har alla ungefär samma behov och vilja i grunden. Du brukar vara saklig och det uppskattar jag annars skulle jag inte ta mej tid att skriva här men i frågan om ett kontantlöst samhälle tycker jag inte att du är riktigt saklig. För det första. Sveriges katastrofberedskap är en annan fråga som inte direkt har med saken att göra. Sedan om kontanterna är överlägset allt annat i nuläget så fungerar det väl bra med min idé om tillfälliga kontanter men sen kommer det riktigt konstiga påståendet att dessa tillfälliga kontanter skulle medverka till att skapa svarta marknader direkt medan ett permanent system med kontanter som vi har idag inte skulle göra det. Det måste jag säga är rent skitprat utan någon som helst verklighetsförankring. Sen har jag aldrig påstått att det är en lätt omställning och jag kan förstå att man kan behöva tid på sig att ändra inställning och alla kommer inte att vilja göra detta för vissa tror sig tjäna på att ha det nuvarande kapitalistiska systemet kvar. Som jag sagt är detta en långsam process av massor av beslut och inget som kommer att ske imorgon även om den politiska viljan funnits vilket den inte gör idag. Vad folk måste börja med är att fundera vad för samhälle de vill ha och hur detta kan utformas. Men också fundera på om de verkligen tjänar på det nuvarande kapitalistiska samhället vilket jag är övertygad om att i längden ingen gör. För att komma fram till bra beslut måste man ha fakta klara för sig och tänka till ordentligt. Mycket beror dessutom på en missuppfattning eller ett feltänk där man bara ser de tillgångar man har privat och inte räknar av de skulder man har. Man räknar inte heller med de låsta tillgångar man har gemensamt (särskilt i “mitt” socialistiska system). Vad tjänar man som exempel på att ha en massa privata tillgångar och ingen gemensamt finansierad och fungerande sjukvård. När man blir sjuk får man betala för det ur egen ficka och då försvinner snabbt de besparingarna man har. De flesta tror jag är villiga att betala för sådana gemensamma trygghetssystem. Vad det gäller Ulla Andersson och mitt parti så har jag redan sagt att detta är mina egna åsikter och att jag inte har något uttalat stöd från partiet i dessa frågor (milt sagt). Jag har sett debatten och sagt Ulla Andersson med flera vad jag tycker om den hållning som partiet har i frågan. Som jag skrivit så vet jag inte om det har någon betydelse i vilken ordning man gör förändringarna men det kan vara så att det är bättre att vänta något med införandet av det kontantlösa samhället och kanske börja med andra delar. Jag har inte sagt att det måste införas i någon speciell ordning. Men att påstå att det har någon större betydelse att behålla kontanterna för att motverka andra delar av ett ruttet banksystem är tycker jag lite dumt. Det har väl knappast någon betydelse (som jag redan skrivit) om vi har nästan alla pengar digitalt eller alla. Skillnaden borde väl inte vara så stor och avgörande i det fallet. Om du har ett öppet sinne och vill fortsätta diskussionen, har frågor eller vill bemöta det jag skrivit på ett sakligt sätt är jag villig att fortsätta diskutera med dej.

  15. intressantanyheter sa:

    Hej igen,

    Det är ett par saker som jag ska försöka förtydliga. Alltid svårt att skriva på samma sätt som man menar och få med allt. Självklart uppstår det svarta marknader med dagens kontanter också, har aldrig sagt det inte gör det. Jag menar att det blir ännu mera attraktivt att “bryta mot lagen”(för de som håller på med sådant) med tillfälliga kontanter då man vet att det går att göra en snabb vinning på det, under en begränsad tid. Det finns ju otaliga bevis på hur hjälpsändningar kapas i katastrofområden osv. Hoppas du förstår vad jag försöker förklara. Och jag tycker att Katastrofberedskapen är viktig att ta med i detta sammanhang, även om du inte tycker det, och vid exempelvis strömavbrott så är de överlägsna allt annat, eftersom allt det andra inte fungerar alls då(Kort, bankomater, internet etc). Det är inte överlägset allt annat i andra fall, då det har flera nackdelar, bl.a svarta marknader. Kort, internet etc är oftast mycket bättre i det dagliga livet.

    Och att man tar bort kontanterna kommer det leda till motsatt effekt än vad du vill, det tycker jag att jag sakligt har förklarat under “Så skapas pengar” och i flera andra inlägg inkl föregående. Där jag försökte förklara det så enkelt som möjligt:

    “Varje gång vi sätter in våra kontanter omvandlas de till en skuld till dig själv och du frånsäger dig rätten till dem till ett instabilt bankssystem som verkligen bara gynnar ett fåtal(Bank- eller kreditkort spelar nästan ingen roll alls egentligen). Det är nog precis tvärtemot vad du vill.”

    Dvs. om Banken inte vill eller kan ta ut pengarna åt dig, så kan du inte tvinga dem. Det är min poäng, du äger inte dina egna pengar längre. Och i dagens samhälle så är det viktigt, men kanske inte i det system du förespråkar, och det är kanske därför vi tycker olika?

    Jag har också skrivit tidigare att jag inte är emot kontantfritt samhälle i sig, vilket jag också sakligt försökte förklara sist:

    “När det systemet(dvs nuvarande) är borttaget och alla har tillgång till sina egna pengar direkt och kan flytta dem själva genom RIX(vilket är fullt möjligt om viljan från de styrande finns) samt att bankerna har 100% reserver och inte godtyckligt kan öka eller minska penningmängden. Då först kan vi diskutera ett kontantlöst samhälle på allvar”

    Det är alltså enligt mig viktigt att först göra ovanstående, eller liknande, och sedan fundera på hur nästa steg i utvecklingen ska ske. Gör vi inte det så äger alla i “finansbranschen”, vissa andra storföretag(ex inom mat, medicin) etc i princip allting till slut, då det är de som får alla “nytryckta” pengar först, medan du och alla andra får pengarna i sista hand och får leva med att allt blir dyrare pga av inflationen på det nödvändiga såsom mat etc. Det leder till orättvisor utan dess like och humanitära katastrofer, Grekland är ett typexempel på detta felande penningssystem. Vid varje penninginjektion så omfördelas resurserna ännu mer och allt blir ännu ojämlikare än innan, trots att BNP ökar tillfälligt(BNP mäter ju inte på individnivå utan transaktioner, dvs inte om alla i den ökande “tillväxten” får det bättre, det är ju exempelvis därför som det blir allt svårare att få ner arbetslösheten trots att BNP ökat de senaste åren). Se till exempel dessa inlägg om USA, som också är ett bra exempel:

    http://intressantanyheter.blog.se/ser-du-vad-jag-ser-zerohedge/
    http://intressantanyheter.blog.se/ur-play-varlden-utopia-i-usa/
    http://intressantanyheter.blog.se/chris-hedges-tillvaxten-ar-problemet-chris-hedges-columns-truthdig/

    samt detta inlägg om vad detta system redan tidigare har lett till i historien:

    http://intressantanyheter.blog.se/en-farlig-tavling-sverige-svd/

    Sedan understödjs systemet ännu mer genom att centralbanker/stater räddar banker etc i första hand, enbart för att hålla ihop nuvarande system, men det kanske räcker med ovanstående förklaring tillsvidare varför jag anser att kontanterna fortfarande är viktiga som ett skydd mot nuvarande instabila och farliga system och att vi måste ändra det systemet först(En sak till: Om alla tar ut sina pengar i kontanter nu, så kommer nuvarande system att försvinna omgående, men det kanske är en ganska drastisk åtgärd, fast den skulle tvinga fram en förändring som vi inte kan tvinga fram om kontanterna tas bort).

  16. Jan Örsell sa:

    För att klargöra så är du alltså helt överens med mej om att det kontantlösa samhället jag föreslår är att föredra om andra delar av banksystemet först har rättats till och att mitt förslag med tillfälliga kontanter vid katastrofsituationer antagligen är det bästa alternativet även om vissa kan försöka utnyttja situationen till brottslig verksamhet. I så fall är vi helt överens. Vad det nuvarande ekonomiska systemet leder till är vi helt överens om och har varit hela tiden. Det jag menade var att om man tar bort den ytterst lilla mängd kontanter som finns i systemet så borde det inte ha så stor betydelse men du har nog rätt där att det har betydelse i vilken ordning det införs. Särskilt om man vill påskynda en kollapps av det nuvarande systemet. En sådan kollapps skulle ändå inträffa tror jag om vi inte gör drastiska förändringar i rätt riktning men det tar i så fall lite längre tid. Vad du och andra måste förstå är att det inte bara är ett fel i det ekonomiska systemet utan ett större systemfel som handlar om fysik och inte bara ekonomi. Vi lever idag som om vi hade flera jordklot när vi bara har ett. Vi lever på kredit även i detta avseende då vi tar ut mer av ekosystemen än vad de på sikt kan leverera och då blir vi ändå fler människor ett tag till och de ekonomiska klyftorna i världen är på sina håll fortfarande enorma. Detta kan inte fortsätta. Vi måste hushålla bättre med de resurser vi har, ha ett system som så effektivt som möjligt utnyttjar arbete/energi och naturresurser och fördelar arbetet och frukterna av det arbetet på ett rättvist sätt. Jag har inte hunnit titta på det du länkar till än. Jag ska göra det men tror inte de ändrar min inställning. Om inga andra frågor eller funderingar dyker upp kan vi kanske vara ganska överens och klara med vår diskussion.

  17. Bullion sa:

    Hejsan.

    Jag tycker att diskussionen om fördelarna med skuldfria pengar är lite utopiska.

    Inte för att jag tror att en monitarisering av skulder är helt osannolik och aldrig kan komma att inträffa. Nej, IMF har ju låtit några ekonomer utröna möjligheten.

    Personligen har jag länge, i flera år, varit övertygad om att en monitarisering av skulderna troligen blir det oundvikliga slutet som en desperat utväg ur en skuldkollaps. När Fed introducerade QE i Mars 2009 bekräftades dom misstankarna. Alternativet då hade varit att låta det globala finanssystemet gå i konkurs och låta ekonomierna falla fritt.

    Hur detta kommer att sluta är inte givet men vad jag är skeptisk till är att lösningen (statligt skuldfria pengar) framställs som något allt igenom positivt där nackdelarna blir dåligt belysta. Ta påståendet om att skapa ekonomisk tillväxt och samtidigt ha noll inflation. Är det möjligt i en värld med ändliga resurser?

    Eller påståendet att vi skulle kunna undvika konjunktursvängningar. Är det möjligt att tillväxt kan ske utan att flaskhalsar och överhettning uppstår och inte behöver kylas ner i en konjunkturdämpning?

    En annan sak som jag inte förstår är om man ger staten rätt att skapa eget kapital åt sig, (skuldfria pengar), utan att det finns någon uppbackning av ett fast värde som man kan växla pengarna till så undrar jag hur vi ska undslippa oss några negativa effekter i form av att staten just droppade ner fröet till en inflationsbomb?

    T.ex så ägs en stor del av statsskulden av landets medborgare via långsiktigt spararande i pensionsfonder och försäkringsbolag. Även en del av allmänhetens banksparande ligger i statsskulder via banken som mellanhand. Detta pensionskapital som ligger i statsskuldsväxlar och statsobligationer växlas plötsligt bort mot pengar när staten kan trycka eget kapital.

    Därmed har sparpengar som kommer från decennier av arbete och produktion som lagts undan för framtida utbetalningar blivit hemlösa när staten förvandlade alla dessa spar- och pensionstillgångar till räntelösa pengar.

    Då frågar jag mig hur ska spararna placera dessa nya räntelösa pengar så att kravet på ett riskfritt framtida sparande uppfylls? Jag menar hur ska spararna försäkra sig om att staten inte går och tappar kontrollen över penningvärde och växelkurs mot andra valutor. Kan staten garantera att pengar kommer att ha ett bestående värde och hur ska detta garanteras?

    Min gissning är att guldets nu deccenielånga prisuppgång diskonterar en del av dessa risker men att vi inte sett slutet på en guld-boom.

    Inte bara vanliga sparare får ett ökat behov av att söka värdebevarande riskfria tillgångar utan motpartsrisker. Även centralbanker och andra sparinstitut börjar nog inse det kloka i att äga en real tillgång utan motpartsrisk.

    Om/när ett eventuellt experimentet med en skuldfri valuta vänds till att nackdelarna övervinner fördelarna så går systemet snabbt under.

    Efter det så tror jag att vi har en ny era av ett internationellt guld och silverbaserat valutasystem.

  18. intressantanyheter sa:

    Jag utgår från rapporten och den är helt klart odelat positiv. Det är inte verkligheten, därför har jag tagit in negativ kritik i bloggen, se exempelvis senaste inlägget

    http://intressantanyheter.blog.se/all-makt-at-staten-pengagalenskap-pa-imf-detlev-s-schlichter-financial-sense/

    där jag försökt förklara mer eller detta inlägg från Zerohedge(som jag tror tar upp en del av det du skriver om jag förstått rätt):

    http://intressantanyheter.blog.se/qbamco-om-nominalister-realister-och-galenskapen-av-chicago-plans-zerohedge/

    Och Michael Kumhof har släppt en rapport om Peak-Oil alldeles nyss, så han verkar vara insatt i ändlighetsproblemet, som jag självklart inser är ett problem i och med utformandet av framtidens valutasystem. Mer om hans rapport på Cruel Crude:

    http://www.peak-oil.se/2012/10/imf-ute-med-nya-rapport-om-peak-oil-igen.html?showComment=1351796756632#c6013798645093354052

    Ja, det är mer eller mindre utopiskt, det är hela poängen med debatten. Och debatt har det verkligen blivit, och med kommentarer som är mycket läsvärda, vilket är väldigt positivt. Och om denna blogg bara skulle vara odelat positiv så skulle jag ju inte godkänt din kommentar, eller hur?

    Jag tror precis som du att vi får någon form av råvarubaserat system(men när peak-oil blir riktigt jobbigt blir det nog mer lokala varianter), om du undrar vad jag tror, men denna rapport visar att det inte är säkert, därför anser jag att den är intressant.

    Du får väldigt gärna utveckla din synpunkt om hur det kommer bli, och gärna med en utförlig beskrivning av “ett internationellt guld och silverbaserat valutasystem.” och hur/om det klarar av alla problem i framtiden. Jag kan inte beskriva det, så det skulle vara uppskattat, är det något du kan tänka dig att göra?

  19. intressantanyheter sa:

    Jag är nog mest överens om det du beskriver om att vi lever över våra “möjligheter”. Och Michael Kumhof har släppt en rapport om Peak-Oil alldeles nyss, så han verkar vara insatt i ändlighetsproblemet, som jag självklart inser är ett problem i och med utformandet av framtidens valutasystem. Mer om hans rapport på Cruel Crude:

    http://www.peak-oil.se/2012/10/imf-ute-med-nya-rapport-om-peak-oil-igen.html?showComment=1351796756632#c6013798645093354052

    En person som jag ofta lyssnar på är Chris Martenson, som slår ihop ekonomi, miljön och energi. Om du inte känner till honom så kan du börja med följande föreläsning innan du tar dig igenom hans “Crash Course” som också finns på youtube:

    http://www.youtube.com/watch?v=8WBiTnBwSWc

    Hoppas du finner något av detta intressant.

  20. Lincoln sa:

    @Bullion

    Låt oss göra en sak klar så att vi slipper detta dravel om att banker “lånat ut” något eller att någon är skyldig bankerna något genom att helt enkelt bevisa att bankerna inget “lånat ut” och således ingen är skyldiga bankerna något. Beviset jag ger nedan är extremt enkelt och iom detta faller all retorisk snömos som är staplat kring de lögner om “lån” och “skuld” som du bygger din retorik på.

