Feedzilla | Nederländerna nationaliserar SNS Reaal

Ytterligare en bank som har skapat för stora lån, denna gång Nederländernas fjärde största bank, och det var främst fastighetslånen som inte var särskilt väl genomtänkta.

Och eftersom den är i ”Too big to fail” kategorin, så måste staten, dvs skattebetalarna, ta över banken.  Det som slutligen fällde banken, är det alla banker är rädda för, ett stort utflöde av insatta medel. Då vårt extremt instabila finansiella system inte klarar av att ens en misskött storbank går omkull, så blev nationalisering tvungen.

”Nationalization became inevitable after SNS Reaal experienced heavy outflow of deposits in the past days, he said. ”Without a solution, SNS Reaal would have gone bankrupt, and put the financial system in severe and immediate danger.

Nederländernas stat äger nu 2 av 4 storbanker i Nederländerna. Den andra är ABR Amro Bank som togs över redan 2008.

Feedzilla | Netherlands Nationalizes SNS Reaal.

3 thoughts on “Feedzilla | Nederländerna nationaliserar SNS Reaal

  1. […] Peter som driver den utmärkta bloggen “Intressanta Nyheter” skriver att staten tagit över en till bank i Nederländerna. Tydligen sitter staten med 2 av 4 storbanker i knät nu. Peter skriver: […]

  2. Jan Örsell sa:

    IN! Jag kan fortfarande inte förstå vad kontanter har med saken att göra! Problemet med det nuvarande privata banksystemet är ju skuldsättningen och spekulationsekonomin. Att den banken du skriver om (och många andra) har gått i konkurs (eller rättare sagt riskerat att gå i konkurs) beror väl på att man har skapat pengar och lån för spekulation som sedan har ”slagit fel” och gett bankerna kreditförluster. Banken har på detta sätt förbrukat sitt eget kapital och allt som återstår är deras skulder. Vad har mina och andra kunders insatta besparingar med det att göra? De pengarna är ju inte bankens tillgångar. Lika mycket som är insatt har ju banken i skuld till kontohavarna så det går ju på ett ut.

    Förstår du nu vad jag menar? Oavsett om man har ett system med kontanter eller digitala pengar är det ändå samma problem. Eller hur? Bankerna går inte i konkurs eller hotas av konkurs för att spararna tar ut sina sparade pengar utan för att de har misskött sin ekonomi precis som deras kunder.

    Visst! Det finns inte tillräckligt mycket kontanter i systemet så det räcker om alla vill ta ut sina pengar i kontanter men det är ju en helt annan sak. Vi har ju till stor del ersatt ett betalningsmedel kontanterna med digitala pengar så självklart finns det inte kontanter om alla tar ut sina pengar i kontanter men tillgångar och skulder är ju fortfarande de samma oavsett kontanter eller inte och har ju inte med den enskilda bankens ekonomi att göra. Det enda en sådan aktion kan göra är att i bästa fall få igång en diskussion om det nuvarande banksystemet och i förlängningen hela det samhällssystem vi nu har i form av ett spekulationsdrivet kapitalistiskt system med privat ägande av kapitalet. Så länge riksbankerna stöttar de privata bankerna kan man ju alltid trycka mer kontanter och så är det problemet löst.

    Att staten sedan som i exemplet tar över en sådan misskött bank är ju det bästa alternativet och långt mycket bättre än att bara skjuta till pengar från skattebetalarna till dessa misskötta privata banker utan att skattebetalarna får något för deras pengar. På det sättet får ju skattebetalarna åtminstone inflytande i form av ägande som de i framtiden kan använda till att forma ett bättre bank och samhällssystem grundat på ett demokratiskt, socialistiskt ägande av kapitalet i samhället.

  3. intressantanyheter sa:

    @Jan

    Då du som vanligt skrivit mycket så försöker jag bryta upp det:

    “IN! Jag kan fortfarande inte förstå vad kontanter har med saken att göra! Problemet med det nuvarande privata banksystemet är ju skuldsättningen och spekulationsekonomin. Att den banken du skriver om (och många andra) har gått i konkurs (eller rättare sagt riskerat att gå i konkurs) beror väl på att man har skapat pengar och lån för spekulation som sedan har ”slagit fel” och gett bankerna kreditförluster. Banken har på detta sätt förbrukat sitt eget kapital och allt som återstår är deras skulder. Vad har mina och andra kunders insatta besparingar med det att göra? De pengarna är ju inte bankens tillgångar. Lika mycket som är insatt har ju banken i skuld till kontohavarna så det går ju på ett ut.