    Hur kan banken ”låna ut” pengar till ditt konto när ditt konto är bankens skuld till dig? Hur kan banken både ”låna ut” och i samma stund låna tillbaka samma belopp av dig?
    Kan du låna ut en hammare till en kompis, ”låna tillbaka” den och påstå att du lånat ut en hammare?

    Ovan är ett bevis på att banken inte har “lånat ut” någonting alls och att således ingen är skyldig bankerna något. Det uppenbara bedrägeriet i ovan är också solklart.

    Jag vill att du logiskt motbevisar ovanstående bevisföring och påvisar att bankerna lånat ut något överhuvudtaget (vilket du hävdar och som du, felaktigt, tar som grund för din övriga argumentering).

    Då bankerna, såsom ovan beskrivits, har skuldsatt hela samhället (ja, faktiskt hela världen) genom att “låna ut” sina egna skulder och falskeligen påstå att de lånat ut pengar finns det knappt några pengar i systemet (läs t.ex ekonomiprofessor Steve Keen)utan bara en massa påhittade skulder på pengar – dels den påhittade skulden som skuldslavarna sitter på, dels skulderna som bankerna sitter på då kontoinnehav är bankernas skuld på pengar till kontoinnehavaren och inget annat.

    En QE i detta bedrägerisystem kan ske på två sätt
    1) antingen ges “skuldsatta” folket pengar
    eller
    2)ges bankerna pengar genom att centralbanken fyller på bankernas konton på centralbanken

    Det som skett i t.ex USA är att pengar genom QE getts till bankernas centralbankskonton (digitala kontanter som inga andra än storbankskartellen kan komma åt) så att de kan fortsätta bedrägeriet(skedde även en kort tid i Sverige 2009 då Riksbanken fyllde på bankernas Riksbankskonton med runt 500 miljarder kronor). Detta är helt i strid med hur QE ska genomföras enligt myntaren av begreppet, ekonomiprofessor Richard Werner (Steve Keen har samma åsikt). Enligt Richard Werner skulle en QE riktas mot folket för att lätta på bankernas skuldförslavning (Keen har, återigen, samma uppfattning).

    Kommer en QE riktad mot folket skapa inflation frågar du? Steve Keen har skrivit en utmärkt artikel där han klart visar att det ska mycket till för att en QE mot folket ska skapa inflation då skuldsättningen är så hög som den är. Bankernas skulder skulle dödas (amorteras) så att den totala “penningmängden” (i dagens system är ett riktigare uttryck “skuldmängden”) inte skulle öka.

    Stephen Zarlenga har empiriskt visat staten är betydligt bättre på att ge ut skuldfria pengar än att man överlåter åt parasiter att låtsas “låna ut” pengar när de i verkligheten inget lånar ut alls (men likt förbannat skuldsätter allt). Att ha ett “penningsystem” som egentligen är ett skuldslavsystem och byggt på lögner är ingen bra grund för en värdeförmedlare (vilket är vad pengar ska vara) då förtroende är den grund alla penningsystem i botten står på.

  21. Bullion sa:

    Hej igen.

    Jag läste just din artikel “All makt åt staten” och Detlevs tankar verkar överensstämma med mina. Jag ska ta och lyssna mig igenom intervjun på FSN.

    Speciellt håller jag med Detlev att Fed gång på gång går in och intervenerar i marknaden i syfte att hejda marknadens nedjustering av riskerna.

    Vilken risk, kan man undra?

    Svar: Skuldsättningsnivån!

    Banker, företag såväl som andra investerare belånar ju upp sina balansräkningar med skuld i syfte att förvärva tillgångar och på så sätt få en högre avkastning på det egna kapitalet. Detta kallas för en skuld-hävstång. Vinsten med detta kan liknas vid att du lånar ett svärd som när det fäktar framåt ger dig stora vinster. Risken är bara att svärdet kan vända på sig så och fäkta rätt in i magen på dig. Detta händer om dom skuldsatta tillgångarna faller i värde. En förlust påverkar ju precis som en vinst det egna kapitalet bara det att om svärdet vänds in i magen så skär det bort stora köttbitar och risken är att hela magen kan försvinna om man inte snabbt gör sig av med det lånade svärdet.

    Problemet är alltså att om en högt belånad marknad drabbas av skräck så kan många bestämma sig för att minska på riskerna (minska belåningen) och paniksälja tillgångar. Detta förlopp hotar dom som sitter högt belånade, såväl privatpersoner, hushåll, företag, banker och andra finansinstitut som lånar in mycket pengar för att sen placera pengarna riskerar bankrutt. Problemet med stor skuld i relation till eget kapital är alltså att små förluster i procent av värdet på tillgångarna får det egna kapitalet att smälta bort som smör i solsken.

    Aktiemarknaden störtdök med 21% på en enda dag 1987. Denna chock kunde inte den nya centralbankschefen Alan Greenspan stå vid sidan om och se på så han utlovade obegränsat med kredit utan tidsramar och då hejdades fallet och klättringen uppåt vidtog igen.

    Jag anser att centralbanken handlade rätt ur det korta perspektivet men helt fel ur det längre perspektivet eftersom dom naturliga risker som belånade investerare måste ta hänsyn till minskades. Vad Greenspan satte grunden för där och då var något som marknaden började kalla för Greenspan-putten. D.v.s han satte ett golv att stå på som marknaden kunde förlita sig till. Men på sikt byggdes en bubbelekonomi upp som antog våldsamt farliga proportioner.

    I slutet av 2008 stod så hela den globala bank- och finansindustrin några timmar ifrån en härdsmälta efter att man inte i tid lyckats hitta en köpare som kunde ta över investmentbanken Lehman Brothers tillgångar och skulder.

    I panik ryckte Fed senare ut med printingpressen och ställde ut gigantiska mängder dollar-kredit till globala banker och t.o.m centralbanker. Men det räckte inte, för att få tillbaka förtroendet på marknaden så började man köpa upp statsobligationer med printingpressen för att öka på mängden likvida medel i systemet. Tidigare åtgärder att sänka räntan gick ju inte eftersom räntan redan var satt till noll.

    Jag har inget facit på hur det kommer att gå mer än att jag har en övertygelse att printingpressarna förser politikerna med den enklaste lösningen. Om bankerna går mot fulla reserver i den processen med staten som printar upp kapitalet eller inte spelar inte så stor roll. Det viktiga är att om vi inte får en trovärdig garanti från staterna att penningvärdet ska bevaras så kommer det nuvarande monetära systemet att gå under.

    En garanti definierar vad en valutaenhet består av och hur mycket. Under en silver-guld standard så definieras en krona av si och så många mikrogram guld eller silver och penningmängden begränsas av hur mycket som finns i guld-silver reserven.

    Är det sannolikt att vi får en guld-silver standard?

    Nej, men kanske i ett sunt system av byteshandel kan en internationell handelsvaluta införas med en andel guld tillsammans med andelar av andra stora handelsvalutor.

    ———–

    Poängen med pengar är ju att täcka upp ett handelsunderskott med ett substitut som väger upp bristen på ett fullt utbyte av varor och tjänster.

    Det här är något som jag inte tror så många tänker på men pengar är ett substitut som ersätter byteshandel.

    För att pengar ska fungera måste det finnas ett egenintresse hos den som betalar med pengar för en vara eller tjänst att få tillbaka pengarna genom att själv producera varor eller tjänster. Därmed kommer ett underskott som utjämnats av pengar i balans igen.

    Att tänka sig att centralbanken slentrianmässigt kan trycka på en knapp och låta staten spendera ut mer och mer av nya pengar (oavsett om det är skuldfria pengar eller upplånade pengar) är för mig en ohållbar ekvation ur ett långsiktigt hålllbart perspektiv. Lika ohållbart som om bankerna tillåts låna ut gränslöst med pengar utan att ta hänsyn till riskerna.

    I det här sammanhanget bör man äga en del guld eller något annat av realt värde som gardering mot monetär dårskap.

  22. Jan Örsell sa:

    Vetenskapens värld kommer nästa vecka (på måndag 19/11 kl 20:00 på SVT 2)att handla om skuldkrisen. Kommer att bli intressant vad de då tar upp.

  23. Jan Örsell sa:

    Jag har några frågor och funderingar som du kanske kan svara på som kan verka dumma men som jag inte är säker på att jag förstått och många andra också tror jag. Vi har idag i Sverige en stadsskuld som vi har betalat av en del på. Denna stadsskuld måste väl betyda att Sverige har haft tillfälliga underskott i budgeten och lånat till det. Alltså ett likviditets problem. Att statliga tillgångar i form av mark, fastigheter mm överstiger dessa skulder annars vore vi ju bankrutta och ingen skulle vilja låna ut pengar till oss. Är detta rätt uppfattat? Av många här talas det om att staten ska stå för penningskapandet och garantera penningsystemet genom att ha en guldreserv eller liknande. Har staten i Sverige idag ett sådant kapital? Har man det behövs ju ingen guldreserv egentligen (om man har dessa tillgångar i mark/fastigheter mm). Har man inte det hur ska staten då få detta kapital? Genom att ha ett överskott i finanserna och på sikt spara ihop detta kapital eller ska detta i så fall ske genom expropriering av privat egendom genom demokratiska beslut? I ett socialistiskt samhälle med gemensamt statligt ägande som jag förespråkar finns inga problem att garantera penningsystemet då det skulle finnas nästan oändliga resurser i statlig ägo. På något sätt måste det ju ändå handla om ett förtroende för penningsystemet eftersom ingenting har ett fast värde vare sig det handlar om just pengarna eller guld eller mark/fastigheter utan värden som förändras över tid. Om staten har ett sådant kapital i mark/fastigheter mm känns det ju ganska meningslöst att staten ska sälja dessa för att kunna köpa exempelvis guld till världsmarknadspris för att ha som säkerhet i en guldreserv.

  24. Bullion sa:

    Jan, ja statsskulden är ett resultat av underskott i budgeten, ett underskott i utrikeshandeln bidrar väl också till statsskuld.

    Jag skulle nog säga att den viktigaste tillgången staten har är beskattningsrätten över landets BNP. Alltså beskattningsrätten över medborgarna och företagens produktion, konsumtion och värdetillväxt. Statlig mark, skog, företag och fastigheter ger också bidrag till statens kassa.

    Kapital är andel skuldfria tillgångar.

    Skuldsätts skattebetalarna och landets tillgångar samtidigt som någon värdeökninng av tillgångarna sker så krymper kapitalet som den skuldfria andelen av tillgångarna och landet går mot skuldkris och bankrutt. Någonstans på vägen kollapsar landets ekonomi och BNP faller hårt samtidigt som arbetslösheten ökar.

    Jag tänker på att statens utgifter måste vara effektiva i den meningen att landets resurser utvecklas. En av dom viktigaste resurserna är landets medborgare. Tänk utbildning som är en kostnad för stat och kommun. Om utbildningen leder till produktivare medborgare och företag så ger det en BNP-ökning och skatteintäkterna kan öka utan att skattetrycket ökat. Då har utbildningskostnaden betalat sig.

    Betr. socialism och statligt ägande av alla tillgångar så skapar inte det oändliga resurser eftersom någon måste vara där och aktivt skapa resurserna. Resurserna finns ju inte där av sig själva menar jag. I ett system där det saknas incitament att investera och ta risken att starta ett företag, där personligt ansvar varken belönas eller straffar sig så blir vi alla fattigare. Kort sagt viljan att skapa och förädla tillgångar skulle minska dramatiskt om staten hade äganderätten till allt. Som jag ser det så uppstår i ett socialistiskt samhälle ett förtryck av individen. Individens skapande och därmed resurserna skulle krympa istället för att öka.

  25. Bullion sa:

    Edit: I stycket efter “Kapital är andel skuldfria tillgångar.” saknas ordet “inte” mellan orden “tillgångarna sker”:

    Korrigering: “Skuldsätts skattebetalarna och landets tillgångar samtidigt som någon värdeökning av tillgångarna “INTE” sker så krymper kapitalet som den skuldfria andelen av tillgångarna och landet går mot skuldkris och bankrutt.”

    Med det menas att om statens skuldsättning ökar samtidigt som BNP är oförändrad eller faller så krymper statens kapital i form av att skuldsättningsgraden ökar. Stiger statsskulden över 90% av BNP anses skuldsättningsnivån vara ohållbar och en skuldkris står för dörren.

  26. Jan Örsell sa:

    Bullion! Frågan var väl mer om staten har det kapital (tillgångar-skulder) som behövs för att garantera penningsystemet om man som vissa förespråkar en slags guldreserv. Har man det finns det ju ingen anledning att ha en sådan guldreserv och har man det inte så är frågan hur staten ska få detta kapital. Sedan är BNP en idiotiskt måttstock då den bara ser till antalet kronor in och ut och inget annat. En naturkatastrof där stora värden går förlorade ökar BNP då man måste spendera pengar på en uppbyggnad som annars inte hade behövts osv. Självklart skapas inga resurser av att staten tar över redan existerande tillgångar det är ju bara en fråga om var dessa resurser finns och viket system som är mest effektivt på att utnyttja de resurser vi har till att skapa välstånd och utveckling. Ett socialistiskt samhälle med gemensamt ägande måste inte se ut som du och många andra tror. Klart att det måste finnas incitament att skapa företag och att det ska belönas och det finns inga likhetstecken mellan förtryck av individen och ett socialistiskt samhälle. Tvärt om. Du och andra måste sluta att tro på alla dessa fördomar om all form av socialism. Om du och andra bara tog en bråkdel av all den tid ni ägnar åt att uppehålla dessa fördomar och hitta på nya lösningar inom det kapitalistiska systemet till att verkligen undersöka den socialistiska lösningen jag har hade ni sett att det är den enda verkliga lösningen på de problem vi har. Som jag skrivit innan så kan jag förklara hur detta faktiskt fungerar mycket bättre än det system vi nu har men det förutsätter att det finns folk som har ett öppet sinne och är villiga att lyssna och tänka om, tänka nytt och tänka rätt.

  27. Jan Örsell sa:

    IN! Får jag fråga dej en sak som kanske kan få igång diskussionen om mina idéer och få dej och andra att tänka i andra banor. Du skriver citat “…att få människor att ge upp sitt privata (i många fall imaginärt, då de har stora lån) ägande på hus etc, det kommer inte att vara lätt. Jag tillhör dem som inte vill det då jag sparat och lagt ner mängder med tid och kraft på det jag byggt upp…” slut citat. Vad är det exakt du förväntar dej att du skulle behöva “ge upp” som du säger? Du borde kanske undersöka vad mitt system innebär först innan du bestämmer dej för vad du ska tycka om det för det är kanske inte så mycket du behöver “ge upp” och kanske inte de saker du tror. De saker du eventuellt måste “ge upp” kanske kompenseras av andra saker du skulle få som du inte har idag eller saker du skulle slippa. Jag misstänker nämligen att du som så många andra har en väldig massa fördomar om hur det skulle bli. Det jag föreslår är ett slags socialistiskt samhälle där kapitalet ägs gemensamt och det medför stora förändringar i ägandet men det behöver inte påverka så mycket annat. Det som borde ligga i fokus är livskvalitet och inte privat ägande då detta inte har ett dugg med vart annat att göra annat än som ett stort tankefel från början till slut och ett bevarande av dagens kortsiktiga konsumtions och spekulations samhälle. Jag kan förklara varför detta skulle fungera men som sagt så kräver det att någon är villig att lyssna och föra en saklig diskussion om mina tankar och inte på förhand har bestämt sig för att det kapitalistiska systemet är det enda möjliga eller önskvärda.

  28. Bullion sa:

    Jan. Syftet med en guldreserv är att diversifiera valutarisker. Jag betvivlar att någon stat ger sig på att trycka egna skuldfria pengar ur tomma intet som den sen kan återköpa sina egna skulder med. I så fall öppnar man dörren för en mycket dåraktig penningpolitik.