    Förstår du nu vad jag menar? Oavsett om man har ett system med kontanter eller digitala pengar är det ändå samma problem. Eller hur? Bankerna går inte i konkurs eller hotas av konkurs för att spararna tar ut sina sparade pengar utan för att de har misskött sin ekonomi precis som deras kunder.

    Visst! Det finns inte tillräckligt mycket kontanter i systemet så det räcker om alla vill ta ut sina pengar i kontanter men det är ju en helt annan sak. Vi har ju till stor del ersatt ett betalningsmedel kontanterna med digitala pengar så självklart finns det inte kontanter om alla tar ut sina pengar i kontanter men tillgångar och skulder är ju fortfarande de samma oavsett kontanter eller inte och har ju inte med den enskilda bankens ekonomi att göra. Det enda en sådan aktion kan göra är att i bästa fall få igång en diskussion om det nuvarande banksystemet och i förlängningen hela det samhällssystem vi nu har i form av ett spekulationsdrivet kapitalistiskt system med privat ägande av kapitalet. Så länge riksbankerna stöttar de privata bankerna kan man ju alltid trycka mer kontanter och så är det problemet löst.”

    Jo, bankerna hotas av konkurs för att spararna tar ut sina pengar. Att de skulle hinna med att trycka kontanter är helt omöjligt. Du behöver inte lita på mig, men annars skulle inte Stefan Ingves saga detta häromdagen:

    ”– Alla länder är oroliga för att få en ”bank run” på halsen där folk rusar till uttagsautomaterna”

    Källa:

    http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/stefan-ingves-varnar-for-zombiebanker_7832118.svd

    “Att staten sedan som i exemplet tar över en sådan misskött bank är ju det bästa alternativet och långt mycket bättre än att bara skjuta till pengar från skattebetalarna till dessa misskötta privata banker utan att skattebetalarna får något för deras pengar. På det sättet får ju skattebetalarna åtminstone inflytande i form av ägande som de i framtiden kan använda till att forma ett bättre bank och samhällssystem grundat på ett demokratiskt, socialistiskt ägande av kapitalet i samhället.”

    Du borde nog läsa på lite mer om hur detta och liknande övertaganden går till:

    1: Det kommer kosta skattebetalarna minst 2,2 miljarder euro, dvs ca 20 miljarder, med en garanti från staten på ytterligare ca 60 miljarder kronor. Detta är bara en liten del av vad det kostat totalt för skattebetalare runt om I Europa sedan krisen.

    2: Seniora långivare blir INTE av med sina “pengar”. Detta är extremt orättvist och nog extremt långt ifrån vad bade du och jag vill…

    http://flutetankar.blogspot.se/2013/02/eu-banker-igen.html

    http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/02/01/hoppsan-annu-en-bankraddning/

    http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/bo-lundgren-vill-forstatliga-europas-krisbanker_7860398.svd

    Dessutom är det en enormt stor skillnad på statligt utgiven skuldfri valuta och nuvarande system där de elektroniska pengar som bankerna skapar är skapade som skuld ur tomma intet mot en ränta, som inte skapas. Det måste därför alltid skapas mera skuld för att betala den räntan på de gamla lånen. Annars räcker inte penningmängden. Systemet är alltså matematiskt ohållbart, då inget kan öka exponentiellt i all evighet, skuldnivåerna blir till slut för höga. Trots låg ränta, som Michael Kumhof b.la kommer in på i hans senaste intervju:

    http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/02/05/det-stora-mysteriet-pengar/

    Men om vi bortser helt ifrån ovanstående saker så kommer det för mig ner till en enda punkt:

    Valfrihet.

    Idag kan jag välja var jag vill ha mina pengar:

    – I tryggt förvar i min ”hand”, utan att de är utlånade och där jag kan göra en direktaffär utan att en profiterande mellanhand(storbank i oligopolet i RIX-systemet måste vara med vid alla betalningar som inte är kontanta)

    eller

    – I ett numer oerhört otryggt förvar i dagens ohållbara ”skuldlånesystem”, som dessutom kryddas med enorma bedrägerier. Enda anledningen till varför man vill ha detta i dag skulle kunna vara räntan man får på sina sparpengar. Men i takt med att den blir allt mindre så kommer fler och fler ta ut sina pengar i kontantform. Detta vet bankerna och styrande lobbyister om, därför framförs en enorm propaganda emot kontanter och du får inte ens ha kontanter i bankfack längre!