    Men om så sker så är det nog bäst att staten har en guldreserv som den kan backa upp valutan med en guldstandard så att marknaden kan förvänta sig prisstabilitet via en fast växelkurs och penningmängd.

    Eftersom det är osäkert om staten inför en guldstandard som skulle begränsa statens nya finansieringskälla så är det näst bästa alternativet att man själv införskaffar sig en guldreserv med det överskott av pengar man har.

    Den här typen av misstro är det dilemma som kommer möta makthavare som inför egna skuldfria pengar och när misstankarna över en misskött penningpolitik gror mynnar det ut i kapitalflykt vilket innebär att färre vågar sitta på statens pengar och så börjar växelkursen att falla gentemot de valutor och tillgångar som marknaden hellre vill växla över sina pengar till. För att kompensera sig för en fallande köpkraft måste staten då täcka sina stigande utgifter med att trycka ännu mer pengar och så har en inflationsspiral satt igång.

    —————–

    Det optimala sättet som staten ska garantera ett penningsystem på är att balansera sina utgifter mot intäkterna. Då behöver inte staten låna och statsskulden skenar inte iväg.

    Guld är annars den ultimata valutan vars värde går upp mot den valuta vars finans- och penningpolitik missköts.

    För att hejda en massflykt ut ur en misskött valuta måste staten införa frihetsbegränsningar med kapitalkontroller och förbjuda utförsel av pengar.

  29. Detta är ju en oerhört intressant diskussion, kunskapsmässigt tyvärr lite över min nivå. Kan försöka bidra med tankar från David Korten och hans bok Agenda för en Ny Ekonomi, som jag givit ut (Humanistiska Förlaget). Här nedan hans 12 punkter i korthet:
    AGENDA FÖR EN NY EKONOMI I TOLV PUNKTER
    1. Skifta den ekonomiska politikens fokus från ökning av mängden fiktiv rikedom, till ökning av mängden verklig rikedom.
    2. Återta Wall Streets oförtjänta vinster och fastställ avgifter och böter för att göra den typen av stöld och hasardspel olönsam.
    3. Genomför åtgärder så att en varas pris återspeglar hela produktionskostnaden.
    4. Återta makten över bolagsordningen.
    5. Låt nationer återigen åtnjuta ekonomisk självbestämmanderätt.
    6. Omforma samhällen så att de på lokal nivå ska kunna till-
    godose sina
    grundläggande behov.
    7. Implementera en politik som skapar starka incitament för småskalig handel där verksamheterna drivs av lokala intressenter.
    8. Förenkla och finansiera intressenters företagsuppköp för att demokratisera ägandeskapet.
    9. Använd skatte- och inkomstpolitik för att gynna rättvis fördelning av välstånd och inkomster.
    10. Revidera immaterialrätten så att fritt utbyte av information och teknologi underlättas.
    11. Rekonstruera de finansiella tjänsterna så att de tjänar Main Street.
    12. Ge den federala regeringen ansvaret över penningutgivningen.

    Han vill alltså att staten ska ta hand om penningutgivningen på ett sätt som liknar tankarna i Chicagoplanen.

    Om ni inte är bekanta med David Korten skickar jag gärna ett ex av boken till er som för denna diskussion.

  30. Jan Örsell sa:

    Hans Wahlgren! Tack för erbjudandet men det ges ut så mycket böcker och jag har inte tid och ork att läsa allt. Du kan säkert ge en mer kortfattad förklaring av vad som skrivs i den om den har något att tillföra diskussionen. Själv har jag skaffat mycket av min världsbild och mina idéer av dokumentärfilmer och seminarier mm på kunskapskanalen och utbildningsradions Tv program. Det är en riktig guldgruva som jag rekommenderar.

  31. intressantanyheter sa:

    Jag undersöker gärna ditt system, jag har sagt flera gånger att du får skriva vad du vill här. Det penningsystem som är just nu är dock verkligen inte kapitalistiskt. Detta system lutar mer åt något betydligt mer extremare håll som börjar på F i så fall. Framförallt i vissa länder, se mitt senaste inlägg om hur man ger skattepengar och subventioner till banker och oljebolag. Helt sanslöst och jag har svårt att se att ditt system skulle vara värre, hur det än är utformat;) Men ska försöka bena ut vad jag försöker säga. Jag är rädd för att ex. ge upp min tomt, mitt hus och mitt företag och utformningen/utvecklingen på dessa. Det är jag rädd för i nuvarande system också, därför aktar jag mig för lån, men det ger mig också enorma konkurrensnackdelar. Det spelar nästan ingen roll vad du ska starta för verksamhet så behövs det lån, då det är höga kostnader på allt samt krångliga regler och ibland även dyra tester som ska göras i vissa branscher. Det är delvis därför jag förespråkar 100% reserver så att inte tillgångsinflationen på ex bostäder, aktier, företag etc som indirekt driver upp kostnaderna på massa andra saker samt ger fördelar till de största bolagen som får billigare lån än alla andra, framförallt i tider av penninginjektioner och lågräntepolitik då de får tillgång till pengarna först.

    Vad jag också skrev tidigare var att jag personligen har talat med kineser som lever i en värld där det inte får äga sin bit mark. De blir fascinerade bara av tanken att få gå på en egen bit mark och kan inte sluta prata om det när jag visar bilder på min tomt. Det är deras vilja, oavsett om det är rätt eller fel ur ett större perspektiv, dvs viljan att “känna” att det är ens eget är stor. Vet inte hur jag ska förklara mer, hoppas du förstår och nu kan förklara mer om ditt system, som jag antar inte alls är som Kina?
    (Sedan har de ofta en mycket felaktig bild av västvärldens system, och jag kan många gånger känna att vi ligger före i vissa “tankesätt” på grund av vår bakgrund. De jag träffat tyckte att internationella snabbmatskedjor, H&M etc var världens lycka, medans det i Sverige finns fler och fler som börjar med ekologiskt och gärna handlar på MAX iställer för Mcdonalds. Men detta beror ju naturligtvis på att de förr inte hade några val, och nu finns massor av saker som de anser sig behöva och vilja ha)

    Jag filar också på ett svar angående statens budget med lite utvecklingar, men det är långt och jag hinner inte med att vara med i alla diskussioner så mycket som jag vill, men svaret kommer!

  32. intressantanyheter sa:

    Hej Lincoln,

    Ber om ursäkt för att din kommentar inte kom in i tid. Mitt spamfilter hade stoppat din kommentar, ingen aning om varför!?

    Då jag ej är webmaster och helt ny på bloggandet, fattade jag inte hur jag skulle göra förrän nu, då jag helt plötsligt såg att det låg något låg i “spamfiltret”.

    Har avmarkerat dig som “spamare” nu och hoppas att det inte händer igen.

    Tack för din kommentar, utförlig och bra.

  33. Jan Örsell sa:

    Bullion och andra! Jag hade missat ett helt inlägg av dej på något sätt och missförstod därför dej. Det betyder inte att jag håller med dej i allt men jag förstår hur du tänker och vill gärna kommentera en del av det du skriver och ge min bild av vad som kan och behövs göras åt problemen med skuldsättning mm. Jag håller med dej i att det bästa sättet (eller det enda sättet) är på sikt att stater såväl som företag och privatpersoner balanserar sina utgifter mot inkomster och inte lånar men det är inte möjligt att byta varor eller arbete/tjänster mot varandra vid exakt samma tillfälle och till exakt samma summa. Det är här som pengar kommer in som ett praktiskt instrument för att reglera obalanser under en begränsad tid. Det är därför det kapitalistiska systemet omöjligt på sikt då det förutsätter ett långsiktigt lånande till allt möjligt. Som exempel om någon privatperson vill köpa en villa kan de flesta (nästan alla) inte betala denna villa med sparade pengar då det skulle ta en hel livstid att spara ihop det kapital som behövs för köpet utan de måste låna stora summor på mycket lång sikt. Om staten däremot köper/bygger villan utan lån och hyr ut den till privatpersonen behövs inga lån. I den modell jag föreslår ska “självständiga” företag vid behov och efter kreditbedömning låna pengar av staten till investeringar men staten är ändå ägare till dessa företag (juridiska personer). Det handlar alltså inte om lån i vanlig bemärkelse utan om “tillfälliga” omplaceringar inom staten. Jag anser att staten måste ta ansvar för penningsystemet men inte bara det utan även ansvaret för ägandet. Detta är ur demokratisk och rättvise synpunkt det enda rätta men också det enda rimliga om staten ska ta över skulderna i det nuvarande kapitalistiska systemet som Steve Keen förespråkar. Lösningen är alltså inte att införa ett skuldfritt penningsystem utan ett skuldfritt samhälle. Förstår du och andra nu vad jag menar är lösningen och att det handlar om ett socialistiskt samhälle till skillnad från dagens kapitalistiska.

  34. Jan Örsell sa:

    Rättelse! Jag missade att skriva är på ett ställe. Det ska vara “Det är därför det kapitalistiska systemet är omöjligt på sikt…”.

  35. intressantanyheter sa:

    Hej Hans,

    Jag har nu beställt två böcker av dig. Du ska dock självklart ha betalt för dem, då jag anser det viktigt att förlag som ditt finns som motvikt till det allsmäktiga förlaget(tror du vet vilket jag menar). När jag läst dem kommer jag säkerligen att skriva lite om dem. Jag tycker att böcker är ett mycket bra sätt att ta till sig kunskapen på då man tvingas reflektera över det som skrivs, undersöka källor etc. Dock är tiden och orken ofta ett problem och då kan dokumentärer vara en skön omväxling. För er som missat det så har jag lagt ut den del bra under följande sida, Novemberrevolutionen anser jag vara en av Sveriges viktigaste dokumentärer då den visar hur land efter land tvingas in kreditavregleringssystemet och den “fria” valutamarknaden:

    http://intressantanyheter.blog.se/penningsystemet/dokumentarer-och-klipp/

    Som uppföljning kan man sedan se den nyproducerade delen i serien Svenska Händelser, där man går igenom attacken på flera europeiska valutor lite mer. George Soros var en av dem som var med, så kortfattat, han är inte min favorit:

    http://www.svtplay.se/video/554682/del-2-av-8-riksbanken-chockhojer-rantan-1992

    Jag anser att Kortens idéer verkar mycket intressanta, tack för sammanfattningen!

  36. Lincoln sa:

    Kan bara konstarea att Bullion inte kunde visa att bankerna lånar ut då de i samma stund tar tillbaka det de påstår sig låna ut.
    Så då är vi överens, Bullion! Bankerna “lånar” inte ut någonting då banken kluddar lite siffror på kontot som de påstår att de “lånar ut” till den presumtive skuldslaven är skyldig banken – men i samma stund de skrivs på kontot “lånar” banken tillbaka dem då kontot är bankens skuld till kunden/skuldslaven. Det är inget “lån” om man lånar ut något som man i nästa stund tar tillbaka. Det är skönt att läsa att du inget har att invända mot detta faktum – även om du försöker svamla iväg med annat.

    Du nämner risk – och det ligger givetvis en stor risk i att “låna ut” ingenting men ändå kram ränta ur offret. Att bankerna har reserver för att skyla bedrägeriet och försöker använda ett nästintill ogenomträngligt språkbruk för att uppnå detta förändrar ju inte det faktum att det är ett bedrägeri. Har man inget lånat ut kan man inget ta i ränta på detta – även en ekonom som du borde kunna förstå det.

    Jo, jag vet att det kallas hävstång men vet du vad en hävstång är? Ingen hävstång i fysiken fungerar om de inte tillförs en kraft – bankernas hävstång fungerar fast inga pengar tillförs – så återigen – back to school, Bullion (högstadiet, har jag för mig i detta fall – jag fullkomligt älskar när ekonomer drar till med naturvetenskapliga begrepp som de absolut inte fattar ett skit av 🙂 ).

    Märkte också att du fortfarande inte klarar mellanstadiets mängdlära utan fortsätter blandar ihop olika mängder till en kortslutande oförståelig sörja. Cantor skulle troligen fått magsår om han läst dig.

    Bara för att man inte vet vad man talar om och ersätter logik med svammel betyder inte att rammelbullionen blir vettig, Bullion!
    Börsen är för övrigt ett pyrmidspel byggt på bankernas ickepengar det med, liksom den sk “bostadsmarknaden”.

    Berätta för mig var “marknaden” ligger i nedan i den sk “bostadsmarknaden”

    Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan ”lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan hitta på kludd på konton:

    Så här har vi tre deltagare på denna ”marknad”
    1) en säljare (tillgångssidan)
    2) potentiella köpare (efterfrågesidan)
    och
    3)mellanhanden banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin ”produkt” – dvs skulder skapade från ingenting
    Det är ingen marknad, det är skuldslavsrace där ”husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken

    Men du tycker väl det är ok att den part som kan skuldsätta allt genom att “låna ut” ingenting är den som ska bestämma i vilket skuldslaveri bohyraren ska sättas i. Men inte har det något med någon “marknad” att göra – snarae en skuldslavsauktion där där de presumtiva boskuldslavarna bjuder över varandra med bankens påhitt för att hamna i djupast påhittad skuld.

    Ser fram mot nästa svammelorkan från din sida, Bullion

  37. Jan Örsell sa:

    IN och andra! Att se fördelarna med ett socialistiskt samhälle som jag förespråkar handlar (som du säger) om en mognadsprocess och utvecklingsfas (både privat och samhälleligt) men det handlar också om att ha eller ta in fakta om hur världen ser ut och fungerar respektive inte fungerar. En del vill inte se eller höra något annat än det som bekräftar deras egna redan på förhand fattade åsikter. Jag hoppas för framtidens skull att dessa människor (som ofta kommer till tals på nätet) är en minoritet i samhället i stort för annars är det kört mänskligheten. Jag har fått ta så mycket osaklig kritik och personangrepp från sådana högervridna, inskränkta personer och med avsaknad av stöd från vettigt folk så blir man lite paranoid och ser alla som motståndare. Men du verkar inte vara någon sådan inskränkt idiot utan kunskap och logiskt tänkande.

    Det system jag förordar är ju byggt på demokrati och själva införandet är också demokratiskt så jag kan naturligtvis inte säga exakt hur det skulle bli för det beror ju på vad majoriteten vill. Jag vill bara understryka det och att de lösningar jag föreslår är hur jag skulle gjort om jag fått bestämma själv viket jag inte får. Jag tror att vi alla drivs av samma vilja till ett bra liv och ett rättvist och tryggt samhälle. Det högerpolitiska, kapitalistiska och individualiserade samhällssystem som varit så dominerande de sista årtiondena kan inte ge ett sådant tryggt och rättvist samhälle och det börjar folk nu inse. Den trygghet som det kapitalistiska systemet bygger på är ett privat kapital men det är ett oekonomiskt system och få förunnat att kunna skaffa ett så stort eget kapital att det ger någon trygghet. Vid finansbubblor, sjukdom och/eller arbetslöshet mm försvinner detta egna kapital oerhört fort även för de som anses rika och andra har inget skydd alls. Så extremt kapitalistiskt samhälle har vi inte nu men det har helt klart blivit ett mer kapitalistiskt samhälle de senaste årtiondena med betoning på skattesänkningar och neddragningar i sociala skyddsnät. Man får helt enkelt inte bara vara så dum så att man bara ser de pengar man har i plånboken utan kan se värdet av sociala skyddsnät i form av gratis sjukvård, skola och äldrevård mm.

    På samma sätt är det fel att tro att man är rikare om man “äger” en villa privat (ofta till stora delar ägd av banken då man har lånat till köpet) än om man äger en liten del av alla villor. Enda skillnaden är att du inte kan få ut ett gemensamt ägt kapital i rena pengar men du kan heller inte förlora något om huspriserna faller och att du betalar en hyra istället för räntor. Friheten att själv utforma boendet måste inte begränsas av det faktum att man hyr och inte äger (kan vi diskutera mer sen). Alltså har du bara råd (inkomst/hyra) kan du bo kvar i din villa. En viss inkomstskillnad måste finnas men den ska hållas så låg som möjligt. Den indexreglerade chefslön jag skrivit om tidigare och som du skulle omfattas av kan vi diskutera mer ingående senare. Vill du fortsätta att driva/sköta “ditt” företag så är det en fördel. Det är du som är experten på det företaget. Skillnaden är att du gör det som en anställd chef och slipper ta personliga risker i form av personliga lån och åtnjuter samma skyddsnät som andra anställda gör. Du har fortfarande ett intresse av att driva företaget med vinst. Vinsten efter genomförda investeringar ska delas med de övriga anställda men inte helt lika. Du har som chef ett större ansvar, antagligen högre utbildning och/eller erfarenhet och har kanske tagit initiativ att starta företaget. Detta ska du kompenseras för. Poängen är att du och andra ska tjäna pengar på arbete och uppfinningsrikedom och inte på det faktum att någon äger ett privat kapital. Kapitalinkomster ska tillfalla samhället och inte hamna i privata fickor.

  38. Jan Örsell sa:

    Rättelse! Sjunde raden. “…kört för mänskligheten.” ska det vara.

  39. Bullion sa:

    Lincoln, du bad mig klargöra begreppen “kapital, likviditet, pengar och skulder i separata mängder” som en kommentar till mig under artiken:

    – Så skapas “pengar” –

    http://intressantanyheter.blog.se/penningsystemet/sa-skapas-pengar/

    Jag gjorde det den 11 november 2012 kl 15:30 och om du har synpunkter på det så dra det i den länken. Annars blir det bara rörigt.

    Rörigt är för övrigt det mesta som du beskriver. Exempelvis så inser jag att du inte fattat symboliken med hävstångsprincipen och vad den vitala kraften i en bank utgörs av. Jag undrar om du ens förstått själva hävstångsprincipen.

    Du skriver: “Jo, jag vet att det kallas hävstång men vet du vad en hävstång är? Ingen hävstång i fysiken fungerar om de inte tillförs en kraft – bankernas hävstång fungerar fast inga pengar tillförs – så återigen – back to school, Bullion (högstadiet, har jag för mig i detta fall – jag fullkomligt älskar när ekonomer drar till med naturvetenskapliga begrepp som de absolut inte fattar ett skit av.”

    Jag undrar vem som inte fattar ett skit här?

    Lyssna här: En hävstång bygger ju på principen att en liten tyngdkraft kan lyfta en större vikts tyngd. För att uppnå det behövs en stång och en pivotpunkt (jämviktspunkt).

    Jag skulle vilja be dig redogöra för vad som är vad i hävstångsprincipens delar i symbolik till en balansräknings delar. Frågan är kan du göra det?

  40. Bullion sa:

    Jan Örsell betr. din kommentar 15 november 2012 kl 16:04 så presenterar du intressanta tankegångar som jag ska fundera över. En kort reflektion här bara. Jag tror att människan söker frihet och trivs bäst med att klara sig själv och vara sin egen lyckas smed. Ryms dessa begrepp inom ett socialistiskt system där äganderätten upphört att gälla?

    F.ö anser jag inte att vi har ett kapitalistiskt ekonomiskt system, finansierat av kapital. Vad vi har är en skuldifiering av ekonomin, en s.k. super-skuld-cykel. Detta skuldsystem understöds av centralbankernas monopol att intervenera på räntesidan när man vill få upp efterfrågan och farten i ekonomin. Och som garant för systemet så kan man agera som den sista utvägens långivare. Kapitalet växer skenbart men hotas av krympning och kapitaldestruktion när skuldmättnad nås. I den fasen så hotas skuldsystemets alla värdepapper (obligationer och andra skuldpapper) av kursfall och skuldavskrivningar. I sin förlängning leder detta till en socialisering av skulderna eftersom kapitalbrist råder i ett skuldtyngt system. Statens centralbank köper bankernas tillgångar med “skuldfria” nytryckta pengar och på sikt överförs allt fler tillgångar till centralbank/stat. Statens skulder annulleras i processen eftersom pengarna är skuldfria. Efter det blir skulder/pensioner/sparmedel/pengar värdelösa betalningsmedel och systemet måste återstartas i en ny reform. Under vilket politiskt system detta sker får vi se.

  41. Jan Örsell sa:

    Bullion och andra! Äganderätten upphör inte att gälla. Det är snarare en omstart och införande av ett nytt ekonomiskt system med begränsningar i den privata äganderätten som är den enda vägen bort från det kapitalistiska systemet (med privat ägande som grund). Ett visst personligt ägande kommer alltid att finnas men det ska vara begränsat och just personligt och inte gå i arv från generation till generation. Detta system är ineffektivt, orättvist och stoppas med införandet av den statliga arvsrätten som jag föreslår. Detta är enda vägen bort från den lånebaserade spekulationsekonomin med ständiga upp och nedgångar i ekonomin i form av finansbubblor som byggs upp och som sedan spricker. Görs det en omstart med nollställande av lånen utan ett nollställande av tillgångar och begränsningar i den privata äganderätten har vi snart samma problem igen och en ny omstart måste göras. Det är alltså ingen permanent lösning som den jag föreslår. Den kapitalistiska friheten “att klara sig själv och att vara sin egen lyckas smed” ger jag inte ett ruttet lingon för. Ingen människa kan leva lycklig helt ensam och i ett vakuum. Vi är flockdjur och samhällsbyggare som behöver varandra både rent fysiskt och för att må bra. De flesta tror jag dessutom tycker det är roligare att medverka till en hållbar utveckling som gynnar alla istället för att bara berika sig själva och i många fall på bekostnad av samhället, miljön och andra människor. Privata skulder är en annan sida av det kapitalistiska systemet likaväl som det privata ägandet och det tror jag du inser om du funderar igenom det hela ordentligt.

  42. Jan Örsell sa:

    IN och andra! Du länkar i ditt inlägg 11/11 kl 0:43 till en Chris Martenson. Den nulägesrapport han ger är briljant men dyster. Helt klart är att vi måste “rätta mun efter matsäcken” utifrån vad vi vet idag. Det kan hända att vi någon gång i framtiden kommer på någon ny lösning på energikrisen men det vet vi ju inte om vi gör och i så fall när. Vi måste utgå från det vi vet och det handlar ju också om begränsade resurser på andra områden (de flesta) som sätter gränser för vad vi kan göra. Det handlar också om hur miljön påverkas.

    Sen kommer det vanliga, vansinniga, privata, kapitalistiska tänkandet igen när det gäller vad som behöver göras. Eller avsaknaden av en sådan analys och att en av privata vinstintressen skev marknad ska lösa alla problem. Han och de i publiken har bara en sak i huvudet och det är hur de ska/bör satsa sina pengar (som han säger investera) i eget vinstsyfte på dessa sällsynta resurser/mineraler som vi behöver för vår överlevnad/utveckling. Istället för att de företag som behöver dessa resurser slåss sinsemellan och trissar upp priserna (sund marknadsekonomi) ska han och andra i spekulationssyfte vara med och trissa upp priset på dessa resurser ytterligare. Hur skulle det underlätta situationen? Det är i så fall bättre att satsa dessa pengar direkt i dessa företag och det allra bästa och mest effektiva skulle vara att ett gemensamt ägt kapital användes till dessa företag och vinsterna av kapitalet gick tillbaka till staten istället för att hamna i privata fickor. Rätta mej om jag tänker fel någonstans. Jag kan bara inte se hur detta är effektiv resurshantering som gynnar arbete, innovation, initiativtagande och utveckling på bästa sätt. Har vi ont om resurser måste vi hushålla med de på bästa sätt och dela rättvist (inte exakt lika) på de små resurser vi har. Att alla har mat och tak över huvudet, sjukvård mm och inte slösar bort naturresurser och arbete på lyxartiklar till några få rika. Vad händer om detta privata kapital väljer att satsa på annat än det som gynnar en sund utveckling?

  43. Lincoln sa:

    @Bullion
    Nä du bara ger dem andra namn utan att differentiera dem i de klart definierade mängderna “pengar” och “icke pengar”. Genom att gegga ihop dessa två mängder får du samma självrefererande paradox som Russel påvisade med barberaren. Men det är just denna kortslutning i logiken du vill uppnå så att man ska hamna i en rundgångslogik som inte leder någonstans. Eller så har du själv irrat in dig i Russels paradoxskägg att du inte vet att den kortsluter sig själv.

    Jag är inte intresserad av att diskutera socialism med dig. Jag är intresserad av att diskutera det som blogginlägget avhandlar – penningsystemet – fast jag förstår ditt behov av att dirigera om diskussionen.

    Tar samma som jag skrev till Örsell tidigare vilket bara är en variant på vad jag frågat dig ovan. Jag vill att du påvisar att banken lånat ut något (vilket du hävdar) – motbevisa nedan logiska härledning:

    1) Bankens konto är bankens skuld på pengar till kunden – dvs det är vad banken har lånat av kunden

    2) Banken påstår att de “lånar ut” pengar till kundens konto

    3) Men kundens konto är ju enligt 1) bankens skuld till kunden och vad banken lånat av kunden

    4) Banken ha mao “lånat” tillbaka det de påstod sig “låna ut” till kundens konto

    5) Kunden och banken har mao ”lånat” ut samma pengar till varandra samtidigt – dvs ingen har lånat ut ett skit!

    Och som jag också skrev till Örsell:
    Jag behöver inte följa med dig in i snömoset om olika påhittrisker/riskvikter som banker har till olika grupper (till stat/kommun har de t.ex påhittrisk/riskvikt satt till noll så de behöver inte hålla ett skit i reserv för att hitta på pengar som de “lånar ut” till ett konto och i samma stund “lånar” tillbaka). Jag kan det där snömoset men det räcker med att jag ovan bevisat att bankerna inte lånar ut ett skit – vad de sedan håller i eget kapital, reservför olika grupper, bla, bla, bla är totalt irrelevant – för banken har i vilket fall inte lånat ut ett skit!

    Som sagt! Logisk motbevisa ovan (och lär dig mellanstadiets mängdlära)

  44. Lincoln sa:

    På punkt 1) ska det givetvis vara “Kundens konto är bankens skuld på pengar till kunden – dvs det är vad banken har lånat av kunden”

  45. Jan Örsell sa:

    Lincoln! Eftersom du nämner mej i svaret så tycker jag att jag har rätt att kommentera det. Jag har aldrig sagt att bankerna behöver ett eget kapital för att skapa nya pengar. Trots det finns det åtminstone i Sverige idag ett krav på ett visst eget kapital och kravet på eget kapital har också skärpts för bankerna. Detta är fakta. Vad sedan bankerna gör med sitt egna kapital eller inlånade pengar kan jag inte svara på. Det är du som går ut så hårt med att allt som banken lånar ut är luft eller nyskapade pengar genom skulder. Då ligger bevisbördan på dej. Jag har inte sagt att du medvetet ljugit utan bara ställt frågan om du har förstått allt helt rätt. Det är inget fel på logiken i ditt resonemang. Frågan är bara vad som är sant. När nu bankerna kan skapa pengar på detta sätt är det ganska logiskt att bankerna inte riskerar sitt eget kapital genom att låna ut dessa pengar och faktiskt inte heller andras inlånade pengar men hur de verkligen gör och vad de använder sitt eget kapital och inlånade pengar till vet jag inte. Det är väl som du säger en säkerhet mot bankrusningar. I vilket fall som helst så spelar det ingen roll vilket. Den allra största delen av det bankerna lånar ut är i alla fall pengar som skapats genom lån. Jag har redan bett om ursäkt om du uppfattade det som ett påhopp och skrivit att du kanske har rätt. Jag är kanske inte alltid så smidig och uttrycker mej rätt hela tiden och kan uppfattas som oförskämd men du är väl i så fall inte så mycket bättre själv. Kan du släppa det här nu?

  46. Lincoln sa:

    @Örsell
    Jag har bevisat att bankerna inget lånat ut genom att påvisa att bankerna “lånar” tillbaka det de påstår sig “låna ut” i samma stund som det påkluddas på kontot. Vad bankerna sedan har i eget kapital eller har i reserv för olika grupper (den sk riskvikten som mer rätt borde heta påhittrisken) är totalt irrelevant då bankerna ALLTID tar tillbaka det de påstår “låna ut” till konton oavsett vilken reserv de påstår sig ha. Jag har påvisat och härlett att bankerna INGET lånat ut – du måste påvisa felaktigheter i min härledning för att kunna motbevisa den – vilket du bevisligen inte kan.

    Så allt snack om att bankerna “lånar ut” något överhuvudtaget är fullständigt skitsnack. Det banken gör är att hitta på två skulder – en påhittad skuld som skuldslaven får i och med påskriften av “skuld”pappret – och en påhittad skuld som banken håller till kunden (det som skrivs på kundens konto då kundens konto ALLTID är bankens skuld till kunden och inget annat). Banken ser sedan till att deras skuld på pengar (kontoinnehavet) aldrig behöver betalas till kunderna genom att de internt kan bolla kontona (=sina skulder) internt inom storbankskartellen som är knuten till RIX. Kunden är dock alltid tvungen att betala sin påhittade skuld på pengar om banken aldrig lånat ut.

    Återigen – påvisa de logiska felaktigheterna i härledningen som jag gav i min tidigare kommentar. Jag kan inte se hur du skulle kunna påvisa något fel i den men det är din uppgift att påvisa felaktigheter om det föreligger sådana, vilket du påstår att det gör då du fortsätter hävda att banken lånat ut något.

  47. Bullion sa:

    Lincon, ja punkt ett till fem stämmer men det tar ju inte slut efter punkt fem.

    Det är vad som händer efter punkt fem som får din logik att brista.

    Alltså, efter att en bank beviljat lånet bokförs ett skuldbelopp på ett utlåningskonto (bankens tillgång) samtidigt som den finansierar lånet med att bokföra en insättning på kundens insättningskonto (bankens skuld). Så långt är din beskrivning korrekt, sen så sker följande.

    6. Låntagaren tömmer sitt insättningskonto i syfte att betala för något. Säg att lånet täcker köp av elektronik.

    7. Bankens skuld minskar = Banken bokför uttag från kundens insättningskonto.

    Om uttagen går till annan bank så händer detta.

    8. Bankens tillgångar minskar = Banken skickar ut en betalningsorder till RIX (Riksbankens betalningsystem) vilket innebär att mängden likviditet (kronor) minskar på bankens eget insättningskonto i RIX.

    Nu har alltså bankens SKULDER minskats med kundens uttag samtidigt som bankens TILLGÅNGAR minskats med bankens RIX-överföring av kronor till annan en annan banks kundkonto.

    Summasummarum ger detta att låntagaren har en skuld till banken samtidigt som bankens skuld till insättaren blev nollställd. Eftersom pengar lämnade banken så krympte reserven av likvida medel insatta på RIX-kontot.

    Om vi antar att det var en mycket stor utlåning till ett storföretag som betalade ett japanskt exportföretag så måste en påfyllning av nya reserver ske genom ny finansiering=inlåning=skuld.

    Nu sitter banken på en risk att storföretaget går i konkurs och inte kan betala tillbaka sin bankskuld, se exempel på Experts konkurs. Vad händer då?

    9. För det första täcker Experts säkerheter en del av bankens förlust då varulagret säljs ut. (Banken lånade ut mot säkerhet i varulagret). Sen bokför banken återstående förlust genom att skriver ner värdet på kundfordringen till noll=(tillgångarna minskar).