    Om du litar på insättningsgarantin så gratulerar jag dig, det gör inte jag eftersom den nu är uppe i svindlande 27 miljarder. Ironiskt lite pengar, som du säkert förstår.

    Och denna info får man från Riksgälden om du litar på att de kan fixa fram dina pengar i en extrem situation, info från Daniel Barr, chef för avdelning Bankstöd:

    ”Hej,

    Tack för ditt mail.

    Värt att notera är att Sverige har valt att i förväg fondera relativt stora medel för sin insättningsgaranti. I de flesta andra länder finns fonder av väsentligt mindre storlek, eller ingen fond alls. I det senare fallet tas en avgift ut i efterhand. Sverige har till följd av fonderingen och sunda statsfinanser bättre förutsättningar än de flesta andra länder att infria sina åtaganden inom insättningsgarantin.

    Vid en fondtömning har insättningsgaranti, som du redan vet, en obegränsad lånerätt i Riksgälden. Finns inte medel tillgängliga i Riksgälden måste pengar lånas upp på marknaden genom att ge ut statsobligationer. Insättningsgarantifonden är emellertid också placerade i svenska statspapper. Skulle obligationsmarknaden brutit samman går det vare sig att avyttra de placeringar som finns i fonden eller ge ut nya statspapper. I en sådan situation skulle svenska staten sannolikt få ställa in sina betalningar – en extrem situation således.

    En ändring av denomineringen från euro till kronor kräver en lagändring (riksdagsbeslut). Normalt tar en sådan process månader i anspråk. Den går dock att skynda på vid akuta lägen. Under finanskrisen 2008 beslöt man göra vissa förändringar i insättningsgarantin, bl.a. höjdes taket. Förändringarna tog ca en vecka i anspråk.

    Mvh Daniel Barr”

    Källa, forum tråd: http://www.libertysilver.se/forum/thread/834/1

    Slutligen så vet du också om att jag inte bryr mig om ”kontanter” i digital eller fysisk form. De kan vara i digital form om jag kan använda mig av dem i ett system där de är skuldfria och kan användas direkt mellan individer genom RIX-systemet utan inblandning från storbankskartellen. Det kan jag inte i dag,

    Jag hänvisar här till den finansmarknadsutredning Bengt Dennis gjorde klart år 2000, som svarar på om alla borde kunna ha tillgång till RIX

    “Frågan om vilka som skall delta i ett system av den typ som RIX representerar handlar ytterst om vilken roll den offentliga sektorn bör ha gentemot marknadsaktörerna, en avvägning som också kan uttryckas i termer av ”stabilitet” kontra ”effektivitet”. Rent principiellt kan man tänka sig en lösning där alla hushåll och företag har konto i central- banken och centralbanken därmed sköter all betalningsförmedling i samhället. Detta skulle förvisso bli ”stabilt”, samtidigt som det knappast är troligt att ett sådant statligt de facto monopol på betalningsförmedling skulle vara särskilt effektivt. Man kan, å andra sidan, också tänka sig en lösning där centralbanken inte har någon roll alls. Bankerna håller då konton hos varandra och avvecklar sina mellanhavanden bilateralt, eller upprättar en egen central institution för betalningsavveckling. En sådan modell skulle mycket väl kunna bli effektiv – men knappast stabil i ett läge där någon viktig aktör får problem.”
    Man säger att den inte skulle vara stabil om inte Riksbanken och RIX var inblandade, dvs man litar inte på att benkerna ska kunna sköta detta själva.