    10. Nu har värdet på bankens tillgångar krympt och krymper tillgångarna balanseras det av att värdet på bankens skulder krymper. Eftersom skulder till bankens långivare och insättare inte påverkas av om banken gör vinster eller förluster så är det skulden till bankens ägare som ökar eller minskar, det är alltså eget kapital som balanserar upp förlusten ungefär som en krockkudde som trycks ihop och tar emot smällen.

    Summasummarum ger det att förluster drabbar bankens ägare då det egna kapitalet krymper.

    Om förlustavskrivningarna blir så stora att myndigheternas kapitaltäckningskrav hotas att underskridas måste bankens ägare stoppa in nya pengar (nytt kapital).

    Skulle förlusterna bli så stora att hela kapitalet äts upp är banken bankrutt och ägarna har förlorat allt eftersom värdet av bankens tillgångar inte längre täcker bankens skuld till insättare och externa långivare.

  48. Lincoln sa:

    Ah, Kanon! Du erkänner att banken inga pengar lånar ut! Perfekt! Lite ärlighet i alla fall! Men sen börjar bladdret igen tyvärr.

    Låt oss gå igenom ditt påstående att banken efter det att den lånat ut ingenting måste “låna in” pengarna för att överföra sina skulder mellan konton. Vi börjar med det du medvetet “glömde”. För det finns ju två alternativ. Att du “råkade” missa det första som helt uppenbart visar att bankerna inte behöver ha “låna in” några pengar vid interna banksuldöverföringar (kontoöverföringar) är ju ingen tillfällighet – i det andra fallet måste pengar användas men väldigt små belopp som jag kommer visa (och ja, bankerna kompenserar varandra för att överta varandras skulder med ickepengar också – t.ex bostadsobligationer).

    Som sagt vi börjar med den som du helt klart medvetet “missade”:

    1) banken överför sin skuld (en kunds kontoinnehav) INOM banken till en annan kunds konto inom banken varvid den andra kunden bara får ett ökat innehav av bankens skulder på sitt konto (återigen – för det är det enda kundens konto är – bankens skuld till kunden på pengar). Banken behöver inte “låna in” något. Banken behöver inte använda pengar överhuvudtaget för att bolla sina skulder (=kundernas kontoinnehav) internt.

    det andra fallet

    2) Är när en annan bank ska överta skulden. Den mottagande banken vill då ha kompensation i form av digitala kontanter från RIX för att överta skulden (kontoöverföringen). Den banken som överlåter sin skuld måste då ge ifrån sig motsvarande belopp av digitala kontanter som den håller på sitt RIX-konto för att mottagande banks ska överta skulden. Den mottagande kontoinnehavaren får bara ett ökat innehav av sin banks SKULD på pengar på sitt konto (ÅTERIGEN: detta då bankkonton ALLTID är bankens skuld på pengar till kontoinnehavaren). Genom att bankerna bollar relativt små belopp av digitala kontanter mellan sig i RIX kan storbankskartellen slippa betala sina skulder till kunderna och hålla sina skulder (=kunderna kontoinnehav) internt. Om ett kontantlöst samhälle införs behöver banken aldrig betala sina skulder till kontoinnehavarna – det vill säga det blir en total skuldavskrivning för bankerna.

    Tydligen bollas det runt 500 miljarder kr i bankskulder (=kundernas kontoinnehav) i RIX, fram och tillbaka mellan bankerna dagligen . Och för att kunna bolla dessa 500 miljarder av storbankskartellens skulder internt inom kartellen så behöver storbankskartellen bara ha några miljarder i digitala kontanter på sina RIX-konton. Detta då flödena går åt båda hållen och tar ut varandra så att i slutet av dagen när clearing ska fastställas är det relativt små belopp av digitala kontanter som behövs för att storbankskartellen ska slippa betala sina skulder till kunderna. T.ex: säg att det finns bankskuldsöverföringar (kontoöverföringar) från SEB till SwedBank MEN det finns även bankskuldsöverföringar (kontoöverföringar) åt andra hållet, från Swedbank till SEB – dessa flöden åt båda hållen mellan bankerna tenderar under dagen att ta ut varandra så att väldigt små belopp digitala kontanter i slutet av dagen måste plockas från den ena banken till den andra banken för att kompensera för att någon bank har fått överta mer bankskulder (kontoöverföringar) än den andra banken.

    Så bankerna kan genom att kompensera varandra för att överta varandras bankskulder(kundernas kontoinnehav) bara behöva ha en liten summa pengar som de internt inom bankkartellen bollar runt mellan varandra i RIX. Varje bankskuldsöverföring (kontoöverföring) innebär mao INTE att banken måste “låna in” detta belopp.

    Så summa summarum:

    Banken skapar inga pengar! Banken lånar ut sina egna skulder på pengar! Återigen; när banken påstår att den ”lånar ut” pengar skapar den bara två skulder på pengar – banken sitter på den ena påhittade skulden – dvs det som står kluddat på kundens konto – kunden sitter på den andra påhittade skulden (skuldpappret som kunden skrev på när han/hon felaktigt trodde sig låna pengar).

    Så det finns två lika stora skulder för varje påhittat ”lån” som banken skapar genom kontokludd. Bankerna är mao lika skuldsatta tillsamman till kontoinnehavarna som alla skuldslavarna är till bankerna.

    Hela tricket bygger mao på att vi ska inbillas tro att bankskulder (kundernas kontoinnehav) ÄR pengar. Vid en bankrusning, dvs att kontoinnehavarna vill att banken ska betala sin skuld, avslöjas ju det bedrägeriet tämligen klart.

    Vad säger du om att alla skulle få ha konton direkt på RIX och att storbankskartellen skulle fråntas sitt monopol på digitala kontanter? Tror du inte det skulle bli en digital bankrusning då? Jovisst skulle det bli det så, du är troligen helt emot att alla får konton på RIX för det skulle ju innebära att bankerna skulle tvingas betala sina skulder (något du starkt ogillar av någon anledning)

  49. Bullion sa:

    Lincoln, ja naturligtvis skickas inga pengar ut ur banken vid interna kontoöverföringar mellan bankens egna kunder. Att jag utelämnade det var inte alls någon “miss”. Jag skrev avsiktligt dit ett villkor: “Om uttagen går till annan bank”…för att betona just den saken.

    Att du sen påpekar att bankerna skickar massvis av betalningar kors och tvärs, och att dessa överföringar summeras och nettas ut bank mot bank innan de slutgiltiga nettoskulderna avvecklas med en RIX-överföring av bankens likvida medel motsäger inte principen jag beskrev under punkt åtta.

    Sen så konstaterar jag återigen att din logik brister eftersom du inte tar hänsyn till vad som kan hända efter punkt 5. D.v.s vad händer om en låntagare ställer in sina betalningar och går i konkurs som jag beskrev under punkt 9 och 10. Denna högst påtagliga risk som banker ständigt värderar underlåter du att kommentera.

    Vad du istället har hakat upp dig på och upprepar gång på gång i dina texter är att banken hittar på två skulder, en skuld åt kunden och en skuld som banken har när den sätter in lånesumman på kundens insättningskonto. Visst så kan man ju betrakta det men detta är en bristfällig beskrivning eftersom en skuld samtidigt är någon annans tillgång, om du förstår vad jag menar?

    Ta som exempel om jag lånar ut 10.000 kr så får låntagaren en skuld men samtidigt också en tillgång i form av ett betalningsmedel. Själv äger jag en skuldtillgång i form av en fordring på 10.000 kr. Denna tillgång kan jag överlåta som betalning till någon annan eller invänta den dagen då pengarna återbetalas.

    Alltså, så länge låntagaren är kreditvärdig och kan betala av på sin skuld så har tillgången ett värde som banken bokför och kan använda för att betala med, sälja eller kanske belåna (värdepapperiserade skulder med högt kreditbetyg är belåningsbara ex. obligationer).

    Nu kanske du påstår; Visst men banksystemet i stort skapar inga pengar.

    Ja men banken skapar ett betalningsmedel när insättningen görs på kundens inlåningskonto i samma veva som låntagaren skrivit under skuldbrevet. Denna insättning kan vara uppbackad av panter och lånesäkerheter men kontopengarna kommer från tomma intet och kan användas som ett betalningsmedel. Undantaget kontanter i cirkulation cirkulerar sen skapade kontopengar runt som ett spar- och betalningsmedel. Om kunden betalar bort sitt lån raderas bankens tillgång bort samtidigt som lika mycket av kundens kontopengar släcks ut, i samband med detta så har eventuellt utlånad likviditet återfallit till banken.

    Skulle låntagaren däremot gå i konkurs tvingas banken skriva av sin fordran utan att bankens skuld till insättarna raderades. Då uppstår obalans mellan skulder och tillgångar och denna obalans absorberas av att bankens eget kapital krymper i motsvarande lika stor mängd som förlusten som banken skrev av. Efter det råder åter balans mellan skulder och tillgångar.

    Detta är härledningen och beviset på att bankers utlåning är på riktigt och att det är en farlig och riskfylld verksamhet. I första hand för bankens aktieägare som riskerar att förlora sitt kapital (se exempel på hur mycket pengar HQ-bankens aktieägare förlorade när banken gick omkull) och i andra hand för samhället i stort om en större systemkris inträffar.

  50. Lincoln sa:

    Du skriver att bankens konto töms – men vad töms det på? Kontot är bankens skuld på pengar (och INTE pengar) och det är således bankens skuld som flyttas (töms)- inte pengar! När bankens skuld flyttas internt behöver banken inte kompensera sig själv för att ta över sin egen skuld. Om en annan bank ska ta över bankens skuld (dvs kontot töms) vill den motsvarande banken ha kompensation för att överta denna skuld. Så inga pengar har flyttats från kontot någon annanstans – det enda som har flyttats är bankens skuld på pengar (för återigen det är vad kontona är – bankens SKULD på pengar och INTE pengar). Att bankens tillgångar minskar när den vill få en annan bank att överta skulden innebär ju inte att banken lånat in eller ut något till kunden. Banken kan varken lånat in eller lånat ut några pengar till kunden då den flyttar sin egen skuld (kundens kontoinnehav) och får en annan bank i storbankskartellen att överta skulden (mottagande kontoinnehavare får inte heller pengar på sitt konto bara mer av sin banks skulder på pengar på sitt konto). Det är trams hur du än vrider på det att banker lånar in eller ut pengar till konton.

    Du sket i att beskriva flödena mellan bankerna som i RIX tar ut varandra då bankerna kompenserar varandra för att ta över varandras skulder (du tog inte upp det överhuvudtaget) så att efter en dag har bankerna bara överflyttat en liten mängd pengar för att kompensera varandras övertagande av varandras skulder.

    Jo givetvis finns det en risk för att skuldslaven inte vill/kan betala sin påhittade skuld till banken – vilket de inte heller borde göra då bankkartellen gör i princip allt för att slippa betala sina skulder till kontoinnehavarna. Om det kontantlösa samhället införs kan bankerna totalt skita i att betala sina skulder till kunderna. Givetvis ska kunderna skita i att betala sina skulder till banken på samma sätt som banken gör. Men du kör dubbelmoral här med.

    Visst finns det risk i att pyramidspelet faller men vad har det med in och utlåning att göra?

    Staten backar dessutom upp bankerna så att de ska slippa riskera att behöva betala sina skulder. “Insättnings”garantin ( det finns ingen insättning av pengar på kundens konto – inte ens där kan bankerna avhålla sig från att ljuga) där staten garanterar kontoinnehavaren runt 1 miljon kr om banken inte kan betala sin skuld till kontoinnehavaren. Enligt mig ska givetvis skuldslaven ha samma garanti – en skuldslavsgaranti – där staten garanterar att gå in och betala 1 miljon kronor om skuldslaven inte kan betala sin påhittade skuld till baken. Men även här antar jag att du kör dubbelmoral och bara tycker att bankerna ska skyddas från att behöva betala sina skulder, eller?Tycker du att det är ok att det införs en statlig skuldslavasgaranti på runt 1 miljon kronor?

    Du duckade för om du vill att RIX/Riksbanken ska öppnas så att alla kan få ha digitala kontanter på konton där. Antar att det är för att du vet att det i sådana fall skulle bli ett digitalt bankrun mot storbankskartellen då ingen vill ha konton på banker som knappt några pengar har men däremot en djävla massa skulder på pengar (kundernas kontoinnehav)
    Jag kommer fortsätta tjata om detta då det är kul att sig dig ducka. Så: tycker du att RIX/Riksbanken ska avregleras och storbankskartellen ska fråntas sitt monopol på de digitala kontanterna?

  51. Jan Örsell sa:

    Lincoln och andra! Jag börjar förstå nu och ser hur det fungerar eller inte fungerar. Tanken är att penningmängden spelar ingen roll så länge motsvarande skuld skapas. Då går det på ett ut och det är rätt tänkt. Men mer skulder och mer pengar skapar ju en inflation med högre priser och fallande penningvärde om ingen tillväxt skett och motsvarande deflation när skulderna betalas av och penningmängden minskar om ingen tillväxt skett. Den verkliga idiotin är att man försöker att styra inflationen. Inflationen blir vad den blir oavsett vad man gör. Detta innebär (vilket jag alltid hävdat) att det egentligen bara handlar om en fördelningsfråga och en fråga om produktivitet (hur mycket vi skapar i mervärde). Vem som tjänar pengar och vem som förlorar pengar och hur detta ska regleras. Det har inget med kontanter eller inte att göra? Inte ett skit! Annat än att det fattas kontanter om folk börjar vilja få ut sina pengar i just kontanter. Digitala pengar är lika mycket pengar som kontanter. De är ju bara i en annan form. De pengar en låntagare får för ett köp av exempelvis ett hus har ju lika mycket värde som motsvarande summa i sedlar och skulden är precis lika verklig. Man kan ju inte mena att folk ska kunna låna och köpa saker hur som helst och sen inte betala tillbaka sina skulder. Jag undrar vem det är som inte tänkt till ordentligt.

  52. Jan Örsell sa:

    Orsaken till krisen är helt enkelt att att “vi” lever över våra tillgångar. Vi konsumerar mer än vi producerar. Produktiviteten minskar men ingen vill ändra sina levnadsmönster. Tillsammans med stora klasskillnader blir vissa helt utblottade medan andra klarar sig ganska bra. Med ändliga naturresurser (olja mm) så kommer detta bara att accelerera. Vi måste vårda och hushålla med våra naturresurser och fördela det välstånd vi har på bästa sätt. Utan en jämn fördelning kan vissa länder, regioner eller grupper leva gott medan andra får betala priset. Detta är den bistra sanningen och det kommer bara bli värre tills vi kommit i balans med naturen och naturlagarna.

  53. Bullion sa:

    Bra Jan! Nu har du börjat förstå hur systemet är uppbyggt.

    En sak bara, ja vi lever över våra tillgångar men vi gör det på kredit, alltså på lånade pengar. Det är ju knappast så att vi kan konsumera mer än vad som produceras. Tvärtom råder omsatta förhållanden. Vi producerar mer än vi konsumerar och detta produktionsöverskott finansieras av lån och statsstöd. T.ex i bilindustrin där det råder enorm överkapacitet. Men fabriksnedläggningar i t.ex Frankrike ter sig smått omöjligt och det innebär att företagen fortsätter att blöda pengar och riskerar att gå under om de inte får subventioner av staten. Något som är illojalt ur konkurranssynpunkt. Ett annat exempel är fiskeindustrin där det ges ut subventioner till fiskarna som tvingas kasta tillbaka delar av sin fiskefångst i havet i syfte att hålla priset uppe. Så här kan man göra ett tag men i det långa loppet måste plus och minus gå ihop.

  54. Bullion sa:

    Lincoln. Du påpekar att “kontot är bankens skuld på pengar (och INTE pengar)” och frågar vad bankens konto töms på i så fall.

    Ja du har rätt, ett bankkonto visar bara hur stor bankens skuld till insättaren är. Det finns alltså inga pengar där.

    Så var är pengarna undrar vän av ordning?

    Svaret är att pengar som sätts in på ett bankkonto flyttas över till bankens tillgångar. Banken disponerar alltså alla pengar som flyter in från sina insättare och långivare som vore det bankens egna pengar. Det finns förstås också egna pengar i en bank och den andelen kallas för eget kapital. Men bara en bråkdel av bankens tillgångar finansieras av eget kapital, huvuddelen finansieras av inlåning och upplåning.

    En kontoinnehavare äger alltså en fordran på bankens tillgångar. Denna fordran är i nominella kronor och ören och fungerar som ett accepterat betalningsmedel. När ett kundkonto töms så minskar bankens skuld och motsatt så minskar kunden fordran på bankens tillgång av likvida kronor under förutsättning att bankens skuld flytar till ett annat kundkonto inom banken.

    Att betalningsöverföringar går via RIX är en teknisk detalj i sammanhanget. Om banken skulle bli stormad av kunder som kräver ut sina insättningar får banken ett likviditetsbekymmer. I så fall begränsas uttagsrätten till att varje kontoinnehavare bara tillåts ta ut en mindre summa pengar tills banken skaffat fram ny likviditet. Personligen gillar jag inte alls ett kontantlöst system och anser att kunderna måste kunna ta ut sina pengar om man så vill.

    Om den här frågeställningen är uppklarad nu kan jag besvara andra frågor som du ställer.

  55. Jan Örsell sa:

    Bullion! Helt riktigt. Det beror på vad man menar med “vi”. Vad jag menade var att vi i västvärlden konsumerar mer än vi producerar och det är ju vi som har skuldproblemen. Vissa länder har på detta sätt levt över sina tillgångar och lånat för att konsumera mer än de producerat. Andra länder som Sverige har rättat mun efter matsäcken och även hittills kunnat upprätthålla en relativt hög sysselsättning och produktion. Mycket av det vi konsumerar i västvärlden tillverkas annars idag i utvecklingsländer som Kina. Sen producerar vi för mycket av produkter som inte säljs för att de är för dyra. Ofta är som du säger produktionen finansierad av lån och subventionerad av statliga bidrag för att den inte är lönsam och konkurrens kraftig. Sen så läste jag att du inte gillade ett kontantlöst system och det får du naturligtvis tycka men oavsett om man har kontanter eller bara digitala pengar så fungerar det ju likadant fast man kan inte hålla dessa digitala pengarna i handen (annat än genom att man kan hålla i ett bank eller kreditkort) och många är nog inte mogna för att ta in det än. Det har sina fördelar men ställer till en del problem också.

  56. Jan Örsell sa:

    Jag skrev tidigare att man inte kan styra inflationen och det är kanske inte så lätt men de försök man gör är ju ändå rätt. Att man vid lågkonjunktur försöker stimulera ekonomin och uppmuntra investeringar och konsumtion genom att göra det billigare att låna vilket ger högre inflation. Motsvarande vid högkonjunktur försöker göra det dyrare att låna för att motverka överskuldsättning vilket ger lägre inflation. Saken är den att man inte kan göra skillnad på lån till konsumtion och lån till investeringar med detta verktyg. Man kan inte heller göra skillnad på konsumtion av inhemska varor eller importerade varor. De förhållandevis låga räntor vi har i Sverige nu stimulerar investeringar men också konsumtion av importerade varor. Med höga löner och andra kostnader har vi svårt producera varor som kan konkurrera med låglöneländernas produktion både för inhemsk konsumtion och export till andra länder vilket gör det svårt att få landets budget att gå ihop. Andra länder har det ändå betydligt värre än vi. Så frågan är vad man ska göra i detta läget. Vi skulle behöva låga räntor för investeringar och konsumtion av inhemska varor och höga räntor för konsumtion av importerade varor om vi bara skulle se till vårt eget bästa här i Sverige. Men den nuvarande situationen ger också utvecklingsländerna en chans att komma ifatt oss i utveckling och lönenivåer så det jämnar nog ut sig i längden.

  57. Lincoln sa:

    Jag gillar verkligen ditt ordbajseri, Bullion, antar att man måste svamla så där för att dölja bedrägeriet 🙂

    “En kontoinnehavare äger alltså en fordran på bankens tillgångar. Denna fordran är i nominella kronor och ören och fungerar som ett accepterat betalningsmedel.”

    Varför inte skriva det rakt av – banken har en skuld till kunden och bankskulder är allmänt betalmedel enligt dig. Men att betala med ett skuld är ingen betalning varken för dig mig eller någon annan – och inte för banken heller. Betala innebär nämligen att man betalar en skuld – inte att man betalar MED en skuld – stor skillnad för de flesta men inte i din värld.

    Det bankkartellen gör är att bolla sina skulder mellan kundernas konton så att bankkartellen som helhet ska slipp betala sina skulder till kontoinnehavarna – återigen att skjuta upp en betalning av en skuld är i de flestas ögon inte en betalning utan ett sätt att försöka slippa betala (för vanliga dödliga kommer kronofogden om man gör så – bankerna har dock lurat i folk att bankernas skulder är “betalmedel” – smart, parasitiskt men en skuld är inte mer betalmedel för det.

    Återigen det enda banken kan påstå sig “låna ut” är sin egen skuld (för det är allt kontohavaren har på sitt konto). Återigen är det ingen annan som kan låna ut sina skulder och lura i någon att de “lånar något”

    Vilket leder till frågan jag ställt till dig 3 gånger nu. Tycker du att RIX ska RIX/Riksbanken ska öppnas så att alla kan få ha digitala kontanter på konton där. Jag antar att det är för att du vet att det i sådana fall skulle bli ett digitalt bankrun mot storbankskartellen då ingen vill ha konton på banker som knappt några pengar har men däremot en djävla massa skulder på pengar (kundernas kontoinnehav). Det storbanken minst av allt vill är ju att BETALA sina skulder.

    Jag kommer fortsätta tjata om detta då det är kul att sig dig ducka. Så: tycker du att RIX/Riksbanken ska avregleras och storbankskartellen ska fråntas sitt monopol på de digitala kontanterna?

    Skulle också vilja ha svar på frågan om att ha en omvänd “insättnings”garanti. Kör hela blogginlägget som jag skrev idag. Återigen förväntar jag mig ett stort “låtsas inte om” attityd från din sida.

    Det enda som skapas vid kontokluddandet (som banken lögnaktigt kallar lån till den presumtive skuldslaven) är två skulder – inget annat. Dessa skulder är :

    1) Bankens skuld till kontoinnehavaren (detta då banken är skyldig det påhittade belopp som banken kluddat dit på kontot till kontoinnehavaren – kunden kan kräva att banken betalar sin skuld genom t.ex bankomatuttag)

    Den andra skulden som skapas är

    2) Skuldpappret som skuldslaven skriver på.

    Det är allt som skapas vid kontopåhittande från bankernas sida – inget annat – inga pengar lånas ut!

    Så för varje påstått “lån” som bankerna hittar på sätter sig således bankerna sig i samma påhittade skuld på pengar till kontoinnehavaren som skuldslaven som skriver på “skuld”pappret. Sammantaget är således bankerna satta i lika djup skuld till kontoinnehavarna som skuldslavarna är satta i påhittad skuld till bankerna.

    För att skydda bankerna från att betala sina skulder till kontoinnehavarna finns den sk insättningsgarantin (vilket är en lögn det med då inga pengar satts in på kontot – det enda som finns på ditt bankkonto är, som sagt, bankens skulder på pengar till dig – inget annat). Så vid en t.ex bankrusning garanterar staten att kontoinnehavaren får runt 1 miljon kronor – om banken är skyldig kontoinnehavaren mer än 1 miljon så får kontoinnehavaren inget av det överskjutande beloppet (jag vet, garantin är i euro men vi bortser från det).

    Men varför ska staten bara ge bankerna skydd för att slippa betala sina påhittade skulder? Borde det inte finnas en motsvarande skuldslavsgaranti där staten garanterar banken att staten skjuter till 1 miljon kronor om skuldslaven inte kan betala sin påhittade skuld? Om skuldslaven har en påhittad skuld som överstiger 1 miljon kronor så kan banken känna sig blåst på den delen precis som garantin som staten ger i ”insättnings”garantin.

    Så är du för att staten fixar en sådan garanti där staten täcker upp med 1 miljon kr om kunden inte kan betala sin påhittade skuld till banken. Överstiger den påhittade skulden 1 miljon för får banken inget för det – precis samma villkor som den sk bankgarantin – fast omvänt då.

  58. intressantanyheter sa:

    Ang. RIX så kan det vara intressant att se vad ”Novemberrevolutionens” starke man anser (Bullion har redan sett detta i vår diskussion under ”Så Skapas Pengar”, men för er andra kanske det är nytt)

    Finansmarknadsutredningen som Bengt Dennis gjorde klart år 2000, säger följande om att alla borde kunna ha tillgång till RIX:

    “Frågan om vilka som skall delta i ett system av den typ som RIX representerar handlar ytterst om vilken roll den offentliga sektorn bör ha gentemot marknadsaktörerna, en avvägning som också kan uttryckas i termer av ”stabilitet” kontra ”effektivitet”. Rent principiellt kan man tänka sig en lösning där alla hushåll och företag har konto i central- banken och centralbanken därmed sköter all betalningsförmedling i samhället. Detta skulle förvisso bli ”stabilt”, samtidigt som det knappast är troligt att ett sådant statligt de facto monopol på betalningsförmedling skulle vara särskilt effektivt. Man kan, å andra sidan, också tänka sig en lösning där centralbanken inte har någon roll alls. Bankerna håller då konton hos varandra och avvecklar sina mellanhavanden bilateralt, eller upprättar en egen central institution för betalningsavveckling. En sådan modell skulle mycket väl kunna bli effektiv – men knappast stabil i ett läge där någon viktig aktör får problem.”

    Man säger att den inte skulle vara stabil om inte Riksbanken och RIX var inblandat och motiveringen mot att inte alla ska ha det är att den inte skulle vara effektiv.

    Jag har väldigt svårt att se att det skulle vara omöjligt att genomföra detta idag, 12 år senare och med nuvarande teknik.

    Vad de också säger är att bankerna inte litar på varandra, det skulle inte vara stabilt.

    Om jag kunde välja att ha pengarna ”skuldlöst” på RIX eller i en privat bank i nuvarande system så vet jag vad jag skulle välja. RIX. Risken är nog stor att många skulle göra detsamma, men det vet vi inte då detta inte är ett alternativ.

  59. lincoln sa:

    Har gjort ett blogginlägg av min kommentar där jag lägger till din som var riktigt informativ och bra.

    Man kan ju undra varför det skulle vara mer effektivt att inte betala, genom en mellanhand, än att betala. Jag menar vägen:
    Pers bank skickar över skulden samt samma summa digitala kontanter som kompensation genom sitt RIX konto till Lisas banks RIX konto och Lisas bank övertar samtidigt skulden så att bankens skuld till Lisa ökar med samma summa som Pers minskade till sin bank.

    är ju fan så mycket krångligare än att:

    Per har sina kontanter på sitt RIX-konto och skickar dem Lisas RIX-konto

    Det senare måste ju vara fan så mycket mindre krångligt och mer effektivt än att ha en mellanhand som dessutom tar betalt för att vara en onödig mellanhand.

    Men det är som du säger något vi kommer få se i hiomlen för hellre startar bankerna krig än släpper på själva grundbulten i utsugeriet. Det är dock roligt att storbankskartellen vill ha avregleringar på allt men RIX ska de ha kvar sitt kartellmonopol på.

    Tack igen IN, för informationen!
    Blev en dubbelpost så då jag skrev fel email du få gärna ta bort dubbletten.

  60. intressantanyheter sa:

    Utredningen har fler intressanta slutsatser, kommer säkert publicera fler. Det verkar också som att denna slutsats mest grundar sig på allmänt resonemang, men då jag inte läst hela så låter jag det vara osagt…men jag skulle inte bli helt förvånad om det vore så.

  61. Bullion sa:

    Lincoln, du skriver: “banken har en skuld till kunden och bankskulder är allmänt betalmedel enligt dig.”

    Nej, jag säger inte att bankskulder är ett betalmedel. Du får ta och lära dig att skilja på fordringar och skulder.

    Det spelar ingen roll var kunden deponerar sina pengar, i en bank med fraktionella reserver eller i en bank med 100% reserver så är det fortfarande kundens fordran och bankens skuld. Även om allmänheten gjorde sina insättningar på ett RIX-konto skulle det bli bankskuld och kundfordringar.

    Vad jag säger är alltså att kundens fordringar på ett bankkonto är ett erkänt tillvägagångssätt att betala med.

    Alltså, kunden gör en kontoinsättning i en bank som håller sig med fraktionella reserver. Banken deponerar en bråkdel av pengarna i bankens likviditetsreserv, resten kan den t.ex låna ut till staten via inköp av statsskuldspapper eller göra något annat med. Syftet är att ränteavkastningen ska vara högre än kostnaden för in- och upplåningen av pengar. Bankens vinst eller förlust tar bankens risktagare, d.v.s aktieägarna som satsat kapital, d.v.s bankens eget kapital.

    Att betala någon genom att överlåta deponi-pengar är f.ö. inte något nytt. Det är ett flera hundra år gammalt tillvägagångssätt och kanske var det t.o.m så som pengar uppstod då man deponerade varor. Pantbanker bygger på den idén; Deponera guld & andra värdesaker. Få ett kvitto (pengar) i utbyte. Använd kvittot som pengar att betala med. Om du eller någon annan återlämnar kvittot (pengarna) så kan de deponerade värdesakerna återkrävas.

    Korsriddarna skyddade pilgrimsfararna och Tempelriddarna skyddade deras pengar med ett giro-system, sen utvecklade Tempelriddarna ett finansväsende runt denna verksamhet. Att deponera pengar i bevakade bankvalv för att senare fordra tillbaka pengarna i ett annat lands bankvalv är alltså en gammal praxis.

    Likaså är bankernas praxis att låna ut inlånade pengar flera tusen år gammal. Att den har förkastats och emellanåt varit förbjuden är inte så konstigt med tanke på att banker utan full täckning knäcks av bank-runs. Men affärsmodellen återuppstår gång efter annan i öppen eller fördold form.

    Vad vi använder som pengar är också en flera tusen år gammal dispyt, fiat-pengar, varupengar, myntad metall eller papperspengar med guldmyntfot?

    Likså har härskarnas skattepålagor, utspädning av penningmängden via myntklippning, utspädning av metallhalten utlösts av krig, vilket ger inflation, deflation, konkurser, ekonomiskt armod och nya myntreformer.

    Skuldsättning via fraktionella reserver orsakar ekonomiskt uppsving, skenbart välstånd och fall, konkurser, statsbankrutt, fattigdom, revolt, svält och lidande.

    Vad vi har att göra med idag är alltså inget nytt under solen.

    Anser jag att systemet är ett bedrägeri?

    -Nej, men jag anser att vi lever under ett bedrägligt ekonomiskt system.

    Till sist frågar du vad jag skulle tycka ifall bankkunderna fick möjligheten att flytta över sina bankkontoinnehav till RIX-konton. Du tror att jag skulle ogilla den tanken.

    Varför då undrar jag?