    Motiveringen mot att inte alla ska ha det är att den inte skulle vara effektiv. Det är ju närmast löjeväckande, hur det skulle kunna vara mindre effektivt att göra en direktbetalning jämfört med att gå genom flera mellanhänder är faktiskt rent omöjligt. Vi har ju alla redan konton i vår bank som sedan måste gå genom vår bank, in i RIX, sedan in i nästa bank. Istället för att gå direkt. Se kedjan nedan beskriven av RIX själva på min förfrågan om hur man gör betalning från liten bank till stor bank:

    “RIX har totalt 25 direkta deltagare, inklusive clearinghus (BGC, Euroclear, Nasdaq – OMX och CLS-Bank) och myndigheter (Riksgäldskontoret och Riksbanken). Övriga deltagare är banker.
    Några av våra större deltagare agerar också ombud för mindre banker som inte själva deltar i RIX, t ex vissa mindre lokala sparbanker. Dessa mindre banker har då avtal med och konto hos en större bank som deltar i RIX och administrerar överföringarna åt den mindre banken.

    Vilka avvecklingsmekanismer man nyttjar väljer deltagaren själv utifrån sina behov, deltar man direkt i BGC: s clearing har man också ett BGC–LOM i RIX, detsamma gäller för de RIX-deltagare som är likvidbanker för Euroclears aktie och penningmarknadsavveckling, de nyttjar VPC-mekanismen. Nasdaq-OMX derivatclearing avvecklas över OMX-mekanismen osv. Normala interbanktransaktioner avvecklas via RIX-mekanismen som också är den mest nyttjade avvecklingsmekanismen.

    De större deltagarna nyttjar fler mekanismer än de mindre varav flera bara nyttjar RIX-mekanismen.

    När du för pengar från en (liten) bank till en annan bank kan det ske på olika sätt. Det vanligaste är att din överföring går via BGC: s dataclearing där mängder av överföringsuppdrag från bland annat internetbanker aggregeras, själva avvecklingen sker sedan i aggregerad form över BGC-mekanismen i RIX. Sannolikt kan du också gå till din bank och kräva att de överför pengarna direkt till mottagarbanken som en kundbetalning, denna avvecklas i så fall över RIX-LOM som en interbankbetalning. Det senare alternativet innebär dock större kostnader för dig. Är din bank inte själv RIX-deltagare sker överföringen via ombud enligt första stycket ovan.

    Om du har fler frågor är du välkommen att ringa vår växel och fråga efter någon på RIX-enheten: 08-787 00 00.

    Hälsningar
    Information Riksbanken”

    Enkelt eller hur? Inte? Bloggaren Lincoln har förenklat det till förståeligt språk:

    http://parasitstopp.wordpress.com/2013/01/10/lasarfraga-vad-ar-mest-effektivt/

    ”Du säger till Riksgälden att flytta dina 1 000 kr digital kontanter till ICA-banken —–> men ICA-banken har inga egna konton på Riksbanken så Riksbanken skickar de digital kontanterna till —> SEB istället som blir skyldig ICA-banken 1 000 kr varvid ICA-banken får 1 000kr i ökat innehav av SEB:s skuld—-> ICA-banken skriver den inkomna SEB:s skulden på ditt konto—->ICA-banken skickar tillbaka SEB:s egna skuld till SEB som—-> frågar Handelsbanken om de vill ta över SEB:s skuld till ICA-banken —-> Handelsbanken accepterar och tar över skulden men kräver att SEB samtidigt ska skicka med 1 000 kr i digitala kontanter som kompensation för att Handelsbanken tagit över skulden—-> SEB skickar över 1 000kr i digitala kontanter till Handelsbanken—-> Handelsbanken är nu skyldig JAK 1 000 som JAK får i ökat innehav av Handelsbanksskulder—–>JAK skriver sitt ökade innehav av Handelsbanksskulder på mitt JAK konto—–> jag ber JAK att skicka 1 000 kr till Riksgälden men—->JAK har inga konton på Riksbanken utan måste—-> be Handelsbanken att göra detta—-> Handelsbanken minskar sin skuld till JAK-banken med 1 000kr —–> JAK banken får därmed mindre med innehav av Handelsbanksskulder dvs JAK:s kontosaldo på Handelsbanken minskar —-> Handelsbanken skickar digitala kontanter till Riksgälden—-> Jag får digitala kontanter på mitt konto på Riksgälden”

    Men jämfört med hur jag vill ha det så är det enormt mycket krångligare med nuvarande system:

    Nils skickar 5000kr i digitala kontanter från sitt centralbankskonto genom datorn till ——-> Olles centralbankskonto

    Vad tycker du verkar enklast?

Kommentering stängd.