    Det är ju ingen dålig idé när jag tänker efter. Då skulle ju allmänhetens (företagens, kommunernas och hushållens) bankpengar vara uppbackade till 100% av Riksbankens sedelpress och på köpet blir bankerna av med sina skulder till allmänheten. Men villkoret för att genomföra detta är att bankerna måste vända sig till andra finansieringskanaler innan de kan börja slussa ut kundernas pengar till RIX. Jag menar vad skulle hända om man bara flyttade över alla kundernas kontoinnehav till RIX-konton utan att några likvida medel också fördes över?

    Det skulle ju i så fall innebära att bankernas tillgångar vore kvar och att skuldsättningen krympte. Det skulle i sin tur innebära att bankernas ägare plötsligt fick en ökning av sitt kapital värt lika mycket som allmänhetens totala kontosaldo.

  62. Lincoln sa:

    @Bullion

    Visst, om jag stoppar in 100 kronor i ett bankkassavalv så är banken skyldig mig de 100 kronorna kan man ju hävda. Samtidigt är ju mina pengar förvarade i kassavalvet om inte banken begår brottet att bryta sig in och ta mina 100 kronor (vilket i och för sig inte skulle förvåna då brott är det enda banker verkar syssla med). Men kan ju egentligen säga att banken inte är skyldig mig pengarna – de är skyldig mig TILLTRÄDE till pengarna och banken bara förvarar den. För man kan ju även hävda att ett lån förutsätter ett nyttjande av det som lånas ut – det är ju tämligen meningslöst att låna något man inte nyttjar – då är det mer fråga om förvaring.

    Som sagt, bankfacket är ett ställe där pengar KAN förvaras på. Huruvida det är en skuld eller förvaring är något man kan ha filosofiska funderingar om – jag skulle, som sagt, mer kalla det förvaring.

    Bara bankkonton 100% uppbackade kundkonton KAN förvara pengar på ett konto. Dagens system kan INTE ÖVERHUVUDTAGET innehålla penga. Jag har redan visat detta några gånger (och du har erkänt att det är så) men vi tar det igen.

    1) Kundens konto är bankens skuld till kontoinnehavaren och vad banken lånar av kunden
    2) Banken påstår att den lånar ut pengar till kundens konto
    3) Men då banken på en gång lånar tillbaka dessa pengar (i enlighet med punkt 1) ) så finns där inga pengar.

    Så det finns inga pengar alls på kunden konto då banken omedelbart “lånar” tillbaka dem. Återigen, observera att detta är sant OAVSETT viket reservkrav (bla, bla) som banken har.

    Det är ekvivalent med att jag påstår att jag lånar ut en hammare till dig som jag säger att jag stoppar i din verktygslåda men före du ens hinner se hammaren “lånar” jag tillbaka hammaren men hävdar fortfarande att hammaren finns kvar i din verktygslåda. Du skulle vara bra korkad om du gick på det bedrägeriet – men det är detta simpla bedrägeri bankerna sysslar med.

    Ovan bevisar också att Fractional reserve banking är en myt (vilket bl.a Steve Keen påpekat)av den enkla anledningen att kundens konto INTE kan innehålla ens en fraktion pengar då banken i samma stund “lånar” tillbaka alla pengar (igen: enda undantaget är när banken inte “lånar” från kundens kontoinnehav – dvs när det är ren förvaring – dvs när det är 100% reservekrav).

    Det är dessutom bevisat att bankerna hittar på kontokluddet, som de sätter sig själv och kunden i ömsesidigt skuld med, hittas på först och reserver letas upp efteråt. Bl.a “nobelpristagarna” Kydland och Prescot har empiriskt visat detta. Så gången är
    1) Banken “lånar ut” pengar den inte har till kundens konto
    och
    2) banken “lånar” tillbaka påhittet i samma stund.
    3) Banken letar efter reserver

    Summa summarum: Banken väntar inte på några “insättningar” och Fractional reserve banking är en myt.

    Återigen: inga pengar alls har blivit utlånade men banken har i alla fall hittat på två fiktiva skulder

    1) Kluddet på kundkontot som är bankens skuld till kunden
    och
    2) Kundens likaså fiktiva skuld till banken på pengar som aldrig lånats ut.

    Kluddet på kundkontot(dvs bankens skuld) anser du vara betalmedel fastän det är en skuld som banken bär. Och vad mera på kundens konto förvaras inga pengar då där inga pengar kan förvaras.

    Du frågar vad som skulle hända ifall bankerna blev tvungna att betala sina skulder till kontoinnehavarna om folk fick konton på RIX. Jag skrev det i min fråga till dig – det skulle bli en digital bankrun då folk troligen vill ha pengar på ett förvaringskonto den skulle plocka ut pengarna snabbt som attan och banken som skulle tömmas fortare än attan då banken nästintill inga pengar har – bara en djävla massa skulder till kontoinnehavare. Antagligen skulle storbankskartellen gå åt helvete och staten behöva ta över skiten och säkra betalsystemet i en övergångstid. Ska bankerna sedan få existera ska de låna ut existerande pengar i enlighet med t.ex Chicagoplanen och banken skulle inte längre få begå bedrägeri. Jag skulle inte tycka synd om bankerna. Jag tycker synd om folk som drivs från hus och hem för att de måste betala den andra delen av bankernas påhittade skulder (såsom i Spanien där runt 500 000 hushåll har vräkts). Var du har dina sympatier är väl ganska klart.

    Jag tycker du ska läsa t.ex ekonomiprofessor Michael Hudson och ekonomiprofessor Richard Werner om du vill lära dig vad bankparasitismen ställt till med under alla århundraden. Stephen Zarlenga är en annan som du skulle kunna lära mycket av.

  63. Jan Örsell sa:

    Helt klart måste vi ha en skuldfri valuta där utlåning alltid balanseras med inlåning och pengar inte skapas genom lån. Penningsystemet måste av olika skäl skötas av staten. Alltså skapandet av nya pengar och garantier för pengarnas värde. Men också staten måste balansera utgivningen av nya pengar. Även om ingen exakt summa går att säga så bör det ligga på runt 1,8% per år (om jag minns rätt) då det historiskt sett över längre tid är den takt som tillväxten i samhället har brukat ha. Ligger vi rätt här behövs ingen guldreserv. Avvikelse i tillväxten kan ge inflation eller deflation men är avvikelserna inte så stora så blir effekterna inte så stora att de bör orsaka några problem. Sverige har ett inflationsmål på 2% men den verkliga inflationen har varit något under så vi ligger helt rätt i det avseendet även om vi inte har någon skuldfri valuta idag. Om detta beror på att räntepolitiken har lyckats med inflationsmålet eller det beror på andra orsaker det vet inte jag. Oavsett vilket har vi haft en alltför stor prisutveckling på fastigheter och en alltför stor privat skuldsättning de senaste årtiondena. Gör vi dessa saker bör vi ha ett fungerande penningsystem oavsett om vi har kontanter eller ej.

    Sedan kan vi behöva göra andra åtgärder för att komma tillrätta med andra problem i samhället som ojämlikhet och ett ineffektivt utnyttjande av våra resurser såsom arbete/energi och andra naturresurser. Det är här min socialistiska modell kommer in i bilden. Den balanserar ett premierande av privat initiativtagande med en långsiktig samhällsutveckling. Den motverkar kortsiktiga privata vinster och spekulation. Den är demokratisk, klasslös och klarar av en nolltillväxt. Den motverkar konsumtions och statussamhällets slit och släng mentalitet och premierar hantverk och reparation istället för överdriven storskalig nyproduktion och onödiga transporter. Den gynnar miljön och samtidigt allas möjlighet till ett drägligt liv, personliga val och personlig utveckling men också samhällelig utveckling. Den motverkar brottslighet och att folk utnyttjar varandra utan att någon stor och dyr polisstat behövs. Kortfattat så är den motsatsen till dagens kapitalistiska system där den egna vinsten alltid sätts först och samhället och andra får ta smulorna som blir över om det blir något kvar. Detta uppmuntrar till brottslighet och utnyttjande av andra för egen vinning. Det behövs ett nytt samhällssystem som har större möjligheter att ge oss alla ett bra liv och en hållbar utveckling.

  64. Jan Örsell sa:

    Ibland tänker man fel och ser samband som inte finns. Det jag skev i förra inlägget om inflationen och inflationsmålet i förhållande till storleken på tillväxten och hur stor utgivning av nya pengar det borde vara så har det naturligtvis inget med vartannat att göra. Jag vilseleddes av att det var samma siffra på ca 1,8%. Det är naturligtvis så att om man prickar rätt och ger ut rätt mängd nya pengar i förhållande till tillväxten (som brukar ligga på Ca 1,8%) så blir det varken inflation eller deflation utan jämvikt (eller 0% inflation om man så vill). Felet är framförallt från nionde radens “Sverige” och två meningar framåt.

  65. Bullion sa:

    Jan, det räcker nog inte med att en majoritet stjödjer en socialistisk modell. Förutsättningen är nog en 100%-ig uppslutning med ett varaktigt övergripande förtroende om modellen ska fungera på längre sikt. Krackelerar förtroendet så spricker sammanhållningen och man tar så mycket man kan i utbyte mot att göra så lite som möjligt. Kritiska röster mot staten måste förtryckas av statsmakten, utrensningar av statsfiender, statuerande av avskräckande exempel m.m. Dessutom krävs det att medborgarna ger upp sin själviskhet och blir oegennyttiga i den meningen att de finner sig i att andra inte kommer att göra lika stora uppoffringar som de själva gör. Att uppoffra sig, ta ansvar och inte få belöning för det i form av en större andel av resurserna kräver en hel del av en människas vilja att göra sitt bästa. Vissa kommer nog helt enkelt inte vara med på att dra sitt strå till stacken och i det läget krymper välståndet.

    I Ryssland som befinner sig i ett post-kommunistiskt samhälle har man inte gett upp en dålig vana att skylla på någon annan istället för att själv ta ansvar, förbättra missförhållanden eller få ordning på en dåligt fungerande organisation.

    -Varför då?

    Jo, under Sovjettiden var det farligt att vara i ansvarsställning, många med kapacitet att förändra och ta ansvar betraktades som farliga och avstod om lönen för mödan blev att man blev bestraffad och i värsta fall bortförd till ett ställe man inte ville vara på.

    Inställningen att skylla på och lägga över ansvaret på någon annan hellre än att säga att jag tar ansvar för detta lever kvar än idag.

    Det krävs alltså att alla är villiga att på oegennyttigt vis ta personligt ansvar från botten ända upp till toppen i en optimalt fungerande stat. I så fall skulle vilket system som helst fungera.

  66. Jan Örsell sa:

    Bullion och andra! Varför då? Varför skulle man behöva en uppslutning eller stöd från alla för ett socialistiskt system men inte för ett kapitalistiskt? Det pågår alltid en kamp om makten, våra värderingar och hur samhället ska se ut. Det handlar aldrig om en total uppslutning kring en filosofi. Det handlar om demokrati och att majoriteten bestämmer spelreglerna. Det är ju inte så att alla i ett socialistiskt system kan göra precis som de själva vill precis lika lite som i ett kapitalistiskt system. Du skriver att citat “Krackelerar förtroendet så spricker sammanhållningen och man tar så mycket man kan i utbyte mot att göra så lite som möjligt” slut citat. Det låter som det kapitalistiska systemet vi har nu. För övrigt är allt i inlägget bara fullt av en massa fördomar. Att ett socialistiskt samhälle automatiskt leder till förtryck och att alla ska ha exakt samma lön. Att allt är bra som det är och att det skulle bli så hemskt om man provade något annat. Precis som det inte förekommer något förtryck idag och att alla som tjänar en massa pengar har gjort sig förtjänta av varenda krona medan de som är fattiga bara är lata och dumma i huvudet och att det är deras eget fel att de är fattiga. Jag blir så trött och förbannad på sånt idiotiskt skitprat. Det går ju bra att bara kritisera och inte komma med några egna bra förslag. Du kanske tycker det är bättre att vi alla fortsätter med vårt kollektiva självmord än förändrar samhället men det tycker åtminstone inte jag.

  67. Jan Örsell sa:

    IN och andra! Du har övertygat mej om att man ska börja med att få till ett bra bank eller betalsystem. Frågan är bara om det går och i så fall hur det ska se ut. Vi är väl överens om ett system där staten genom en statligt ägd riksbank står för betalsystemet och att fortsatt utlåning utan tillväxt eller borttagande av skulder är omöjlig.

    Frågan är då. Ska någon kunna låna pengar då skulderna redan är så höga att vi behöver få mer skulderna? Ska de som är skuldsatta betala tillbaka allt eller ska man skriva av några skulder? Finns det motsvarande tillgångar och var finns de och var finns skulderna? Ska man ha någon guldreserv eller räcker statens tillgångar som säkerhet? Hur mycket nya pengar ska i så fall ges ut varje år? Ska detta införas på nationell nivå, EU nivå eller internationellt? Om det inte är på internationell nivå, hur blir det med förhållandet till utlandet? Vilka lagar behöver införas? Förbud mot privata banker och inskränkningar i rätten att starta och driva sådana företag? (skulle nog ses som socialism och kränkande av mänskliga rättigheter av vissa).

    Kan man tänka sig att staten tar över de lån de privata bankerna har gett till privatpersoner och företag och att de skuldsatta betalar av sina lån till staten istället för som nu till bankerna. Staten skuldsätts ju ännu mera då men får ju tillbaks pengarna med ränta på sikt och skulderna kan minska för privatpersoner, företag och även statens skulder kan betalas av med tiden.

    Det kapital bankerna sitter på ska det tillfalla staten (expropriering av privat egendom)? Hur blir det med aktierna i dessa banker och deras ägare (expropriering av privat egendom)? Kärnan är vilka som tjänat på det nuvarande systemet och vilka ska stå för notan? Nu kanske du börjar inse att de privata tillgångarna kan inte uteslutas ur ekvationen och att det kommer att ses som socialism och frihetskränkningar av vissa. Det handlar alltså om höger och vänsterpolitik och en kamp om makten som den stora massan måste ta och vinna för att det ska bli någon ändring.

  68. intressantanyheter sa:

    Jan

    Tack för de insiktsfulla kommentarerna och riktigt uppmuntrande att du håller med om penningsystemets viktighet i omställningen. Ska fila på ett “betänkande” på det du skriver, det inte skrivit i en handvändning direkt. Det tog mig hela sommaren att få ihop allt till att starta bloggen t.ex. Detta är svåra saker och jag kan verkligen inte allt.

    Först vill jag bara uppmärksamma det viktiga som togs upp under “Så skapas pengar” häromdagen mellan Bullion och Case. Nämligen att IMF kan utnyttja skuldfri valuta till något mycket odemokratiskt, nedan är min kommentar till det som skrevs, titta på det som skrevs där för att få en helhetsbild. (Bullion får gärna lägga in sin text här, men det får vara hans beslut, blir konstigt om jag ska börja klippa och klistra andras kommentarer;)

    “Har inte hunnit skriva så mycket i kommentarerna som jag velat. Men jag är också rädd för att det indirekt är målet med “The Chicago Plan”, därför skriver jag ofta att detta kan missbrukas av en överstatlighet och att det är extremt viktigt hur detta görs. Dvs, all makt åt staten som Detlev skriver anser jag vara fel risk att vara rädd för, den stora risken är om det går mot överstatlighet såsom IMF/Världsbanken.

    http://intressantanyheter.blog.se/all-makt-at-staten-pengagalenskap-pa-imf-detlev-s-schlichter-financial-sense/

    Från början fick jag dessa funderingar från Jim Rickards som skrev “Currency Wars”. Där menar han att kampen är mellan SDR och Guld(men med “viss flexibilitet”) är det som händer just nu. Därför ansåg jag det extra viktigt att förklara the Chicago Plan när den “lägligt” kom ut för ett tag sedan, för SDR vill jag inte ha. Det gynnar ingen mer än de allra översta i toppen.

    Sedan vet jag inte om du har försökt förklara hur silver/guldsystemet du gärna vill ha skulle fungera, om du har det så har jag nog inte förstått det.(Jag förstår inte hur det naturligt bara skulle bli bra, vad som händer vid stora fyndigheter, att det kan leda till för stark deflation trots att det inte borde det då i teorin penningmängden inte borde spela någon roll, om centralbankerna ska ha hand om guldet och hur mycket de egentligen har etc etc)

    Som jag ser det kan man länka ihop skuldfri valuta med någon form av “råvarufot” för att stävja vissa politikers vilja att trycka mer. Dessutom ser jag det som bra om räntan återinvesterades till det svenska folket om “Staten” gav ut lånen direkt till de som ville investera. Denna ränta skulle ju kunna användas till sjukhus, vägar etc. En enkel förklaring som naturligtvis kan utvecklas men jag ser inte “måstet” med dagens mellanhänder.

    Viktigt inlägg om att IMF kan utnyttja detta.”

    Som sagt, ett internationellt övertagande av skulderna genom en ovald och överstatligt institution är det värsta som kan hända enligt mig. Mer kommer angående dina funderingar/frågor så fort jag hinner.

  69. Jan Örsell sa:

    IN och andra! Hur gör man i fallet Grekland där statsskulden redan är för stor. De kan ju knappast ta över sina bankers skulder (för de har väl bankskulder också antar jag). Många Greker är fattiga och skuldsatta men samtidigt har vissa grupper i Grekland så stort privat kapital att de själva skulle kunna lösa landets statsskuld. Kapital som de ofta skaffat sig genom arv, skattefusk och regeringens plattskatt som gynnar de som redan har. Borde inte de vara med att betala landets skulder? Ska man skriva av hela eller delar av Greklands skulder som min partiledare Jonas Sjöstedt talade om i Aktuellt i kväll? För varje skuld finns alltid någon som står på andra sidan och vill ha tillbaka sina pengar oavsett om det är privata banker och deras aktieägare, pensionsfonder eller privatpersoner som lånat ut sitt kapital. Det är en jävla röra av skulder och fordringsägare. Ska skulderna bort måste någon stå för notan. Vilka skulder ska bort och vilka ska betala för det? Det handlar om fördelningen i samhället (ofta över landsgränser) och höger och vänsterpolitikens kamp om makten om hur samhället ska se ut och vilka regler som ska gälla (även om många i mitt eget parti inte heller förstår vad det innebär). Det handlar om ett systemfel kallad kapitalism och dess privata ägande och inte bara om banksystemet. Privat kapital mot privata och gemensamma skulder.

  70. Jan Örsell sa:

    IN! En kort kommentar den här gången. Jag förstår att du tagit massor av tid och ork till det du gjort och gör nu och det ska du ha stor “credit” för (om du ursäktar ordvitsen). Jag har en liten annan mer politisk infallsvinkel men allt hör ihop. Jag har lagt många år på mina funderingar och jag vet hur komplicerade frågorna är. Kan du svara på alla frågorna jag ställt eller bara en del så är det bra men de är mest till för att belysa hur komplicerade frågorna är i detalj men också hur enkla de kan bli för vanligt folk om man kan göra de till en fråga om klassisk höger och vänsterpolitik även om vissa blandningar måste till i praktiken.

  71. Jan Örsell sa:

    Det borde vara lika självklart att kapitalet ska vara gemensam egendom som att staten bör stå för ett fungerande betalsystem. Det ger ett rättvist system för alla i samhället. Men i dagens samhälle är motsatsen ett faktum och en accepterad norm. Det säger en del om hur vansinnigt dagens samhälle är.

  72. Bullion sa:

    Jan. Ett rättvist system för alla, är det möjligt att uppnå? Jag menar, vad en uppfattar som rättvist kan en annan uppfatta som en djup orättvisa.

    Betr. upphävandet av skuld som din partiledare föreslog så ser jag skuldavskrivningar som problematiska eftersom bankerna som lånat ut pengarna i sin tur har lånat in pengarna. Alltså det är människor med stora, små eller inga rikedomar, företag och pensionärer i Grekland, Tyskland, Frankrike, Cypern som har varit med och finansierat Greklands ekonomi via bankerna som mellanhand.

    Många kunder i framför allt grekiska banker som investerat i grekiska statsobligationer var tidigt ute och flyttade ut sina pengar i rädsla för ett grekiskt utträde ur EMU. Ett annat problem är att banker som lånar ut till stater med högt kreditbetyg sätter ner riskvikten till noll procent. Det innebär noll kronor i kapitaltäckningskrav och att det inte finns en kapitalbuffert avsatt för kapitalförluster.

    Eftersom grekiska obligationer föll stort i kurs (=skyhöga grekiska upplåningsräntor) när investerare sålde fastnade banker med illikvida tillgångar och stora potentiella kapitalförluster, massiva kunduttag, likviditetsproblem. Räddningen blev ECB som sänkte sina säkerhetskrav och belånade grekiska tillgångar.

    Nu sitter ECB med tillgångar vars skuldavskrivning ECB inte kan ta. ECB har nämligen inget stort eget kapital som den kan kvitta förluster emot. Detta har fått som konsekvens att den skuldavskrivning som Grekland redan fått inte gällde ECB som exkluderades av ovan omnämnd anledning. ECB motiverade detta med att centralbanken inte självmant investerat i Grekiska stats-obligationer, de har ju bara tagit emot Grekiska tillgångar som pant för utlåning till banker i likviditetsnöd.

    Här är en läsvärd och intressant blog-post av Cervenka som beskriver hur bankerna och staten sitter ihopkedjade i något som jag skulle likna med en dödsspiral.

    http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/26/djavulens-forbund-starkare-an-nagonsin/

    Artikeln illustrerar också något som jag skrev om i en kommentar under länken “så skapas pengar” nämligen att obligationer hotar bankernas balansräkningar på samma vis som 1929 då var det aktier, idag är det statsobligationer. Börskraschen på Wall Street ödelade bankernas balansräkningar p.gr av att banker satt med stora tillgångar i aktier. Detta fick banksystemet att krascha med tusentals bankkonkurser som följd då bankerna stormades av oroliga bankkunder som ville ha ut sina pengar. 1933 så stängdes bankerna ner, guld som privat tillgång förbjöds, bankfack öppnades och allt privat monetärt guld konfiskerades till en kurs av 21 dollar per oz. Sen när allt monetärt guld tagits i beslag av staten devalverades dollarn till kursen 35 dollar per oz. detta gav utrymme att gratis öka penningmängden via en stor kupp mot allmänheten. Insättningsgarantin skapades i samma veva, banker förbjöds att investera i aktier. Banker som tog risker kallades investmentbanker och separerades ut från affärsbanker som tog emot insättningar från allmänheten och fick bara syssla samhällsnyttig utlåning av pengar.

    Vad som alltså möjliggjort dagens utveckling mot en ny finansiell avgrund är alltså att banker investerat i obligationer. 1929 var det aktier.

  73. Jan Örsell sa:

    Bullion! Visst går det att få ett rättvist system men det betyder naturligtvis inte att alla kommer att tycka att ett sådant system är rättvist. Precis som med allting annat så måste den stora massans åsikter gälla i sann demokratisk anda. Det finns inga mirakelkurer som alla kommer att ställa sig bakom och applådera. Så fungerar det inte. Tycker du att det nuvarande kapitalistiska systemet är rättvist? Är det rättvist att vissa föds in i fattigdom medan andra föds rika? Är det något med det system jag förespråkar som du tycker är orättvist? Jag hittade inte det nu men du skrev någon gång typ att “var och en är sin egen lyckas smed” eller något liknande vilket jag totalsågade som högerpolitiska floskler. Det står jag fast vid men riktigt så svart eller vitt är det naturligtvis inte. Man måste naturligtvis bjuda till själv också men det rättfärdigar inte de enorma klasskillnader och orättvisor som finns idag. Eller tycker du det? Sen kanske jag inte förstår allt i detalj om dagens kris eller 30-talskrisen (särskilt när det gäller banksystemet) men tillräckligt för att förstå vad som behöver göras åt saken och det är ju det viktigaste. Men om folk är kloka nog att se fördelarna med mitt nya samhällssystem eller om någon mot förmodan kan komma med några bättre förslag det återstår att se.

  74. Bullion sa:

    Jan, har ont om tid att skriva men kort kommentar bara.
    Att vissa föds rika och andra fattiga innebär inte att vi har ett statiskt samhälle. Fattig kan bli rik och rik kan bli fattig i en föränderlig värld.

    Rättvisa för mig är ett system där kunskap finns tillgänglig för alla, där ingen diskrimineras p.gr av bakgrund. Alltså ett samhällssystem där det finns möjligheter att bli sin egen lyckas smed. Statlig omfördelning grundat på ett överstatligt godtycke tror jag inte bäddar för allas bästa. På sikt korrumperas ett socialistiskt system och det vet vi ju hur hämmande det är för utveckling och välstånd.

    Jag vet att nuvarande system har ett systemfel inbäddat i sig men jag tror inte att ett dåligt system räddas av ett annat dåligt system.

  75. Jan Örsell sa:

    Bullion! Vad är det som är dåligt med mitt system? Att vissa inte föds rika? Skulle det vara mer rättvist? Visst klassresor kan ske men är ganska ovanliga. Men det är ju där du och andra bara är för dumma när ni på något sätt sätter likhetstecken mellan lycka och pengar. Det är ju det som är grunden till den girighet som ligger bakom alla de problem vi har i dagens system. Ni måste släppa denna idiotiska kapitalistiska idén annars är det kört. Varför skulle en omstart och ett nollställande av det privata ägandet vara ett överstatligt godtycke. Det handlar om ett rättvist system infört på demokratisk väg. Korruption har ju inget med socialism att göra. Det är en brottslig verksamhet precis som annan brottslig verksamhet och bekämpas genom ett rättssystem i kombination med ett öppet demokratiskt samhälle där medborgare och media har insyn och kan avslöja sådant fusk. Klart att vi inte ska byta ut ett dåligt system med ett annat dåligt system. Det system jag föreslår är mycket bättre men det förutsätter att en majoritet är smarta nog att se det. Det bygger på ett frivilligt val och du och andra gör som ni vill men då får ni också ta de konsekvenserna av ert val vilket leder till den kommande katastrofen. Bara för att du har rätt att välja vad du vill så betyder inte det att du gör rätt. Tänk om, tänk nytt, tänk rätt.

  76. Jan Örsell sa:

    Bullion och andra! Kom ihåg när ni väljer sida så väljer ni inte bara för er själva utan för mänskligheten och kommande generationer (se mitt föregående inlägg).

  77. Jan Örsell sa:

    IN! Jag hade missat att titta på denna föreläsning som du hänvisar till http://www.youtube.com/watch?v=Jx9w2beoGcw

    En riktigt bra förklaring av hur det är tänkt att fungera. Nu förstår jag bättre vad förslaget innebär och håller med fullständigt. Det är inte fråga om att skriva av skulder utan att betala tillbaka dem vilket är en väsentlig skillnad. Eftersom skulderna överstiger tillgångarna måste vi en tid till skapa lite nya pengar och öka produktionen eller tillväxten lite till för att just kunna betala tillbaka skulderna. Ständig tillväxt är annars en omöjlighet men det behövs inte längre när vi kommit i balans så att tillgångarna överstiger skulderna. Då kan den fasta penningmängden som jag föreslår införas och ständig tillväxt är inte längre nödvändig. Sedan behövs ett mer socialistiskt gemensamt ägande av andra orsaker men det kan göras i nästa steg. Alternativet hade annars varit (som jag föreslagit innan) att införa ett socialistiskt gemensamt ägande direkt och skriva av alla skulder och därmed så att säga göra en omstart av samhället. På detta sätt som föreslås kan man dela upp utvecklingen i flera mindre reformer som är oberoende av varandra.

  78. Jan Örsell sa:

    IN! Vid närmare eftertanke så behövs ingen fortsatt tillväxt eller nya pengar i systemet förutsatt att systemet ändras så att inga nya pengar skapas genom lån och att penningmängden inte minskar när lånen betalas av. Det enda som då behövs är att lånen börjar betalas av och därmed skuldfria pengar skapas.

    Men fungerar det verkligen så idag att penningmängden minskar vid återbetalning av lånen? Jag har svårt att se hur det fungerar. Visst! Banken skapar nya pengar vid ett lån men försvinner verkligen dessa pengar ur systemet när lånen betalas av? Vad har banken tjänat då? Är bankens vinst då den summa som de under tiden har fått i ränta eller hur fungerar det? Det framställs i så fall helt felaktigt på vissa ställen att banken permanent får hela värdet av de nya pengarna minus den lilla kostnaden att trycka nya sedlar. Sedlar och mynt är ju bara en bråkdel av penningmängden och kostnaden för det går väl ändå på oss skattebetalare och bekostas väl inte av bankerna? Eller?

  79. Thomas Magnusson sa:

    Nu har det inte kommenterats på ett bra tag så jag tänkte komma med ytterligare ett alternativ som inte nämnts tidigare, detta främst pga Per Lundgrens böcker inte existerade för allmänheten vid denna tidpunkt.

    Problematiken har tagits upp åtskilliga gånger så det låter jag bero, sånär som på att påpeka det faktumet som ingen verkar nämna, vilket är att pengarna saknar ägare i den stunden de skapas(som skuld). Det är väldigt viktigt då inget som inte är eget ägt kan inte lånas ut; krävas tillbaka och tas betalt för. Så utlåningsinstituten måste hävda att det som lånas ut är eget ägt.
    Vidare så begås det ett antal brott som kan leda till långa fängelsestraff och dessa är urkundsförfalskning(egna pengar); penningförfalskning(icke existerande pengar); stöld(av panter); pyramidspel(själva konstruktionen) samt juridiska kontraktsbrott(låneavtalen).
    Per visar på hur man kan komma åt systemet och hindra det med till buds givna medel. Detta har gjort tidigare i historien utan större resultat(Daly 1969) men felet man gjort hittills är att man gått upp en och en. Föreställ er om man står många sida vid sida.

    Vad är då alternativet till dagens självförstörande system?

    Ett system som bygger på att folket i varje given nation äger pengarna; maskinerna som skapar pengarna och rätten att själva få bestämma hur dessa pengar förs ut i samhället. Blott dessa 3 enkla regeländringar kullkastar dagens skuldslaveri. Ett samhälle kan byggas där alla är ekonomiskt oberoende; har ett arbete av egen fri vilja; ingen utanförskap; obetydlig kriminalitet, inga skatter överhuvudtaget; förbud mot utlåning med ränta mm. Givetvis behövs ett antal regler som håller systemet i schack för att undvika spekulation, inflation, valutaspekulation, att fel individer sitter på fel position inom statsapparaten.
    Ett system som bygger på individens rättigheter och där staten är underställd folket hela vägen.
    Eller som Per kallar det: en människovänlig väl fungerande monetärt finansierad ekonomi.

    För er som inte känner till Per eller hans teorier så kan jag varmt rekommendera dom. Finns på hans hemsida om den nya ekonomin.

    Ps! Positive Money är nog bara en temporär lösning då den likt den amerikanska konstitutionen lämnar flera kryphål öppna för bankeliten att återigen ta kontrollen över pengautgivningen. Detta skulle med stor sannolikhet leda till en finansiell härdsmälta som vida överstiger något vi sett hittills.

    Tack för mig!

  80. intressantanyheter sa:

    Mycket bra skrivet, ber om ursäkt för att jag inte uppdaterar bloggen längre men tiden hinner inte riktigt till.

    Ska verkligen läsa mer om Per Lundgren.

Kommentera

Din emailadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är märkta *